Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Toleranser och ritningar för keramiska detaljer, av Ole Miöen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1945
401
For NV 18-
\För M 6
Fig. 3. Genom klartexten ’ För M 6"
klarlägges konstruktionssammanhanget
samtidigt som tolkningen av detta mått föreskrives för
avsyningsavdelningarna hos kund och tillverkare.
lägget behöva uppgå till intill 50 % av
lormel-värdet. Detta gäller dock endast för längder upp
till 60—70 mm, 1’ör större längder tycks det
erforderliga tillägget sjunka för att så småningom
nedgå till uppskattningsvis 20 % • Det är
emellertid intressant att lägga märke till att kunderna
utan anmärkning eller olägenhet kunnat godta
detaljerna med de uppmätta stora
måttavvikel-serna.
Att enligt DIN 40680 öka toleransen helt till
punkt S, motsvarande formelvärdet för
svarvgods, skulle under alla förhållanden vara onödigt
och endast verka avskräckande.
Naturligtvis kan förslaget att utmärka
passmåtten just genom inramning diskuteras. Många
skulle kanske föredra att direkt på ritningen sätta
ut toleransgränserna för passmåtten. Det är just
för att få detta liksom mitt förslag i dess helhet
praktiskt provat innan normerna komma upp till
behandling i Svenska Teknologföreningen som
det nu framlägges, efter samråd med övriga
medlemmar i normkommittén.
Konstruktionssammanhang eller toleransuppgifter?
Förslaget att inrama passmåtten ingår som
första punkt i ett nytt system för måttsättning av
ritningar för keramiskt gods. Vad som avses
framgår av fig. 3—7.
Det har hittills varit vanligt, att tolkar och
pass-verktvg även för keramiska detaljer uppgjorts
helt slaviskt efter ritningarna, utan tanke på
konstruktionssammanhanget. Man skulle tycka,
att "klartexten"’ "FÖR M 6" säger mindre än t.ex.
måttsättningen C) 6,1 ±0,25. I verkligheten säger
klartexten dock mera; för det första säger den,
att hålet ej behöver vara större än tillräckligt
för att en M 6-skruv verkligen går in i hålet, och
toleransen på en M 6-skruv är något mindre än
0,1 mm. Skillnaden kan i ett gränsfall vara till-
Fig. 6. Föreslaget
beteckningssätt
för att ånge ett
mycket vanligt [-konstruktions-sammanhang-]
{+konstruktions-
sammanhang+} och
samtidigt
föreskriva motsvarande tolkning.
För skena 5x20
Fig. 4 och 5. Vanligen förekommande konstruktionsfall där
klartext visat sig vara till stor nytta.
räcklig för att en ritningsenlig tolk slår ut fullt
användbara detaljer, vilket jag i min praktik varit
med om mer än en gång. Måttuppgiften enligt
klartexten skulle således ånge minimimåttet på
det konstruktionselement, som skall kombineras
med den keramiska detaljen, men ej inkludera
några som helst tillägg för spel. Således säger
klartexten för det andra, att en M 6-skruv och
inte t.ex. en bult med <‡> 5,9 skall kunna gå in i
hålet. På grund av deformationer under
bränningen kan det ibland vara svårt att på förhand
bedöma, huru litet spel man kan klara sig med,
och detta bör under alla händelser fabrikanten ha
lättast för att bedöma, varför det bör överlåtas
på honom att bestämma spelet. En måttsättning,
där först konstruktören och sedan fabrikanten
lägger på spelrum, bör under alla händelser undvikas.
För fig. 4 gäller samma sak. Ett hål i en keramisk
detalj kan mycket väl ha längden 20 och höjden 5
inklusive normenliga toleranstillägg utan att en
skena 5X20 kan föras in i hålet. En liten
nedsjunkning av håltaket under bränningen kan vara nog.
Fig. 5 visar, att en mutter med nyckelvidd 18
skall försänkas i godset. Man kan i ett sådant
fall finna så varierande pålägg, att man ibland
inte kan se, vilken nyckelvidd den försänkta
muttern i verkligheten skall ha.
Fig. 6 visar ett synnerligen viktigt fall, som
ständigt återkommer. Bland de många hålen på
en keramisk detalj, t.ex. en plint, kan en grupp
höra ihop med t.ex. motsvarande hål i en skena,
en annan grupp kan vara fästhål för hela plinten
osv. Ofta äro hålen i metalldelarna borrade med
borrjigg, i förhållande till hålen i den keramiska
detaljen äro de i alla händelser att betrakta som
fixa, och hålen inom ifrågavarande grupp på
den keramiska detaljen måste dimensioneras efter
konstruktionssammanhanget. Vi kunna t.ex.
tänka oss, att de fyra hålen på fig. 6 äro fästhål
Fig. 7. Förslag till
klartext för
angivande av
ytter-kontur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
