Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Biltrafikens tillväxt, av Folke Skugghall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
TEKNISK TIDSKRIFT
fiksiffrorna och fordonsantalen T och R resp. T
och R’ och få då ekvationen
llr ei — — —
R 2T[
R’ 2 T
(3)
Denna ekvation visar, att vi kunna räkna med
vissa procent av 2 T och likaså av R och ändå
få samma relativa utnyttning stal, som om vi
räknat med totala 2 T och R. Villkoret är emellertid,
att vi räkna med samma andelar vid de skilda
tillfällena.
Nu återstår att bedöma, vilka konsekvenser det
medför, att vägdelarnas längder i verkligheten
icke äro inbördes lika, som fallet var i vårt
förenklade fall. Återgå vi till ekv. (1), utgöres där
högra membrum av l’ 2 T, vilket är ett uttryck
för totala trafikarbetet. Är / olika stor i summans
termer blir uttrycket på trafikarbetet = 2 (T ’ l).
Detta medför som vi se av ekv. (3), att l icke kan
förkortas bort. Detta ändrar i sin tur den slutsats
vi kunna dra av sambandet så, att det skall vara
samma andelar av trafikarbetet vid de skilda
tillfällena, soin sättas i relation till varandra, för att
vi skola erhålla uttryck på urti. Jämföra vi
emellertid trafiken på ett och samma vägnät, där vi
kunna vänta likartade betingelser vid två skilda
tidpunkter, synes dock detta villkor i stort sett
uppfyllt, och trafikarbetet blir i så fall direkt
proportionellt mot antalet bilar.
Av det föregående synes sålunda framgå att vi
i praktiken under vissa betingelser synas ha
möjlighet att få ett uttryck för medelbilens relativa
utnyttningsgrad genom att utgå från dels
uppmätta trafikmängder på ett visst vägnät samt dels
det registerade fordonsantalet för ett visst större
område, inom vilket vägnätet ingår som en del.
Förutsättningen för att vi skola kunna tolka de
erhållna kvoterna som uttryck för relativa
ut-nyttningsgraden är, dels att det betraktade
vägnätet upptar samman andel av det totala
trafikarbetet från tid till annan, dels att de enskilda
vägdelarna inom nätet uppta trafikökningen i
samma proportion. Så länge ett visst vägnät
sålunda tjänar samma trafikändamål, och vi kunna
räkna med att några nya faktorer icke
tillkommit som förändra trafikfördelningen — såsom
t.ex. större trafikalstrande industrier eller dylikt
— synes den givna förutsättningen i stort sett
kunna anses uppfylld.
Vad visa trafikräkningarna?
Ett exempel från verkligheten, där ovannämnda
förutsättningar i stora drag synas gälla, ha vi
tillgång till genom Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens trafikräkningar på landsvägarna. Bland
tillgängliga publicerade siffror härifrån upptas
även ett värde för summatrafiken på 150 vägar
i skilda delar av landet. Inflytande av lokala
störningar sjnes, genom det stora antalet vägar
som ingå i beräkningen, i detta fall i hög grad
eliminerat. Siffrorna gälla hela
motorfordonstrafiken och avse tiden 1926—1938. Uppgifterna
ha erhållits ur Väg- och Brosakkunnigas
utlåtande år 1934, vad gäller åren 1926 och 1931, samt
ha beräknats med stöd av den procentuella
tillväxten för följande år, publicerade i Sv. Motortg
1942 h. 9. Siffrorna för motorfordonsbeståndet
äro hämtade ur Statistisk Årsbok för Sverige.
År [-Motorfordonstrafik-] {+Motorfor- donstrafik+} på 150 landsvägar (T) [-Registrerade motorfordon-] {+Registre- rade mo- torfordon+} i riket («) 2T R Urei i % av 1926 års värde
1926 ____ 23 600 121 000 0,195 100
1931 ____ 48 500 204 500 0,237 121
1936 ____ 59 000 217 500 0,271 139
1938 .... 78 500 262 500 0,299 153
Fig. 1. Två exempel på relationen mellan trafikmängd
och fordonsbestånd. Kurva A gäller åren 1926—1938,
kurva B åren 1933—1938.
Urei synes sålunda vara i stigande under de tolv
åren. Uppritat på vanligt rutnät ter sig sambandet
enligt fig. 1 (kurva A).
Då vi i detta fall behandlat trafiksiffror från
ett stort antal godtyckligt valda vägar, skulle man
även kunna tolka de kontinuerligt växande
kvo-2T
terna —(alltså trafiken på vägarna i procent
R
av rikets fordon) så, att serien tyder på att den
förutsatta proportionella fördelningen av
trafikökningen verkligen förelegat.
Ett annat exempel hämta vi från stadstrafiken
och välja godtyckligt trafikvärdena för
Kungsgatan och Vasagatan i Stockholm. Uppgifterna
ha hämtats ur Statistisk Månadsskrift för
Stockholms stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
