Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Kooperativa Förbundets organisation, av Albin Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1945
409
Kooperativa Förbundets organisation
Direktör Albin /ohansson, Stockholm
Kooperativa Förbundet (KF) bildades 1899 vid
en kongress i Stockholm. Inbjudan till kongressen
hade utfärdats av Kooperativa Föreningen Pan i
Malmö, Kooperativa Föreningen Fram i Göteborg
och AB Arbetarnas Konsumtionsförening i
Stockholm; 41 föreningar voro representerade vid
sammankomsten. KF registrerades vid bildandet
som en ideell förening med ändamål att utgöra
en förenande länk mellan de kooperativa
föreningarna, att främja deras gemensamma
intressen och syften samt att verka för den kooperativa
rörelsens utveckling i en sund riktning. Bakom
de inbjudande föreningarna stod som den
egentlige initiativtagaren G H von Koch, som under
en studieresa i England kommit i kontakt med
kooperationen i rörelsens hemland. Han blev
KF:s förste sekreterare.
Är 1901 bildade vid sidan av KF några
föreningar en kooperativ partihandel.
Konsumtionsföreningarna voro på den tiden svaga. Dålig
kontroll och ordning rådde i regel. Kredithandeln
florerade, och många föreningar gjorde konkurs.
Den år 1901 bildade partihandeln var beroende
av kredit. Föreningarna hade erlagt några hundra
kronor i insatser men togo mångdubbelt i kredit.
Partihandeln gjorde konkurs efter ett par år.
Bland de föreningar, som gjorde konkurs,
befunno sig även de tre föreningar i Malmö, Göteborg
och Stockholm, som varit med och bildat KF.
De gingo alla under.
Man tappade emellertid inte modet, och 1904
registrerades KF som en ekonomisk förening, och
man började sälja till föreningarna för vissa
fabrikanter och grossister mot provision.
Föreståndaren för Arbetarnas Handelsaktiebolag,
Eskilstuna, G W Dahl, åtog sig uppdraget som
resande, och efter ett års verksamhet kunde han
redovisa ett nettoöverskott på 4 000 kr. Detta
överskott fördelades mellan föreningarna enligt
den kooperativa principen i förhållande till vars
och ens köp, men det utbetalades icke kontant
utan gottgjordes respektive föreningar som
insatser i KF. 1905 anställdes ytterligare en resande,
och samma år redovisades ett nettoöverskott på
17 000 kr., som liksom föregående överskott
gott-skrevs medlemmarnas insatskonton i KF. Detta
Sammandrag av föredrag i Industriell Ekonomi och Organisation
den 7 december 1914.
DK 331.5/.6
var upprinnelsen till KF:s kapitalbildning, som
vid årsskiftet 1943—1944 kommit upp i 113 Mkr.
Ursprunglig organisation
KF:s parlamentariska organisation var från
början uppbyggd så, att varje förening, som var
medlem i KF, ägde rätt att sända ett ombud till
kongressen och dessutom ytterligare ett ombud
för varje femhundratal medlemmar. Kongressen
är KF:s årsmöte. Vid kongressen valdes under
åren 1899—1917 KF:s styrelse och revisorer. Vid
kongressen behandlades även alla frågor, som
gällde KF:s direkta förvaltning såsom
fastställandet av balansräkning, beviljandet av
ansvarsfrihet åt styrelsen, beslut om överskottets fördelning
etc. Den av kongressen utsedda styrelsen
utgjordes av en affärschef, en sekreterare och fem
lekmän.
KF var på den tiden uppdelat på en
affärsavdelning och en organisationsavdelning. G W Dahl
var chef för affärsavdelningen till 1919. G H von
Koch efterträddes år 1905 som sekreterare och
chef för organisationsavdelningen av Martin
Sundell, som innehade denna befattning till sin död
1910. Martin Sundell var en eldsjäl, som mer än
någon annan bidragit till
konsumentkooperationens genombrott och konsolidering i vårt land
under de första svåra åren. Bland betydelsefulla
åtgärder under denna tid märkas fastställandet
av mönsterstadgar för föreningarna och en
framgångsrik kamp mot kredithandeln.
Omorganisationen 1917
Efter hand som medlemsantalet växte — det
hade från 1899 till 1917 stigit från 57 till 820
anslutna föreningar — blev det alltmer ohållbart
att utse KF:s styrelse på kongressen. År 1917
genomfördes därför en omorganisation på så sätt,
att ett förvaltningsråd på 22 ledamöter utses av
representanter för föreningarna på distriktsmöten.
Landet är i kooperativt hänseende uppdelat i 18
distrikt. Varje distrikt väljer en medlem av KF.s
förvaltningsråd. De större distrikten äga
dessutom att sinsemellan efter storleksordning
fördela rätten till val av ytterligare fyra ledamöter.
Förvaltningsrådets första uppgift är att välja
styrelse och att kontrollera styrelsens förvaltning
samt att besluta i av styrelsen hänskjutna ären-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
