Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Kooperativa Förbundets organisation, av Albin Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
TEKNISK TIDSKRIFT
den. Styrelsen äger nämligen icke utan rådets
godkännande besluta i vissa angelägenheter
såsom utvidgning av verksamheten, inköp och
försäljning av fastigheter, fastare placering av
penningmedel samt uppgörande av kollektivavtal
med anställda.
Fördelen med omläggningen består däri, att
representanter för föreningarna fortlöpande
kunna följa styrelsens arbete. Förvaltningsrådet
liar i sådant syfte fördelat sin uppgift på ett
antal utskott, som för närvarande utgöras av
avtalsutskottet; försäljningsutskotten I och 11;
varu-utskottet; industriutskotten I, II och III; utskottet
för försäkringsföretagen och KF närstående
företag; finansutskottet; fond- och inlåningsutskottet;
fastighetsutskottet och organisationsutskottet.
Detta sistnämnda övervakar den allmänna
kooperativa verksamheten. De övriga utskottens
uppgifter framgå av namnen.
Man skulle också ha kunnat kalla
förvaltningsrådet för styrelse, men enligt den då gällande
svenska föreningslagen skulle förvaltningsrådet i
så fall ha tagit hela ansvaret för verksamheten,
vilket måste anses orimligt, när den faktiska
ledningen av lättförstådda skäl är samlad i några
få händer.
Styrelsens arbete kontrolleras dessutom av
revisorer, utsedda av kongressen. Enligt
kongressens beslut åligger det revisorerna att kalla
sakkunnig auktoriserad revisor för att bistå dem i
deras arbete.
Vid distriktsmötena utses även
inventeringskontrollanter, som äro närvarande vid och
kontrollera inventeringen av kassabehållning och
varulager vid KF:s olika arbetsplatser landet runt.
I en ekonomisk verksamhet av KF:s
storleksordning är den affärstekniska organisationen av
väsentlig betydelse. Styrelsens verksamhet har
uppdelats i tre departement, ett för affärs- och
produktionsverksamhet, ett för organisations- och
upplysningsverksamhet samt ett för kassa och
räkenskaper.
Affärsavdelningen
På affärsavdelningen har hittills varit en
verkställande direktör och dessutom tre
styrelsemedlemmar, som haft att följa viss del av
affärsverksamheten. Samtliga äro fast anställda.
Styrelsemedlemmarna göra emellertid inga affärer.
Deras uppgift är att planlägga och kontrollera
verksamheten.
Affärsavdelningen är uppdelad på ett trettiotal
varuavdelningar, tolv försäljningskontor med
lager på skilda platser samt ett antal industrier.
I spetsen för varje varuavdelning står en
specialist som chef. Denna chef är ansvarig inför
styrelsen för sitt fögderi. Han inköper, producerar
och säljer varor. Om en styrelsemedlem ingriper
i hans arbete, skall en anteckning därom göras
i en bok, som förvaras hos specialisten och som
han skall kunna hänvisa till vid bokslutet, i
händelse ingripandet visat sig förlustbringande för
avdelningen. Något sådant ingripande har ej skett
och behöver knappast ske. Det är bäst att låta
specialisterna hållas och endast ingripa genom att
göra omplacering, där så kan visa sig påkallat.
Det vore ett misstag utgå från den uppfattningen,
att en styrelsemedlem kan förstå varje bransch
och vad som bör göras lika väl som specialisterna.
En självständig chef (specialist) måste själv veta
hur arbetet bäst skall skötas, och det får ej i
ledningen finnas annat än kunniga personer, som
kunna bemästra läget.
Då själva grunden till KF:s organisation lades
år 1917, framhölls vikten av att chefen för en
varuavdelning får ägna sig åt endast en uppgift
En man, som uteslutande får syssla med
exempelvis kryddor, måste på sitt område bli
enastående duktig. Han behöver därför ej besitta
osedvanlig begåvning. Han tvingas av
omständigheterna att veta mera än någon annan om
kryddor. Efter den principen är KF:s affärsavdelning
organiserad.
Tidigare fanns det inom KF en affärschef för
alla varor i Stockholm. Han skulle göra alla
inköp, men cheferna på försäljningskontoren ute
i landet voro ansvariga för ekonomin. Dessa
redovisade omväxlande överskott eller underskott
utan att ha nämnvärd möjlighet att påverka det
ekonomiska resultatet. Detta kunde ej vara
riktigt, och därför har det numera ändrats så, att
föreståndaren för ett försäljningskontor i stort
sett blott är ansvarig för att ingenting försvinner
ur hans lager. Han sköter med hjälp av
branschkunniga medarbetare försäljningen till
föreningarna, mestadels per telefon, och lämnar rapport
till Stockholm om vad som går in och ut från
lagret. De olika avdelningscheferna i Stockholm
göra alla inköp och fastställa
utförsäljningspriser-na. En avdelningschefs uppgift motsvarar alltså
en grosshandlares. Men alla dessa grosshandlare
ha gemensamma lager vid försäljningskontoren.
Principen att låta varje ledare sköta sig själv
kan ytterligare belysas genom ett exempel från
KF:s industrier. Margarinfabrikens chef, konsul
S H Sörensen, tillverkar margarin och är även
ansvarig för försäljningen av denna vara till
föreningarna. Det finns ingen chef på KF, som säger
vad han skall göra. Han behöver inte vända sig
till någon försäljningsapparat i Stockholm utan
står i direkt kontakt med köparna.
Konsten är att låta avdelningscheferna vara i
fred, men det kan vara väldigt påfrestande ibland
för en styrelsemedlem att inte kunna diktera, att
så och så skall det vara. Skulle ett sådant fall
inträffa, betyder det egentligen, att
avdelningschefen är olämplig och att han skall bort. En
avdelningschef skall veta bättre än vem som helst
i styrelsen hur hans sak skall skötas. Vad han
beslutar får han också själv ta ansvar för. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
