Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Franskt storkraftverk i Rhôhne, av B R - Schweiziskt storkraftverk invigt, av B R - Nyinstallationerna av värmeapparater i Schweiz under 1943, av B R - Möjligheterna för vindkraftanläggningar i Schweiz, av B R - Driftsäkerheten och isolatorernas nedsmutsning, av Carl E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
TEKNISK TIDSKRIFT
Kraftverk Flod [-Utbygg-nads-vatten-mängd-] {+Utbygg- nads- vatten- mängd+} m3/s [-Installerad-] {+Installe- rad+} effekt MW [-Energiproduktion-] {+Energi- produk- tion+} MkWh/år
Sarrans ...... Truyère 130 103 250
Brommat..... Truyère 84 207 1 000
Marèges...... Dordogne 220 128 325
Aigle ........ Dordogne 300 2001 470
Kembs ....... Rhen 850 1602 800
Génissiat ..... Rhöne 800 4981 1 800
1 Efter full utbyggnad.
2 Inberäknat ett fjärde ännu ej installerat aggregat.
I följande tabell anges den på detta sätt beräknade,
verkliga effekten i kW för några olika värden på
hjuldiameter och vindhastighet (antagen lufttäthet motsvarande
1 200 m ö.h.)
vind- hjuldiameter
hastighet m
m/s 5 10 15 20 25 30 40 50
4 ......— 1 2 4 7 10 17 26
6 ...... 1 4 8 14 22 32 57 89
8 ...... 2 8 19 34 53 76 136 211
10 ...... 4 16 37 66 103 148 264 410
12 ...... 7 28 64 114 178 256 455 712
14 ...... 11 45 102 180 282 405 720 1 125
65 MW vardera. Slutstadiet skall omfatta sex aggregat på
83 MW eller sammanlagt ca 500 MW. Generatorspänningen,
som är 15 kV, skall transformeras till 220 kV för
överföring av kraften till Parisområdet. Jordarbetena
igångsattes 1937. Det beräknades då att de båda första
aggregaten skulle kunna tas i drift under 1944. Kriget har
emellertid medfört en försening. Vid de tyska truppernas inmarsch
i juni 1940 sattes byggnadsplatsen på franskt initiativ
under vatten och senare har bristen på material och
arbetskraft fördröjt arbetet. I somras beräknades att den första
maskinen skulle kunna tas i drift till hösten 1945.
Ovanstående tabell ger en jämförelse mellan Génissiat-verket
och några andra franska storkraftverk, av vilka en del
togos i drift före kriget och andra äro under byggnad
(Elektrizitätsverw. 1944/45 h. 4). BR
Schweiziskt storkraftverk invigt. Den 2 juni 1944
invigdes under högtidliga former det nya kraftverket
Ver-bois i Rhöne, det hittills största strömkraftverket i helt
schweizisk ägo. Den nya anläggningen, som tillhör
elektricitetsverket i Genève, är utbyggd för 384 m3/s och har
en fallhöjd av ca 20 m. Maskininstallationen omfattar tre
aggregat med en generatoreffekt av 27 500 kVA vardera.
Senare skall insättas ytterligare ett aggregat av samma
storlek. Energiproduktionen vid nuvarande utbyggnad är
420 MkWh/år. Kraften levereras dels vid
generatorspänningen, 18 kV, till stadsnätet i Genève, dels vid 125 och
150 kV till samkörande nät.
De båda första aggregaten togos i drift redan i början av
1943 men drevos till en början med endast halva
fallhöjden, med hänsyn till en ovanför liggande äldre station.
Denna revs under sommaren, varefter även dess fallhöjd
började utnyttjas vid Verbois (Bull. schweiz. elektrotechn.
Verein 1944 h. 12). BR
Nyinstallationerna av värmeapparater i Schweiz under
1943. Under 1943 nyinstallerades i Schweiz 302 elektriska
storkök med en total anslutningseffekt av ca 12 000 kW.
Därmed är man uppe i nära 2 700 storkök på
sammanlagt 102 600 kW.
Under förra året såldes 219 000 elvärmeapparater med
356 000 kW anslutningseffekt. I jämförelse med 1942 har
omsättningen ökat särskilt mycket i fråga om elspisar och
foderkokare (Elektrizitätswirtsch. 1944 h. 7). BR
Möjligheterna för vindkraftanläggningar i Schweiz.
Den teoretiskt uttagbara effekten hos ett vindhjul med
diametern D m vid en vindhastighet V m/s och en specifik
vikt hos luften av y kg/m3 är, uttryckt i kW
o ^o
No = ’ y D2 V8
10 000 ’
Den verkliga effekten från generatorn blir på grund av
mekaniska och elektriska förluster väsentligt mindre eller
ungefär
Tabellen visar att måttliga vindstyrkor (under 8 m/s)
ge obetydliga effektbelopp. Möjligheterna att utnyttja
vindkraften i större skala bero alltså på om det finns platser
där det blåser kraftig vind under längre tid. Förhållandena
i detta avseende i Schweiz äro endast ofullständigt kända.
En undersökning för berget Säntis (2 504 m ö.h.), från
vilket man har rätt fullständiga väderleksobservationer för
en längre tidrymd, visar att ett vindhjul med 50 m diameter
och för maximalt 2 000 kW skulle ge ca 1,7 MkWh/år,
motsvarande en årsmedeleffekt av ca 200 kW. Produktionen
skulle bli högst under höst- och vintermånaderna och lägst
under april och juni och fördelningen under året skulle
alltså bli rätt gynnsam. Produktionsförmågan får dock för
en sådan storanläggning anses som rätt blygsam.
Anläggningskostnaden uppskattas till minst 1,2 Mkr., motsvarande
6 000 kr/kW årsmedeleffekt. Dessutom är den effektiva
drifttiden ej ens under vintermånaderna högre än 50 %,
varför vindkraftanläggningen måste samarbeta med
vatten-eller värmekraftverk. Slutsatsen är att så länge landet har
utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångar, det icke på allvar
kan ifrågasättas att utnyttja vindkraften i större skala
(Neue Zürche Ztg 3 maj 1944). B R
Driftsäkerheten och isolatorernas nedsmutsning. Vid
diskussion av isolationsförhållandena vid
högspänningsanläggningar har man hitintills inte tagit ställning till den
inverkan, som nedsmutsningen av isolatorernas yta har på
driftsäkerheten. W Estorff har nu givit en god inblick i
dessa förhållanden, vilken kompletterar de erfarenheter
som framlagts av A Roggendorf (Tekn. T. 1944 s. 386).
Säkerhetsgraden i de tyska normerna, vilken är beräknad
som förhållandet mellan hållprovspänningen och normala
driftspänningen, är väsentligt högre vid de lägre
spänningarna än vid de högsta driftspänningarna. Vid 10 kV är
denna faktor 5—7,5 beroende på provningssättet och vid
200 kV är den 2,1—3,4. De inre överspänningarna i
anläggningarna eller kopplingsöverspänningarna utfylla
ungefär denna marginal vid de högsta driftspänningarna, under
det att man vid de lägre spänningarna i regel fortfarande
har en avsevärd säkerhetsmarginal. För
åsköverspänning-arna får man lita till de moderna avledarna.
Försök ha visat, att damm och andra partiklar, som
fastna på isolatorytorna, icke äro avgörande. Först
kombinationen av nedsmutsning och fukt ger en nedsättning
i överslagsspänningen, fukten må framkomma genom
kondensation eller tillföras genom dimma eller regn. Det visar
sig, att det först är efter längre torrperioder, som
isola-tionsnivån nedsättes i allvarligare grad. Regnet tvättar
nämligen bort de ledande salter, som finnas och tjänstgör
sålunda vid utomhusanläggningar som en automatisk
rengörare. Vid inomhusanläggningar har man tydligen att
beakta att dammängden på isolatorerna måste vara måttlig,
varför de regelbundet måste rengöras, men allra viktigast
är att undvika fuktighet.
Det förekommer att man för hand gör ren
kraftled-ningsisolatorer varje halvår, varje år eller vart fjärde och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
