Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Bedömning av arbetsprestationer, av Robert Kristensson - Hur elindustrins materialbehov tillgodoses, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1945
391
av rörelserna, deras bana samt motstånden i
rörelsebanan av betydelse för
prestationsbedömningen. Genom arbets- och rörelsestudier kunna
de standardiserade arbetsförhållanden och
arbetsmetoder åstadkommas, som i många fall äro
nödvändiga för en prestationsbedömning.
Ehuru arbetsstudier äro ett objektivt hjälpmedel
måste i viss omfattning en subjektiv bedömning
ske av vissa studieresultat. En dylik bedömning
gör, att hänsyn kan tas till många faktorer, som
måste försummas eller generaliseras vid s.k.
objektiva metoder. Subjektiv bedömning är därför
icke i och för sig något nedsättande.
Även där bedömningen sker subjektivt på
grundval av tempotider kan den ge påfallande
goda resultat i det stora antal enklare tempon
vid stycktillverkning, som är vanligt i industri.
Vid arbeten, som ur bedömningssynpunkt äro
komplicerade, blir prestationsbedömningen
synnerligen dyrbar och omständlig. Man bör därför
först inrikta sig på att åstadkomma optimala och
standardiserade arbetsmetoder. Därefter förenklas
även prestationsbedömningen i hög grad.
Den svåraste delen av prestationsbedömningen:
bedömningen av en bestämd studerad prestation
i förhållande till en tänkt normalarbetares
prestation, kan vid sådana arbetsoperationer, som äro
företrädda bland ett stort antal fullgoda arbetare,
objektiviseras genom en statistisk bearbetning av
arbetsstudievärden för dessa. En viss grad av
subjektiv bedömning — ehuru enklare — är dock
alltid erforderlig bl.a. genom urvalet av
försökspersoner. När vana och erfarna bedömare
användas — som ha respekt för sitt yrkes auktoritet —
är dock användningen av vissa subjektiva urval
och bedömningar snarast att anse som en ökad
trygghet mot felbedömning, då "objektiva"
metoder, som måste bortse från individuella
faktorer och som alltid innebära förenklingar av
problemen, icke visa riktiga resultat, när deras
begränsade förutsättningar icke gälla. Ett
önskemål är emellertid att, för åstadkommande av
största möjliga enhetlighet uti den subjektiva
prestationsbedömningen, arbetsstudiemännen tränga in
uti även de teoretiska förutsättningarna för en
förenklad prestationsbedömning. Inom varje
större företag, bransch eller arbetsområde bör man
dessutom genom systematisk träning söka
åstadkomma största möjliga enhetlighet uti
prestationsbedömningen.
Litteratur
1. Luthman g, Zotterman Y m.fl.: "Studier i skogsbrukels
arbets-lära." Stockholm 1943.
2. Zotterman, Y: "Arbetsfysiologiska undersökningar i lantbruket."
Sv. Lantarbetsgivarefören. T. 1944 h. 9.
3. Almquist G: "Några synpunkter på tidsstudierna och deras
användning inom skogsbruket." Norrlands Skogsvårdsförb. T. 1945 h. 1.
4. Rodhe, C: "Riktlinjer för psykologisk anlags pr öv ning inom
industrin." Tekn. T. 1943 s. I 47.
5. Kupke, E: "Vom Schätzen des Leistungsgrades." Berlin 1943.
6. Kristensson, R: "Arbetsstudier i jordbruk." Lantbruksakad.
T. 1944 s. 31.
Hur elindustrins materialbehov tillgodoses. De
viktigaste av elindustrins råvaror, på vilka det råder brist
med anledning av kristiden, äro koppar, bly, gummi, olja
och vissa varor som behövas för isolatortillverkningen.
Även tillgången på tenn är mycket knapp, men den synes
vara tillräcklig för det relativt lilla behovet av denna
metall. De viktigaste varor, som hittills icke eller endast i
ringa omfattning ha tillverkats i Sverige, eller som för
sin framställning äro beroende av import av vissa detaljer,
äro följande: installationsmateriel, såsom pansar- och
bergmansrör, lamphållare, strömställare, vägg- och
apparatuttag, säkerhetsapparater och proppar m.m., vidare
glödlampor, röntgenrör och delar till radioapparater samt
mätare av specialtyper och vissa elektriska mätinstrument.
Av koppar har det funnits betydande lager inom landet,
men numera äro vi i huvudsak hänvisade till den svenska
produktionen i Boliden. Av allt att döma måste den redan
starkt begränsade kopparkonsumtionen ytterligare
nedskäras under innevarande år. Nedskärningen kan ej göras
procentuellt lika stor för de olika konsumentgrupperna
utan olika gruppers behov måste noga avvägas mot
varandra. Endast i undantagsfall kan kopparlicens lämnas för
högspänningsledningar, där man kan använda
stålaluminiumlinor, som finnas i marknaden till skäligt pris.
Elektrifieringen på landsbygden har pågått under hela
kristiden i minst samma takt som före kriget.
Knappheten på material har gjort att myndigheterna varit
tvungna att medge en något lägre standard i fråga om
anläggningarnas tekniska utförande. I stort sett kan man
dock konstatera att de sedan krigsutbrottet utförda
elektriska anläggningarna på landsbygden äro i det närmaste
fullgoda, fastän i många fall knappt dimensionerade.
Det inhemska behovet av koppar för tillverkning av
elektriska maskiner, transformatorer och apparater av
alla slag har kunnat tillgodoses i så gott som full
utsträckning. För innevarande år är det emellertid tänkbart
att koppartilldelningen i viss mån måste skäras ned även
för denna konsumentgrupp. För järnvägar, fartyg etc.
måste däremot koppar reserveras i erforderlig omfattning.
Före kriget framställdes icke bly inom landet, men nu
har man börjat tillverka bly på basis av svensk malm.
Denna produktion är delvis beroende av att koks finns
tillgänglig för smältningen. Skulle total brist på koks
uppstå, kan man dock räkna med att hälften av den
nuvarande produktionen skall kunna bibehållas. Kvaliteten
på det svenska blyet synes praktiskt taget vara fullgod.
Sedan importen av naturgummi upphört har
försörjningen med gummi kunnat upprätthållas tack vare
lagren av rågummi och färdigvaror. Det viktigaste bidraget
till gummiförsörjningen har dock varit bunagummit, som
importerats från Tyskland, men även tillvaratagandet av
gummiavfallet har haft mycket stor betydelse.
Sedan nu även importen från Tyskland upphört, måste
landet lita till de, som naturligt är, betydligt reducerade
lagren och till regenererat gummi. Gummisituationen är
därför i dag om ej prekär dock ytterst allvarlig. Stora
framsteg ha gjorts att ur gummiavfall erhålla goda
regenerat-kvaliteter. Begeneraten ha kommit att bli av allt större
betydelse, inte minst inom kabelindustrin. Trots det ovissa
läget kan man hysa vissa förhoppningar om att elindustrins
gummibehov skall kunna tillgodoses i det närmaste i
samma omfattning som under 1944.
Försörjningen med transformatorolja har hittills erbjudit
större svårigheter än för mineraloljeprodukter i
allmänhet. För närvarande ter sig dock situationen ljusare. Man
har nämligen anledning hoppas att det skall gå att
framställa en användbar transformatorolja ur skifferråolja.
Behovet av isolatorer har under de senaste åren till större
delen kunnat tillgodoses genom inhemsk produktion.
Leveranstiderna ha dock på sistone blivit mycket långa, ca
ett halvt år för lågspänningsisolatorer och ett à ett och
ett halvt år för högspänningsisolatorer. Utsikterna för
1945 te sig tyvärr föga gynnsamma. Såväl kaolinet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
