Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Torkning av livsmedel, av Johan Lærum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Skåptork.
Fig. 5.
Uppluckring av
fuktnästen före
färdigtorkningen.
torer. x\llt efter det huvudvikten har lagts på
tillfredsställandet av det ena eller andra
önskemålet, har det framkommit en mångfald
konstruktioner. Först och främst är valet av
torkanlägg-ning beroende av vilka produkter soin skall torkas.
Skåptorken (också kallad kammartork), fig. 4,
är den enklaste av de typer, som med fördel kan
användas. Torkgodset utbredes i ett jämnt lager
på ramar eller backar med perforerad botten,
varpå dessa skjutes in över varandra i skåpet,
där luften bringas att cirkulera medelst fläktar. En
viktig detalj är hur luften kommer i beröring med
torkgodset. Luften kan antingen bestryka
torkgodsets yta eller pressas igenom skiktet av
torkmaterial eller bådadera. Det är givetvis
synnerligen viktigt att varje del av torkgodset kommer
i beröring med luften för att torkningen skall
förlöpa jämnt. Det är dock svårt i praktiken
att åstadkomma detta, då torkningen skall
försiggå under det att materialet ligger stilla.
Man tvingas därför, då det gäller skåptorkar och
liknande system, att avbryta torkningen en eller
ett par gånger under det att man vänder
torkgodset och uppluckrar de fuktnästen som bildats,
fig. 5. När torken är konstruerad så att luften
föres över torkgodset, brukar man belasta
backarna med från ca 3 kg/m2 råvara (lätta
grönsaker: spenat, persilja etc.) till ca 8 kg/m2
(rotväxter) . Pressas luften genom torkgodset kan
man ha tjockare skikt. Eftersom torktiden
varierar mycket med grönsakssort, skärning, torktyp
osv., är det omständligt att ånge några mera
exakta data för olika torktypers kapacitet. I regel
ligger den dock mellan 0,7—1,5 kg torr vara
per nr yta och timme.
De enkla skåptorkarna finnes i många olika
utföranden och användes i stor utsträckning
särskilt i små företag. För att tillgodose en jämnare
torkning och högre kapacitet har emellertid andra
mera komplicerade torkapparater konstruerats,
där utvecklingen dels går inot kontinuerligt arbe-
tande torkar, dels mot flerstegstorkning, varvid
man kopplar flera torkaggregat i serie och till
sist överför torkgodset i "finishing bins" där en
försiktig eftertorkning med utjämning av
fukthalten i de olika delarna av torkgodset
åstadkommes.
Kanaltorken (också kallad tunneltork), fig. 6,
har många fördelar och har vunnit stor
utbredning, särskilt där det är fråga om stordrift. Man
har här goda regleringsmöjligheter varjämte
dessa torkar har ett elastiskt användningsområde
och sålunda med fördel kan begagnas för
torkning av flera sorters grönsaker. Här uppstår
emellertid ett nytt problem: skall torkluften
tillföras i motström eller medström? Använder man
medströmsprincipen blir luften ganska
fuktmät-tad då den passerar sista delen av torkgodset,
varför man måste använda hög temperatur för
att över huvud taget få torkat denna del av
varan. Användes motströmsprincipen kommer det
torraste godset i beröring med den varmaste
luften, vilket principiellt är olämpligt då varan
skadas lättare av värme ju torrare den blir. I regel
är dock kanalerna uppdelade i sektioner där man
Fig. 6. Tunneltork.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
