- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
474

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Gustavsberg bygger, av Olof Thunström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

474

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. På Tallåsen uppförde Wilhelm Odelberg
barnrike-hus strax före och under förra kriget; då fanns det ännu
gott om barnrika familjer i Gustavsberg.

Gustavsberg under ledning av brukets chef,
ingenjör Hjalmar Olson. Så t.ex. moderniserades och
utvidgades omedelbart de gamla
kontorslokalerna, en ny fabrik för sanitetsporslin uppfördes
och kördes i gång, tillverkningen av
hushållsporslin rationaliserades kring de förut planerade
gastunnelugnarna. För närvarande uppföres en
helt ny fabrik för hushållsporslin och denna
kommer att tas i bruk 1946.

Gustavsbergs sanering och pånyttfödelse var
emellertid inte uteslutande en fråga om en
modernisering av produktionen. Vad som komplicerade
förhållandena var den kritiska bostadssituationen,
som hotade att avfolka samhället och lade hinder
i vägen för den planerade expansionen. Sett i ett
historiskt perspektiv skulle man med fullt fog
kunna säga, att Gustavsberg var om inte det enda
så dock ett av de första svenska företag att få
direkt känning av den kris som förr eller senare
kommer att förnimmas inom hela svenska
näringslivet — brist på arbetskraft och alla därmed
sammanhängande psykologiska problem av
mindre angenäm natur. För Gustavsberg skärptes
svårigheterna på grund av brukets närhet till
Stockholm och — under krigsåren — den skarpa

konkurrensen med verkstadsindustrin om den
tillgängliga yngre arbetskraften.

Det var under brottningen med dessa problem
som Gustavsbergsledningen allt mera kom till
insikt om bostadsfrågans oerhörda betydelse, inte
bara allmänt socialt sett utan också som en
pro-duktionspolitisk faktor av första ordningen.
Bostadens kvalitet har en direkt inverkan på
produktionen, ty mer än någonting annat befordrar
den trivseln och det allmänna välbefinnandet hos
de anställda. Under en tid av krympande tillgång
på arbetskraft och kollektiva lönesättningar blir i
själva verket bostaden det förnämsta medlet ett
företag har att attrahera den sorts människor det
så oundgängligen behöver, i synnerhet om det är
inriktat på en kvalitetsproduktion. För
brukssamhällena är i själva verket en god bostad, dvs. en
rymlig bostad, det mest effektiva medlet att
bromsa upp flykten till de större städerna. Det är
i detta sammanhang av intresse att notera de nya
strömningarna i anglosaxisk samhällsplanering,
som går i riktning mot fullt integrerade
småsamhällen med en befolkning av endast några tusen.
De svenska bruken har med andra ord
utomordentliga möjligheter att på ett naturligt sätt
kunna utvecklas till de trivsamma och mänskliga
samhällsbildningar som Lewis Mumford och
andra framhåller som den enda utvägen ur
maskinkulturens dilemma.

I Gustavsberg var väl bostadsförhållandena i
stort sett jämförbara med den allmänna
bostadsstandarden i de flesta svenska industrisamhällen.
Som förut påpekats hade underhållet av brukets
hundratals bostadslägenheter varit ganska
bristfälligt i närmare tjugo år och de saknade
naturligtvis fullständigt allt vad som i dagligt tal kallas
moderna bekvämligheter.

Det bör emellertid framhållas — om inte annat
än som en historisk kuriositet — att bland det
ännu befintliga bostadsbeståndet på Gustavsberg
befinner sig en hel del påtagliga och intressanta
exempel på en ovanligt framsynt uppfattning om
bostadsfrågan ur företagarens synpunkt. De
härrör sig från Wilhelm Odelbergs tid — från hans

Fig. 3. Förbättrad värmeisolering, modern köksinredning
och ett ljust badrum har förvandlat detta förut ganska
primitiva Tallåshus till en tidsenlig bostad.

Fig. A. Denna plan ger ett
gott begrepp om, hur det
har varit möjligt att
förvandla de gamla
enrums-lägenheterna till goda
bostäder om två rum och kök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free