Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Mätapparatur för decimetervågsområdet, av O Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5.
Diod-voltmeter för
upp till 3 000
Mpls, avsedd
att som
fyr-pol inkopplas
i en ledning
med Z = 70
ohm.
Fig. 6.
Avstämd diod-voltmeter för [-frekvensområdet-]
{+frekvensom-
rådet+} 300—
2 000 Mpls.
Fig. 7. Mätledning och tillhörande voltmeter med inbyggd
överlagringsoscillator och mätförstärkare för
frekvensområdet 300—3 000 Mpls. Z = 70 ohm.
cent) mäta upp till 1 000 Mp/s. Ingångsimpedansen
sjunker naturligt nog vid ökad frekvens, men den på fig. 3
synliga lilla voltmetern har ännu vid 600 Mp/s en
ingångsimpedans på 5 kß. Ingångskapaciteten är ca 1 pF, men
denna kan med hjälp av en dielektrisk spänningsdelare
nedsättas till 0,2 pF.
Emedan impedansnivån standardiserats till 70 ohm är
det bekvämt att i stället för den ovannämnda tvåpoliga
voltmetern använda en i mätledningen inkopplad
"fyrpol-voltmeter" (fig. 5). Dioden kan då placeras i en del som
har mindre dielektrikum än ledningen i övrigt, varigenom
diodens kapacitet får minskad betydelse och den av
voltmetern orsakade Z-störningen ännu vid 1 000 Mp/s kan
hållas under 2 %. Absoluta mätnoggrannheten uppges vara
bättre än 5 % vid denna frekvens.
Diodens tröskelvärde ligger vid cirka 0,2 V. Vill man
mäta mindre spänningar, kan man använda dioden som
blandarrör. Den i fig. 5 visade "fyrpolvoltmetern" är
försedd med kontakter för anslutning av
överlagringsgenerator (2 V i 70 ohm) och mätförstärkare. I denna
koppling användes själva instrumentet för att ställa in rätt
diodström, så att blandningsdämpningen kan hållas
konstant (1:3). Biandaren är dimensionerad för
frekvensområdet 30—3 000 Mp/s. Känsligheten beror på den
tillgängliga mätförstärkaren, som skall mäta den erhållna
mellanfrekvensen på 5 Mp/s. Med en förstärkning på 10 000
gånger blir det möjligt att med anordningen mäta
spänningar på ned till 50 ^wV.
Använder man i stället en avstämbar diodvoltmeter kan
man utan blandning genom impedanstransformation
upp-öka känsligheten ca 10 gånger. Dioden anslutes härvid i
spänningsbuken på en kvartvågsresonator, till vilken den
avslutade mätledningen är kapacitivt ankopplad. Den i
fig. 6 visade voltmetern kan på detta sätt mäta spänningar
mellan 0,02 och 6 V i området 300—2 000 Mp/s.
Avstäm-ningsanordningen är frekvensgraderad, varför voltmetern
samtidigt fungerar som frekvensmeter med en noggrannhet
på ca 0,5 %. Till resonatorn kan ytterligare en mätledning
anslutas. Denna kan användas för att tillföra
överlagringsfrekvensen om man vill använda diodvoltmetern som
blan-dare, men den kan även utgöra sekundärsidan då man
använder apparaten som resonansfilter, varvid
dämpningen för resonansfrekvensen blir ca 0,4 N.
Mätledning. För att mäta motstånd och för att utföra
anpassningsprov lämpar sig mätledningen utmärkt. Denna
kan utföras som fig. 7 visar. Ett koncentriskt
ledningsstycke med Z i= 70 ohm är uppskuret, så att man kan
komma åt att mäta spänningsfördelningen med hjälp av
en voltmeter, som är ansluten till en längs mätledningen
förskjutbar provspets. I detta fall har voltmetern utförts
som "blandarvoltmeter" med inbyggd
överlagringsoscillator för 300—800 Mp/s. Blandningen sker direkt i
oscillatorn. Känsligheten kan kontinuerligt regleras mellan ca
0,5 och 50 mV. Emedan blandningen blir relativt god
även för övertonerna i oscillatorn är känsligheten ännu
vid 3 000 Mp/s (0,1 m) ca 50 mV. Själva mätledningen
kan tas loss från voltmetern, så att man lättare kan
komma åt att koppla in den vid prov på matarledningar
etc. Är ledningens avslutningsmotstånd R? skilt från 70
ohm får man en stående våg. Med ledning av dennas läge
och förhållandet mellan spänningsmaximum och
spänningsminimum kan man beräkna R% ganska väl om det
ligger inom området 15—350 ohm, dvs. om
missanpassningen ej är allt för stor.
Frekvensmätning. Frekvensmätning torde även inom
de-cimetervågsområdet vara en av de lättare mätningarna.
Med hjälp av kvartsvågsresonatorer kan man konstruera
absorptionsvågmetrar, som ha en noggrannhet av ca 0,1 %.
För större mätnoggrannheter användas frekvensmetrar av
interferenstyp, hos vilka man kan erhålla en noggrannhet
på 0,002 % inom området 30—3 000 Mp/s (Telegr. u.
Fernspr.-Techn. 1944 h. 5). O Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
