Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1945 - Ett litet högvärdigt svenskt sportflygplan, av Ed - Kylflänsar av aluminiumplåt, av Sa - England och fallskärmen under kriget, av Bkn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
TEKNISK TIDSKRIFT
DK 629.138.6
Ett litet högvärdigt svenskt sportflygplan. Resultaten
av den svenska flygindustrins uppblomstring under
krigsåren börja nu visa sig även i civila flygplantyper.
Civilingenjörerna Erik Bratt, Karl-Erik Hilfing och Björn
Törnblom hos Skandinaviska Aero AB i Norrtälje ha i all
tysthet utvecklat ett sportflygplan, och initialerna till deras
namn bilda maskinens beteckning BHT-1. Flygplanet
visades offentligt på Bromma i mitten av januari.
BHT-1 är ett ensitsigt, lågvingat monoplan med en
spännvidd av endast 6,82 m. Den aerodynamiska utformningen
förefaller mycket välgjord och flygplanet har bl.a.
infäll-bart landställ samt vingklaffar, finesser som hittills varit
ovanliga på flygplan av denna storleksordning.
Prototypen är försedd med en fyrcylindrig motor på
60 hk av typ Walter "Mikron", men man avser att
framdeles montera in starkare motorer på upp till 105 hk.
Vingen är uppbyggd kring två balkar av furu och klädd
med faner. Flygkroppen är skalbyggd med furustringrar
och fanerklädsel, under det motorfundainentet är av
dural-balkar och krommolybdenstålrör.
Stabilisatorn är ovanligt högt placerad, bl.a. för att vara
ur vägen för bogserlinan, då flygplanet användes för
mål-bogsering. Detta har medfört att fenan förlängts bakåt
kring stabilisatorinfästningen och att sidrodret består av
två delar. Landstället fälles bakåt, varvid hjulen vridas 90°
och passa in i ett urtag på vingens undersida.
Bland flygplanets prestanda må nämnas marschfarten,
som är 200 km/h, och stighastigheten, som med 60 hk
motor är 5,2 m/s. Med 105 hk motor uppges flygplanet
kunna stiga med ej mindre än 9 m/s, vilket ungefär
motsvarar stigförmågan hos goda jaktflygplan 1939.
Flygplanet måste anses som ett gott bevis på att de
konstruktiva finesser, som hittills varit förbehållna flygplan
i en högre prisklass, kunna användas inom en ekonomiskt
försvarlig ram. Man får hoppas att en planerad tvåsitsig
version av BHT-1 kan komma till utförande, enär
flygplanet i sin nuvarande form synes ha relativt begränsat
användningsområde. Ed
©
Fig. 1. Fastsättning
au ett kylflänspar.
1. tvärsnitt av det runt
cylindern frästa spd- (3)
ret, 2. stukning av
spårkanterna, 3.
kyl-flänsparet placerat i
spåret, 4.
kylflänspa-ret fastkilat i spåret.
Kylflänsar av aluminiumplåt. En ny metod för
tillverkning av cylindrar för luftkylda flygmotorer har
utvecklats av Wright Aeronautical Corp. Det är emellertid
okänt om enligt denna metod tillverkade cylindrar
användas på firmans nuvarande motorer.
Enligt den hittillsvarande metoden tillverkas Wright
"Cyclone" motorernas cylindrar inklusive kylflänsarna ur
ett enda smide, varvid kylflänsarna fräsas ur
cylinderväggarna. Enligt den nya metoden bestå cylindrarna som
förut av stål, medan kylflänsarna äro av aluminiumplåt.
De nya flänsarna tillverkas på så sätt, att man viker en
aluminiumremsa i förrn av ett W med l" höga ytterben
och endast 1/8" höga innerben. Remsorna formas till
halvcirkelbågar, som stickas in med botten av W:t i runt
cylindern frästa spår. Spårkanterna ha stukats så att
öppningen av spåret blivit smalare. Genom att platta till
innerbenen i W:t med ett verktyg kan man kila fast
remsan i spåret. På detta sätt har det blivit
möjligt att få in 60 aluminiumflänsar på samma utrymme
som behövs för 40 stålflänsar. På grund av att
aluminium dessutom har bättre värmeledningsförmåga än
stål och emedan höjden på flänsarna knappast behöver
begränsas på grund av tillverkningssvårigheter, har
kyl-ningseffektiviteten kunnat avsevärt förbättras. Slutligen,
framhåller Wright Aeronautical Corp., är en viktig
fördel med den nya tillverkningsmetoden att den
möjliggör en årliga besparing av 110 000 000 kg legerat stål,
som annars skulle gå förlorat i form av avfall. Det
återstår emellertid att se om olikheten i värmeutvidgning hos
stål och aluminium efter en längre tids praktiskt bruk
kommer att försämra kontakten mellan kylfläns och
cylinder, med åtföljande sämre värmeöverföring mellan
stålcylinder och aluminiumfläns (Interavia sept. 1944). Sa
England och fallskärmen under kriget. Hittills ha de
tre stora engelska fallskärmsfabrikernas produkter räddat
13 000 britters liv, vartill säkerligen kommer ett stort antal
för fabrikerna icke kända fallskärmsräddningar.
Sex fallskärmsslag användas av de brittiska
stridskrafterna, nämligen RAF:s två standardtyper av
"räddningsfallskärmar" för flygplanbesättningar samt
"arbetsfallskär-mar" för fallskärmssoldater, för krigsmateriel, proviant,
livbåtar, jeeps osv., för ljusbomber, för brevduvor och
för fallskärmsbomber.
Räddningsfallskärmarna, som tidigare tillverkades av
siden, göras nu nästan uteslutande av nylon. De sys ihop
av 96 tygdelar medelst 250 000 stygn av bl.a. fyrnåliga
specialsymaskiner; ca 5,6 m2 tyg går åt per fallskärm jämte
210 m nylonlina. Brottlasten för enkel lina är 180 kg.
Fallskärmsselens gjordar ha en brottlast av
storleksordningen 1 300 kg.
Arbetsfallskärmarna äro kamouflagefärgade i olika
nyanser, som för den invigde ånge lastens art. Det kan
noteras att fallskärmssoldaternas fallskärmar äro större —
och ha följaktligen lägre sjunkhastighet — än flygarnas
räddningsfallskärmar (Times Trade & Engng Suppl. dec.
1944). Bkn
TRYCK TRYCK
Fig. 1. Typritning för BHT-1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
