Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Bedömning av arbetsprestationer, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TEKNISK TIDSKRIFT
få en statistisk bakgrund, nämligen en normal
spridningskurva för fullgoda och vana arbetares
prestationer.
Vid bedömning av arbetaren är det särskilt vid
tyngre arbeten av stor betydelse att kunna
bedöma huru tröttande eller ansträngande arbetet
är. Vanligen nöjer man sig med att subjektivt
bedöma dessa faktorer. Det händer även, att man
använder sig av tempotidernas ändringar som
indikation på trötthet. På senare tid har man fått
ett mera objektivt hjälpmedel för mätning av ett
arbetes tyngd. Man kan mäta arbetarens
energi-uppoffring uti arbetet, dvs. kaloriförbrukningen,
dels uti vila, dels uti arbetet. Dylika
arbetsfysio-logiska undersökningar ske för närvarande med
ekonomiskt stöd av bl.a. Svenska
Arbetsgivareföreningen och ett antal andra institutioner.
Svårare är det att få fullt tillförlitliga
mätningar av trötthet, bl.a. därför att tröttheten dels är
fysiskt, dels psykiskt betingad. Det finnes således
icke endast en objektivt påvisbar fysisk trötthet,
utan även en subjektiv trötthetskänsla, som icke
alltid kan objektivt mätas och registreras. Som
indikationer på trötthet använder man sig av
flera olika mätningar. Bedömning av om ett arbete
medför ackumulerad trötthet sker exempelvis
genom fortlöpande registrering av
arbetsprestationer och undersökning av om arbetsförmågan
nedsättes.
Det är för vissa tunga arbeten av betydelse att
objektiva metoder utarbetas och användas för
att konstatera vilken arbetsbelastning som en
arbetare kan tåla i längden utan att ta skada. Detta
bör vara ett av underlagen för bedömning av
tillåten eller lämplig arbetsprestation, särskilt i
tyngre arbeten.
I allmänhet underskattar man nog här i Sverige
vikten av de psykologiska faktorerna.
Erfarenheten har emellertid visat, att de rent
psykologiska hinder, som ligga i vägen för en fullgod
arbetsprestation, ofta äro av mycket stor betydelse
— i en del fall större än de tekniska hindren.
Man har med framgång i en del företag infört
personliga konsultationer för arbetarna. Dessa få
tillfälle att för särskilt anställda
personalkonsulenter lägga fram sina personliga bekymmer, sitt
missnöje och sina svårigheter samt att få ett
personligt stöd och hjälp att övervinna vissa
hämningar. Undanröjandet av dylika psykologiska
hinder har medfört en betydligt ökad arbetsglädje
och ofta även betydligt ökat arbetsresultat. Det
är således icke tillräckligt att endast studera den
tekniska arbetsmetodiken.
Tekniska förhållanden vid prestationsbedömningen
Prestationsbedömningen sammanhänger ju som
bekant intimt med de tekniska förhållandena i
samband med arbetet. Det faller utom ramen för
denna framställning att ingå på en
detaljbehandling. Det är tillräckligt att erinra om inflytandet
på arbetsprestationen av de i sammanställningen
uppställda, kända punkterna, som måste beaktas
vid varje arbetsstudium. En förändring under
arbetet av någon av dessa faktorer resulterar
vanligen i en större eller mindre ändring i tempotid
och produktionshastighet. Idealet är ju att alla
dessa förhållanden äro fullständigt oförändrade
och standardiserade. Om detta icke är fallet gäller
det att söka få fram ett genomsnitt av de
varierande förhållandena i arbetet. För att få fram
ett dylikt genomsnitt fordras vanligen väsentligt
längre arbetsstudier än om de tekniska
förhållandena äro standardiserade.
En prestationsbedömning, som utföres utan att
tillräcklig hänsyn tas till varierande tekniska
förhållanden under arbetet, måste anses som
otillfredsställande. De tekniska förhållandenas
variation påverkar beräkningen, icke endast av
tempotiderna, utan även av spilltiderna.
Spilltids-undersökningarna få i allmänhet utsträckas över
väsentligt längre tid än studiet av en enstaka
arbetsoperation, då variationerna i spilltiderna
vanligen äro störst och ojämnast.
Vi skola här endast beröra ett par viktiga
tekniska förhållanden som intimt beröra
prestationsbedömningen, men som ofta icke tillräckligt
beaktas och som icke äro upptagna under de ovan
anförda punkterna.
Vid produktion av större eller mindre serier av
en produkt kan man ej bedöma
arbetsprestationen enbart genom tiden per styck. På grund av
växande hastighet är det vanligen normalt att
tempotiderna vid ökande seriestorlek till en
början minska, men särskilt gäller det spilltiderna,
vilka relativt sett minska vid ökande seriestorlek.
En normal prestation vid en liten serie kräver
därför längre tid per styck än vid en stor serie.
Detta måste man beakta vid en
prestationsbedömning. Beräkningsmässigt kan man ta hänsyn
härtill genom ett med seriestorleken föränderligt
spilltidspålägg till de som konstanta antagna
verktidstempona. Verkstadsföreningens formulär
för arbetsstudieprotokoll betona att studiernas
resultat blott gäller inom vissa gränser av
seriernas storlekar.
Givetvis inverka föränderliga spilltidspålägg
komplicerande på beräkningarna, varför man
ej alltid använder dylika i svenska fabriker. Man
gör i stället en beräkning av normaltider för
genomsnittsförhållanden. Vanligen utbrytas
ställtiderna som liksom stycktiderna behandlas var för
sig. Om man vid beräkning av stycktiderna
baserar tidsberäkningarna på genomsnittliga
seriestorlekar, kan man givetvis icke undvika den risken
att dessa i framtiden kunna avvika från vad som
beräknats.
Särskilda svårigheter vid bedömningen av
personliga prestationer uppstå vid alla sådana
arbeten, vilkas "svårighetsgrad" och erforderlig
arbetstid växla med en variabel, teknisk faktor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
