Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Biltrafikens tillväxt, av Folke Skugghall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
Biltrafikens tillväxt
Civilingeniör Folke Skugghall, Göteborg
Vägen och gatan äro permanenta byggnader,
vilkas storlek och utförande skola avpassas så,
att de på bästa sätt kunna fylla uppgiften att
uppta icke bara den aktuella trafiken utan också den
trafik vi i framtiden få. Den framtida trafiken
kunna vi emellertid icke fixera och en
hundraprocentigt riktig lösning av problemet är sålunda icke
möjlig. Detta är dock icke något försvar för ett
godtyckligt planerande. Utsikterna att nå en
tillnärmelsevis riktigare lösning ökas i och med att
vi känna de inverkande faktorerna och bedömt
deras sannolika framtida verkan. Genom att
uppställa en prognos få vi också en klar bild av
situationen, och diskussioner vid ställningstagande till
förslag i berörda frågor kunna föras på ett mera
konkret plan.
Behovet av prognos för trafikens storlek blir
särskilt trängande när man kommer in på
generalplanearbeten. En av generalplaneförfattarens
uppgifter är ju att till läge och storlek bestämma
trafiklederna, och för att kunna göra detta måste han
beräkna hur stor trafiken sannolikt kommer att
bli på de gator eller vägar som skola fastläggas.
När generalplanearbetena för Göteborg pågingo
under förre stadsplanechefen Uno Åhréns
ledning, föll det på min lott att bl.a. söka bestämma
vilka framtida trafikmängder man borde räkna
med på stadens trafikleder. Det visade sig därvid
att vägledning i berörda frågor i det stora hela
saknades i den svenska facklitteraturen, och även
i den tillgängliga utländska voro frågorna
sparsamt behandlade.
Då frågan om den framtida
motorfordonstrafikens storlek nu synes ha blivit mera aktuell, bl.a.
med tanke på planering för efterkrigstiden, har
jag bearbetat den i detta fall aktuella delen av en
utredning i hithörande frågor, som av Åhrén
överlämnades till byggnadsnämnden i maj 1943. Det
torde för var och en vara uppenbart vilka
fördelar det innebure om man kunde komma fram till
ett visst normerande ställningstagande i frågan
om den framtida trafikens storlek. I de fåtal fall
där man här i landet tidigare gjort försök att
ställa prognos för trafiken, har man normalt
utgått från att en direkt proportionalitet skulle råda
mellan trafikmängd och fordonsbestånd, t.ex. en
antagen tredubbling av fordonsbeståndet — allt-
DK 31.656.13
så en tredubbling av trafikmängden. Av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen publicerade
trafikräk-ningsdiagram framgår emellertid fullt tydligt, att
den hittillsvarande trafikökningen på
landsvägarna i varje fall icke följt en sådan linje. Efter
tidpunkten för ovannämnda utrednings
framläggande ha dock framkommit vissa
trafikprognoser för Stockholms del (Tekn. T. 1943 s. 485),
som i princip följa samma linje som framförts i
nämnda utredning för Göteborg.
Hur alstras biltrafiken?
Den trafiksituation, som verkligheten ställer oss
inför, verkar i så hög grad komplicerad, att det
är svårt att skapa sig en klar bild av sambandet
mellan de faktorer, som påverka trafiktillväxten.
Liksom man förfar i andra dylika fall kan man
emellertid även här gå vägen över det enkla,
renodlade fallet. Vi tänka oss därför ett avgränsat
område, utbildat med ett vägnät där alla
vägde-larna äro av samma längd / km. Inom detta
område tänka vi oss att R bilar köra omkring, alla
med samma hastighet v km/h och under lika lång
tid t h per dag. Inom detta område utföra vi så
trafikräkning på samtliga vägdelar, varvid
antalet bilar per dag befinnes uppgå till Tlt 7\>, T3 osv.
Det är nu lätt att få följande uttryck på
trafikarbetet per dag för hela området
R’vt<=T1’l + TV /+...— I’2 T (1)
Medelbilens körlängd per dag v’ t, eller med
andra ord dess utnyttningsgrad u, blir sålunda
2 T
Vt=u = l- R (2)
Inom vårt tänkta område är sålunda
förhållandet mellan trafikräkningssiffrorna och antalet
registrerade bilar direkt proportionellt mot
medelbilens utnyttningsgrad.
Återgå vi till verkligheten, kan vår formel icke
direkt omsättas där, då vi ej kunna bestämma 2T.
För att bedöma trafikmängdernas ändring från
en tidpunkt till en annan behöva vi dock ej känna
den absoluta utnyttningen av bilarna. Vi bilda
därför i stället uttrycket för den relativa
utnytt-ningsgraden. alltså förhållandet mellan
utnytt-ningsgraderna u och u vid två tillfällen med trå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
