Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Elektronik och elektroteknik, av Hannes Alfvén - TNC: 9. Vad metyda Mm³ och Mm²? av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
TEKNISK TIDSKRIFT
ofta uppgår till något 100-tal voit. Denna höga
spänning sammanhänger med att ett ganska
stort arbete åtgår för att genom jonisering av
gasens atomer åstadkomma de joner och
elektroner som transportera strömmen. För att en
urladdning skall kunna uppehållas med lägre
spänning måste man låta strömmen bestå av
elektroner som emitterats från katoden. Den
urladdningstyp som man då får kallas
bågiirladd-riing (ljusbåge). Spänningsfallet uppgår därvid
till några tiotal voit. Genom närvaron av positiva
joner från gasen, neutraliseras de
rymdladdningar, som vid vakummurladdningar begränsa
strömmen, varför mycket stora strömstyrkor
kunna uppnås.
En glimurladdning kan övergå till
bågurladd-ning. Om strömstyrkan ökas över H i fig. 2
kommer man ofta till ett område med hög
brinnspän-ning (anomal glimurladdning). Till följd av
den stora energiutveckling som orsakas av den
höga brinnspänningen i förening med den stora
strömstyrkan, kan katoden upphettas så starkt
att en termisk emission börjar. Urladdningen
transporteras då till största delen av termiskt
emitterade elektroner. Spänningen över röret
faller och man har en bågurladdning [L—M i
fig. 2).
Elektronkällan vid en bågurladdning kan vara
en av urladdningen själv upphettad katod,
såsom i det ovan angivna exemplet, men den kan
också vara en separat upphettad glödkatod,
såsom i tyratroner ocli andra liknande rör. Vid
många bågurladdningar är det nödvändigt att
anta, att katoden emitterar elektroner genom
någon annan mekanism än den termiska
emissionen. I en kvicksilverströmriktare (jonventil),
där man har den kanske tekniskt viktigaste
användningen av ljusbågar, är katoden ju av
kvicksilver. För teknisk emission med den strömtäthet
som uppmätes i katodfläcken skulle fordras en
temperatur av över 3 000°. Men kvicksilvrets
av-dunstningshastighet är icke större än som svarar
mot en temperatur av endast några hundra
grader. Emissionen är alltså säkert icke termisk, men
hur den kommer till stånd torde ännu inte vara
med säkerhet utrett. Man nödgas konstatera, att
vi icke veta vad som händer i en
kvicksilver-strömriktares katodfläck, och dock äro dennas
egenskaper — särskilt villkoren för dess
uppkomst vid baktändning — av kanske avgörande
betydelse för den högspända
likströmsöverföringen.
Vad som här sagts om gasurladdningar hänför
sig i första hand till förhållandena vid låga tryck
(ca 1 torr). Vid atmosfärtryck äro förhållandena
i många hänseenden annorlunda. Tekniskt
viktigast äro även här ljusbågarna och vidare
koronciurladdningar och gnistor. Det skulle föra
för långt att i denna översikt närmare ingå på
deras delvis mycket komplicerade mekanism.
TNC
9. Vad betyda Mm3 och Mm??
Vissa av våra måttenheter ha fått verkligt ursprungliga
namn, t.ex. 1 meter, 1 ar, 1 liter, 1 gram, 1 ton, med
beteckningarna, 1 m, la, 11, lg, lt. Av dessa namn kan
man bilda namnen på enheternas mångfalder och delar
med hjälp av allmänna prefix, sådana som mega-, kilo-,
milli-, mikro-, med betydelsen 10", 10\ 10"3, 10", och
beteckningarna M, k, m, Så t.ex. skall 1 Mm utläsas
1 megameter, vilket betyder 1 miljon meter.
Enhetsnamnen för yta och volym bildas ur namnen på
motsvarande längdenheter genom tillägg av förlederna
kvadrat- och kubik-, t.ex. 1 kvadratmeter och 1 kubikmeter,
vilka erhållit rent matematiska beteckningar: 1 m2 och
1 m3. Härvid är att märka, att om den längdenhet från
vilken man utgår har en beteckning med prefix, får detta
prefix anses vara oupplösligt förbundet med sin
huvudbeteckning som om det stode parentes kring båda. Så t.ex.
skall 1 km2 tolkas som 1 (km)2■= (1 000 m)2 och utläsas
1 kvadratkilometer, och får icke utläsas 1
"kilokvadratmeter", som skulle betyda 1 000 m8. Detta är så välbekant
för var och en att man tycker påpekandet borde vara
tämligen överflödigt.
Vad betyder alltså 1 Mm3? Längdenheten 1 Mm, 1
megameter, är 1 miljon meter. 1 Mm3 måste tolkas som
1 (Mm)3,= (1 000 000 m)3, alltså 1 triljon kubikmeter, och
utläsas som en kubikmegameter. I runt tal är jordens
volym 1 000 Mm3, och månens volym 20 Mm3, vilket kan
ge en uppfattning om enhetens storlek.
Märkligt nog har nyligen i den tekniska pressen Mm3
flera gånger förekommit i den felaktiga betydelsen
"mega-kubikmeter", som är endast en biljondel av en
kubikmegameter. Se t.ex. Teknisk Tidskrift 1944 h. 51 s. 1486,
berättelserna över Stockholms och Göteborgs
vattenledningsverk; 1945 h. 8 s. 217, Flygtrafik och flygfältsproblem;
1945 h. 11 s. 306, Motorbränsleproduktionens framtida
utveckling. Men, kan man fråga, begicks då inte ett misstag
av dem som en gång utarbetade vårt måttsystem, när de
fastlade en beteckningsprincip som icke medger
tolkningen av Mm3 som "megakubikmeter"? Det tjänar inte
mycket till att nu grubbla över den saken; det enda av
vikt är att en viss princip konsekvent är tillämpad, och att
vi inte nu kunna ändra betydelsen av 1 km2 eller 1 mm2
eller 1 dm3 osv. eller bryta principens tillämpning när
prefixen avse tal över eller under vissa gränser. Sådant
skulle kräva internationell överenskommelse och även
frånsett detta innebära stora svårigheter och risker. Nå, frågas
då, hur skall man skriva i stället när man menar miljoner
kubikmeter? I första hand 10® m3, eller om man så vill:
miljoner m3 eller milj. m3. Kommer man upp till 1 000
miljoner m3 kan man i stället skriva 1 km3, vilket skall
utläsas 1 kubikkilometer.
Ytenheten 1 Mm5, som skall utläsas en kvadratmegameter,
är (1 000 000 m)2, alltså 1 biljon kvadratmeter. Jordens yta
är i runt tal 500 Mm3, månens yta 40 Mm2. Även
beteckningen Mm2 har förekommit i felaktig betydelse. Se t.ex.
redan nämnda uppsats i Teknisk Tidskrift 1945 h. 8 s. 217,
Flygtrafik och flygfältsproblem, där lustigt nog i samma
mening anges såväl en total flygareal uttryckt i km2 som
en beläggningsyta uttryckt i Mm2. Det är samma enhet som
avses i båda fallen. Beteckningen km2 är nämligen riktigt
tolkad som (1 000 m)2, men beteckningen Mm2 felaktigt
som 1 000 000 m2 utan parentes. I fråga om miljoner
kvadratmeter är det alltså utan vidare klart vilken beteckning
man skall använda, nämligen km2, utläst kvadratkilometer,
om man inte föredrar 10® m2, miljoner m2 eller milj. m2.
Beteckningarna Mm3 och Mm2, korrekt använda,
representera tydligen så stora enheter att teknikern ytterst sällan
får användning för dem. Han gör i varje fall bäst i att
undvika dessa uttryckssätt, när nu erfarenheten visat hur
lätt de kunna missuppfattas. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
