Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Torkning av livsmedel, av Johan Lærum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// april 1945
419
kan reglera temperaturen och luftfuktigheten
individuellt för varje sektion och torkluften
cirkulerar då i vad man kan kalla tvärström.
Bandtorkarna, fig. 7, arbetar kontinuerligt och
det besvärliga arbetet med satsning och tömning
av torkbackarna förenklas avsevärt. Man kan ha
ett eller flera band i torkarna. Rätt vanligt är
det med fyrabandstorkar där banden är placerade
över varandra. Genom att ha flera band uppnår
man samtidigt en omvälvning av massan, då
denna överföres från ett band till ett annat,
vilket underlättar en jämn torkning. I allmänhet går
torkluften i motström mot materialet och vid flera
konstruktioner är det ordnat så att torkluften
såväl stryker över torkgodset som pressas igenom
materialskiktet och banden, vilka är gjorda av
galler.
Turbintorken (också kallad spiralbandtork),
fig. 8, är en tekniskt ganska komplicerad
konstruktion där man har sökt kombinera
kanal-torkarnas goda regleringsmöjligheter med
band-torkarnas kontinuerliga arbetssätt. De flesta
grönsaker fordrar en torkningstid på från 2—8 h och
torkbandens hastighet har därför gjorts
reglerbar inom detta område. Spiralbandtorkarna
lämpar sig för kontinuerlig stordrift och i synnerhet
användes de i Europa för torkning av potatis.
Trumtorkar, fig. 9, lämpar sig, trots sina många
fördelar i fråga om kapacitet, satsning och
tömning samt värme- och lufttillförsel, mindre bra
för torkning av grönsaker och användes knappast
i större utsträckning för detta ändamål.
Torkgodset har sålunda en viss benägenhet att klumpa
sig samman under rotationen och den rätt
kraftiga mekaniska behandling varan får genom att
partiklarna under rotationen gnides mot
varandra och mot torkens väggar är heller icke
gynnsam. Trumtorkarna har däremot så mycket mera
kommit till användning för torkning av hö samt
på senare tid även för kött.
Paketering
Efter torkningen bör varan förpackas fortast
möjligt. Den torra varan är nämligen
hygroskopisk och det gäller att skydda den från luft och
fuktighet. I själva verket är förpackningsfrågan
av utomordentligt stor betydelse för
torkprodukternas kvalitet och lagringsduglighet.
Idealförpackningen skall vara ogenomtränglig för vatten,
vattenånga, syre, koldioxid och kväve. Den skall
dessutom utestänga ljus samt utesluta åverkan
av insekter. Den svagaste punkten i så måtto är
förslutningen, vilken är svår att få absolut tät
samt mekaniskt motståndskraftig. Då det är fråga
om varor som skall skeppas är dessutom
platsbehovet av stor betydelse, varför man i allmänhet
använder rektangulära burkar i stället för
cylindriska. Hitintills har man med undantag av den
hermetiska plåtburken icke lyckats få fram någon
förpackning som fyller alla dessa fordringar. För
Fig. 7. Bandtork.
Fig. 8. Spiralbandtork.
att säkra lagringsdugligheten, går man i Amerika
i vissa fall så långt som till att använda
hermetiskt tätt emballage, åtminstone för de ömtåligaste
av grönsakerna, exempelvis morötter och kål.
Dessa produkter packas sålunda i plåtburkar om
ca 20 1 volym, och innan dessa förslutas driver
man ut luften och fyller burkarna med en inert
gas, t.ex. kolsyra eller kväve, fig. 10. Denna
förpackning är dock mycket dyrbar, och
amerikanarna nedlägger därför ett intensivt arbete på
lösandet av förpackningsfrågan och tycks ha kommit
ett bra stycke på väg. Man skiljer mellan
förpackningar av stabil form och elastiska förpackningar.
Bland de förra märkes kraftiga pappkartonger
fodrade med bly- eller aluminiumfolier samt
impregnerade med asfalt. Kartongerna är dessutom
ofta doppade i speciella smälta vaxblandningar. Då
det är fråga om större förpackningar är de mjuka
eller elastiska förpackningarna i allmänhet gjorda
av laminerat material, exempelvis
kraftpappers-säckar med mellanlägg av en asfaltfilm och en
cellofan- eller blyfoliefilm. De små kommersiella
förpackningarna utgjordes förr ofta av fuktbe-
Fig. 9. Roterande trumtork.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
