Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Hur elindustrins materialbehov tillgodoses, av r - Nomenklaturnämnden vid Patentverket, av T J - TNC: 7. Kollektiv, ämnesnamn, varuental, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
TEKNISK TIDSKRIFT
den feta leran i porslinsmassan måste nämligen importeras
liksom gipset för formningen. Bränsleförsörjningen innebär
ytterligare en svårighet. Isolatorfrågan kan därför komma
att utgöra en starkt hämmande faktor för elindustrin.
Landets behov av installationsmateriel har som bekant
tillgodosetts genom import, framför allt från Tyskland.
Den svenska tillverkningen är med få undantag obetydlig.
Genom handelsstoppet söderut har därför försörjningen
av installationsmateriel kommit i ett allt annat än ljust
läge, och den största sparsamhet är därför av nöden.
Inom glödlampsindustrin är man beroende av import av
vissa detaljer, såsom socklar, glasrör och glasstavar,
ar-gongas etc. Socklar torde komma att tillverkas inom landet
inom den närmaste framtiden, och även argongas bör
kunna framställas här hemma. För övrigt finnas sådana
lager av råvaror och halvfabrikat, att man bör kunna
klara landets behov av normallampor under nästa år.
De industrier, som använda röntgenrör, torde vara
försedda med reservrör för något år framåt. Även av
röntgenrör för medicinskt bruk torde lager finnas för detta
års behov. Röntgenrör tillverkas som bekant i viss
utsträckning i Sverige, men för tillverkningen är man
beroende av en del svåråtkomliga materialier, såsom
hårdglas, volfram och molybden.
Som framgår av ovanstående, finns det vissa möjligheter
att under innevarande år i stort sett bibehålla samma
tilldelning av materiel för elindustrin som under 1944. Det
är dock nödvändigt att alla parter medverka genom
sparsamhet och genom att lojalt rätta sig efter utfärdade
bestämmelser (Departement och Nämnder 1944 h. 23). r
Nomenklaturnämnden vid Patentverket. K.
Patent-och Registreringsverket har beslutat att inrätta en
nomenklaturnämnd. Denna, som är underställd verkschefen, är
organ för ett samarbete mellan Patentverket, Svenska
Patentombudsföreningen och Svenska Industriens
Patentingenjörers Förening med uppgift att till tjänst för den
patentsökande allmänheten föreslå nomenklatur i sådana
fall, då en vedertagen nomenklatur saknas. Nämnden skall
hålla kontakt med TNC och övriga för nomenklaturfrågor
intresserade.
Nämndens ordförande och sekreterare tillsättes av chefen
för Patentverket. Nämnden arbetar i sektioner, vars antal
icke är fastställt utan bestämmes av ordföranden med
hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter. Varje sektion består
av tre ledamöter, av vilka en, som är sammankallande,
representerar Patentverket, en tillsättes av
Patentombudsföreningen och en av Patentingenjörsföreningen. Samma
person kan vara ledamot i olika sektioner.
För beslut i en nomenklaturfråga fordras enhällighet inom
sektionen; i annat fall hänskjutes frågan för avgörande
till nämndens ordförande. Sedan beslut fattats, införes den
föreslagna nomenklaturen på ett registerkort, vilket
justeras av sektionsmedlemmarna; på kortet skall även
antecknas vilka sakkunniga som yttrat sig om förslaget.
Sektionerna kunna även föranstalta om att även
vedertagen men svåråtkomlig nomenklatur införes på kort.
Korten överlämnas till sekreteraren och samlas jämte
erforderliga dubblettkort i ett kartotek i Patentverkets
bibliotek, som hålles tillgängligt för allmänheten.
Då detta är möjligt och lämpligt bör sekreteraren eller
annan nämndledamot utarbeta sammanställningar av
nomenklaturen inom vissa områden eller redogörelser i
nomenklaturfrågor, vilka såvitt möjligt publiceras.
En förteckning över sektionerna, sektionsmedlemmars
namn och adress samt sektionernas tekniska områden
hålles tillgänglig i Patentverkets bibliotek. Förteckningen
har även publicerats i Ind.-Tg Norden 1945 s. 97—98.
Nämndens ordförande är byråchef Rudolf Gertz och dess
sekreterare civilingenjör Torsten Jakobson, båda i
Patent-verket. Förfrågningar, vilka besvaras kostnadsfritt, ställas
till sekreteraren eller till Patentverkets ledamot i
vederbörande sektion. T J
TNC
7. Kollektiv, ämnesnamn, varuental
Kollektiva substantiv, även kallade kollektiv, äro i
termens snävaste och mest egentliga bemärkelse sådana
substantiv, som med oförändrad betydelse endast kunna ha
entalsform men dock alltid uttrycka ett flertal. Exempel
på kollektiv äro materiel, bohag, boskap. Språkligt sett stå
kollektiven mycket nära de s.k. ämnesnamnen, sådana
som guld, kött, vatten, och ha gemensamt med dessa
egenskapen att kunna få den kvantitativa förstärkningen "all"
och "mycken" men inte "hel" och "stor". Man kan säga
all materielen, allt bohaget, liksom allt guldet, allt vattnet,
och likaså den myckna materielen, mycket bohag, mycket
guld, mycket vatten, men man kan inte säga hela
materielen eller en stor materiel osv.
Man får inte låta förvilla sig av att ämnesnamn ibland
kunna anta pluralform med betydelsen olika ämnesslag
eller flera föremål gjorda av ämnet, t.ex. metaller, salter,
oljor, två (dricks) glas, två (rader) gummin, eller av att
substantiv som man ibland använder som kollektiv ibland
kunna förekomma i pluralis i annan betydelse. Exempel av
sistnämnda slag äro plåt, tråd, tegelsten, som kunna vara
kollektiv (all plåten osv.) men också namn på enskilda
föremål och då med möjlighet till pluralform (plåtar osv.).
Det finns en annan grupp av substantiv, som i entalsform
i likhet med kollektiven uttrycka ett flertal, t.ex. batteri,
möblemang, hjord, men vilka — såsom man lätt kan
förvissa sig om — dels kunna förekomma i pluralis utan
betydelseändring, dels kunna i singularis få den kvantitativa
förstärkningen "hel" och "stor" men inte "all" och
"mycken". Sådana substantiv kallas ibland oegentliga
kollektiv, ibland kollektiv utan vidare, men TNC avråder
bestämt från att låta dem gå under dessa namn.
I tekniska uppsatser, föredrag, brev om tekniska
nomenklaturfrågor osv. ser och hör man inte sällan termen
"kollektiv" i en helt felaktig bemärkelse. Man säger t.ex.
att ordet don har kollektiv betydelse och menar blott att
det har en mycket allmän innebörd, alltså att det är ett
gemensamt namn för en mängd olikartade föremål. Don
innebär i singularis ett enskilt föremål och kan aldrig få
kollektiv betydelse. I pluralis kan don liksom andra
substantivpluraler ofta få ersätta eller stå bredvid kollektiva
substantiv. Man kan säga "brist på såväl manskap som
don", där manskap är ett kollektiv (allt manskapet,
mycket manskap) men don en vanlig plural (alla donen,
många don, inte: allt donet, mycket don). Av samma skäl
är det felaktigt att t.ex. om ordet ackumulator säga att
"det vanligen uppfattas som liktydigt med elackumulator
men också kan användas som ett kollektiv för alla slag
av energimagasinerande apparater"; i stället för
"kollektiv" bör stå: gemensamt namn, sammanfattningsnamn e.d.
Den grupp av substantiv i vilken ämnesnamnen och
kollektiven ingå, och vars kännetecken angåvos i uppsatsens
början, omfattar även ord som äro svåra att hänföra till
någotdera av dessa slag, vilka för övrigt själva utan tydlig
gräns gå över i varandra. I en sådan uppräkning av till
gruppen hörande ord som: salt, mjöl, sand, spån, ull, garn,
tyg, plåt, kabel, kätting, skruv, nubb, kan man utpeka vissa
tydliga ämnesnamn i uppräkningens början och vissa
tydliga kollektiv i slutet, men flera av de övriga orden
undandra sig sådan indelning. Ett gemensamt namn för hela
gruppen är därför önskvärt, och i den mån det gäller
tekniskt intressanta ord kommer TNC att för ändamålet
använda termen varuental. Alla de uppräknade orden äro
varuental. Under denna benämning kan man givetvis ej
inordna vissa andra ämnesnamn och kollektiv, särskilt
sådana som ha med levande varelser att göra, t.ex. saliv,
brosk, mygg, manskap, men detta hindrar inte att termen
i fråga är fullt användbar i tekniska och kommersiella
sammanhang. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
