Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - DDT, det nya insekts- och parasitmedlet, av E Askelöf och B Gullfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
TEKNISK TIDSKRIFT
siffror. G Schmid2 meddelar även att kor och
får som under en veckas tid utfordrats med gräs
besprutat med 1 %-ig DDT-lösning ej uppvisa
några som helst förgiftningssymptom. Nyligen
har Lannung3 meddelat, att doser av 0,2 g/kg
kroppsvikt hos marsvin under längre tid icke
verka sensibiliserande eller kumulativt. Enkel
dos på 2 g/kg verkar starkt giftig. Liknande
resultat ha även angivits av Domenjoz4, som även
meddelar DDT:s giftighet, vid ingivning flera
dagar i följd. Ej heller vid inandning i form av
puder eller vattenemulsion verkar DDT giftig.
Vid inandning av DDT löst i vissa organiska
lösningsmedel verkar däremot DDT giftigt enligt
nyligen publicerade amerikanska
undersökningar5. En del lösningsmedel innehållande upp till
5 % DDT ha dock visat sig användbara. Vid
subkutan injektion av vattenemulsion är dödlig
dos 2,0 g/kg för råtta. DDT applicerat lokalt på
hud och slemhinnor ger icke någon retverkan
eller resorbtiv giftverkan. Det anges som slutsats,
att DDT:s giftighet för människa och djur är
så ringa att därav framställda preparat i angivna
former kunna betecknas som praktiskt taget
ogiftiga.
Vid de på Fysiologiska Institutionen i Uppsala
gjorda försöken uppträdde de giftiga
verkningarna hos kaniner efter 4—6 h, hos kattor efter
3—4 h. Djuren fingo häftiga darrningar samt
tecken på allmänt illabefinnande och ökad retlighet
som vid svårare påverkan övergick till kraftiga
muskelkramper. Döden kunde sedan inträda
inom en tid, som varierade mellan 12 h och 3
dygn. överlevde djuren krampstadiet, som i ett
fall med dosen 0,5 g/kg varade i 3 dygn,
hämtade sig djuret förvånansvärt snabbt utan
kvarstående men, vilket står i motsats till verkan
på kallblodiga djur. Vid sektion ha förändringar
kunnat konstateras i njurar och lever samt
ventrikel.
Även det förhållandet, att exempelvis den
vanliga myggan och frostfjärilen, som utsatts för
DDT, bli så starkt irriterade i benens nerver, att
de till slut slita av — självamputera — benen
på grund av den intensiva retningen, är av
intresse i samband med förklaringen till DDT:s
verkningssätt. Angreppspunkten hos dessa
insektsarter synes vara nervsystemets perifera del.
DDT inom medicinen
DDT prövades första gången mot klädlöss, som
överföra fläcktyfus, på Balkan hösten 1942 med
gott resultat. Det verkliga beviset på substansens
effektivitet visades emellertid vid en stor
fläck-tyfusepidemi i Neapel under januari förra året.
Under oktober 1943 kom det in 25 fläcktyfusfall
på Neapels sjukhus men med tiden steg antalet
nyinsjuknade snabbt för att i januari 1944
uppgå till 60 fall per dag. Med hjälp av DDT-puder
ordnades massavlusning av befolkningen, varvid
man beräknat att under januari 1,3 miljoner
människor avlusades. I mitten av februari fick
man epidemin under kontroll och man anser
detta vara första gången, som en dylik epidemi
stoppats vintertid.
Inom de olika krigförande ländernas arméer
användes även DDT vid alla krigsskådeplatser i
form av puder för impregnering av
klädespersedlar av olika slag, bagage m.m. Ett
DDT-puder under namn av Dedetex har under detta
och föregående år prövats i Sverige i samband
med avlusningen av evakuerade från Finland,
Norge och Estland i Civilförsvarsstyrelsens regi.
Resultaten ha varit goda. Såväl klädlöss,
flatlöss som huvudlöss ha bekämpats effektivt med
Dedetex. Av detta medel finnes nu även en
speciellt mot huvudlöss avsedd lösning i den
svenska marknaden. Resultaten av behandlingen med
dessa nya antiparasitära medel mot de nämnda
lössarterna ha nyligen publicerats6.
Tyger, vilka impregnerats med olika starka
DDT-lösningar, visa, att DDT besitter en kraftig
insekticid verkan mot kläd- och huvudlöss i
spädningar ända ned till 0,0001 \%. Verkan är
beroende på koncentrationen av
impregnerings-vätskan. Är den 1 %, dö samtliga löss inom ett
dygn och är koncentrationen 0,1—0,01 % sker
100 % avdödning inom 2 dygn. Den tid, som det
tar för djuren att dö, är även beroende på den
tid, som de varit i kontakt med giftet, samt på
appliceringssättet och preparatets
sammansättning i form av puder, lösning etc. Vid avlusning
måste man även ta hänsyn till parasiternas
livscykel, äggens förhållande etc. I allmänhet bör en
behandling upprepas efter 8—10 dygn.
Avlusning med DDT kan utföras på olika sätt.
Man kan använda antingen puder eller lösning
eller ock av denna beredd vattenemulsion. I det
första fallet användes ett 5 % -igt puder som med
tillhjälp av en vanlig pulverspruta eller ännu
bättre genom inrivning fördelas i kläderna. Så
länge pudret häftar kvar i kläderna, kan man
anse, att dessa äro "lussäkra". Undersökningar
ha visat, att för att få god effekt med puder
måste detta vara av bestämd kornstorlek,
sammansättning och vidhäftningsförmåga alltefter
det ändamål, vartill pudret skall användas. Där
man eftersträvar en långvarig verkan, är det
möjligt att impregnera kläderna med en 0,05
% -ig vattenemulsion. Kläderna synas därvid
hålla sig lussäkra i 1—3 månader, men för
säkerhets skull bör ny impregnering utföras efter varje
tvättning.
DDT har även visat sig synnerligen verksamt
mot andra skadedjur såsom klädesmal,
kacker-lackor, vägglöss, flugor, mygg. Behandlat
sänglinne t.ex. håller sig fritt från kackerlackor i
åtskilliga månader och kläder förbli ohyressäkra
i över en månad. Man räknar i utlandet med att
DDT även kommer att få stor användning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
