Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Bedömning av arbetsprestationer, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
TEKNISK TIDSKRIFT
nande kärror samt vägbeskaffenhet. När man
jämför ett alternativ med stora och ett annat
med mindre lass är det givet, att man icke kan
bedöma den yttre arbetseffekten i direkt
proportion till väglängd per tidsenhet. Transportarbetet
kan sättas i relation till antalet kgm/min, men
för lass av olika storlek måste även införas en
reduktionsfaktor, vars storlek måste närmare
undersökas. Genom ett större antal kombinerade
prov måste man söka sig fram till den för en
normal arbetare optimala kombinationen av
lastens storlek och hastigheten för vissa väglängder.
Denna optimala kombination växlar givetvis för
olika arbetare och för olika vägbeskaffenhet
m.m., varför vissa förhållanden först måste
standardiseras, innan en optimal kombination av last
och hastighet kan bestämmas.
Detta exempel visar, att en teoretiskt utvecklad,
relativ prestationsbedömning även för ganska
enkla arbeten i det allmänna fallet blir ganska
komplicerad och kräver serier av systematiska
undersökningar, vilka blott kunna genomföras
för viktigare och allmännare förekommande
arbetsoperationer. Man måste för förenkling av den
relativa bedömningen söka att först införa
möjligast enhetliga och standardiserade
arbetshjälpmedel och arbetsmetoder samt redskap. Äro
transportkärrorna lika stora och lassen lika tunga och
stora kan man använda sig av kgm/min för en
approximativ relativ bedömning av
transportarbetets effekt för pålastning och transport var för sig.
Slutsatser om bedömning
av varierande motstånd, rytm och väg
Man bör, för att undgå alltför omfattande
bedömningssvårigheter söka att först utarbeta en
arbetsmetod som är möjligast optimal för
försökspersonen samt därefter söka att
standardisera denna och låta försökspersonen få full vana
och erfarenhet av metodens användning.
Först därefter söker man att fastställa en
rikt-prestation. Att svårigheterna därvid äro större än
vid en vanlig prestationsbedömning är ju klart,
särskilt om uti olika tempon vissa variationer
förekomma uti väg, last och rytm.
Sedan man standardiserat arbetsmetodiken så
mycket som möjligt kan prestationsbedömning
ske genom bedömning av rytmen. Huruvida man
därvid kan använda sig av den av Kupke
föreslagna bedömningsskalan är ännu icke genom försök
fastställt, men torde icke vara osannolikt.
Vid en jämförelse mellan bedömning av flera
försökspersoner kan ju rytmen ge ett mått på
prestation endast om de olika försökspersonerna
använda samma arbetsmetodik, och samma
kombination av rytm, motstånd och rörelseväg. Är
icke detta förhållandet, måste hänsyn vid
bedömningen tas till alla de tre variablerna och deras
inbördes påverkan, som i det föregående har
behandlats.
Arbetsobjektens mängd och kvalitet
vid prestationsbedömningen
Det ligger ju nära till hands att bedöma en
arbetsprestation efter produktmängden per
tidsenhet, eventuellt i samband med en bedömning av
produktens kvalitet. Vid stycktillverkning
användes även i stor omfattning tempotiderna
respektive operationstiderna per (godkända) styck för
att ånge riktpunkter för en normalprestation och
för att mäta prestationer i förhållande till
rikt-prestationer. Den föregående framställningen
klargör ju de relativt begränsade teoretiska
förutsättningar, som måste gälla, för att
produktmängden per tidsenhet eller tiden per
produktenhet skall kunna uppfattas som mått på själva
arbetsprestationen. De viktigaste äro:
standardiserade tekniska förhållanden, arbetshjälpmedel
och arbetsförhållanden och arbetsmetoder ocli ett
personurval, som möjliggör en relativ
bedömning. Beträffande själva prestationen måste man
dessutom iaktta, att endast de fall, som
behandlas med förenklad prestationsbedömning, kunna
relativt bedömas med hjälp av rytmen eller tiden
per rörelse. Lägges olika kraft i rörelserna och
detta inverkar på produktantalet ger ju rytmen
icke enbart ledning för prestationsbedömning.
Men man kan icke heller av produktmängderna
sluta sig till förhållandet mellan två prestationer.
Vid ett försökstillfälle kan användas en
oekonomisk arbetsmetod med hastiga rörelser och liten
kraft, som ger ringa produktutbyte men kräver
relativt stor energiförbrukning. Vid ett annat
försökstillfälle användes relativt snabba rörelser med
stor kraft, som med mindre energiuppoffring
åstadkommer en större produktmängd.
Då kvaliteten spelar en dominerande ekonomisk
roll, kan den skjuta intresset för
prestationsbedömningens kvantitativa samband i bakgrunden.
I ett mycket stort antal operationer finnas dook
i den välorganiserade industrin relativt goda
förutsättningar för en bedömning av
arbetsprestationer på grundval av produktmängden per tidsenhet
eller som det oegentligt kallas —
"arbetshastig-heten". En dylik relativ bedömning får dock icke
användas där förutsättningar härför uppenbart
saknas.
Slutord
Det finnes ett allmänt och berättigat önskemål
i skilda näringar och arbetsoperationer att få en
så objektiv prestationsbedömning som möjligt.
Utan ett ingående studium av arbetet är en dylik
bedömning synnerligen osäker. Arbetsstudierna
utgöra därför ett oumbärligt hjälpmedel för
prestationsbedömningen. Dels kunna genom dem
förutsättningarna för en riktig prestationsbedömning
studeras och bättre tillrättaläggas, dels lämna
tidsstudier av arbetstempona ett urval av fakta,
som äro nödvändiga som underlag för en
bedömning. I en del fall äro därjämte ingående studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
