Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Demonstrationsapparater i radioteknik, av Bengt Svedberg - Köpenhamns elverk under 1943/44, av B R - Ledningen av Tysklands elkraftförsörjning under kriget, av B R - Franskt storkraftverk i Rhôhne, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
525
kunna fällas fram, så att man ser stegets egen
uppbyggnad. Dessutom är allting helt färdigkopplat för drift, så
att man i högtalaren kan höra vad som sändes från
sändarens mikrofon.
I vissa fall kunna demonstrationsapparater, som direkt
göra hög- eller lågfrekvent ström och spänning synliga, vara
värdefulla för utbildningen. Ett exempel härpå är en
apparat som visar horisontal- eller vertikaldiagram för en
dipolantenn. Man har ficklampsglödlampor i serie med
miniatyrantenner placerade ute i rummet kring en dipolantenn,
vilken matas av en oscillator med ultrahög frekvens.
Lampornas läge och ljusstyrka skapa då en bild av
strålningsdiagrammets utseende. Dylika indikatorer i form av
glödlampor i serie med dipoler äro mycket användbara
för att demonstrera transmissionsledningars och antenners
egenskaper. Bengt Svedberg
Köpenhamns elverk under 1943/44. Verksamhetsåret
april 1943—mars 1944 präglades i ännu högre grad än
de föregående av bristen på bränsle och material.
Kolförbrukningen minskades till 47 000 t mot 120 000 och 85 000
t de båda föregående åren. Som ersättning användes
inhemska bränslen, huvudsakligen brunkol och torv.
Kraftförbrukningen var ransonerad och förbud gällde att
använda elektricitet för vissa ändamål, bl.a. för
rumsuppvärmning och för hissar i offentliga byggnader.
Tilldelningen till bostäder var under de båda första kvartalen
15 kWh per lägenhet och 5 kWh per person. Det senare
beloppet ökades de båda sista kvartalen till 10 kWh per
person. Tariffen för bostäder var för det tilldelade
energibeloppet 50 öre/kWh (sista kvartalet sänkt till 45 öre/kWh)
och för överförbrukningen 75 öre/kWh, industritariffen var
12 öre kWh exkl. koltillägg och rabatt för större
konsumenter. Tariffen för kokström var i slutet av året 16
öre kWh.
Kraftverkens nettoproduktion var ca 250 MkWh, vilket är
ungefär samma som de båda föregående åren.
Belastningskurvan var onormal, beroende på de utegångsförbud, som
rådde under september 1943 och november 1943 till
februari 1944.
Driftsäkerheten var tillfredsställande. Två totalavbrott på
växelströmssystemet och spårvägen i juli 1943 orsakades
av störningar på det svenska ledningssystemet. Ett
sabotage mot en transformatorstation i november 1943
medförde två timmars avbrott för dess matningsområde.
Den tidigare påbörjade avvecklingen av likströmssystemet
fortsättes. Dessutom pågår omläggning av
växelströmssystemet från 220/127 till 380/220 V (Elektroteknikeren 1944
h. 22). B R
sakligen rört sig om mindre anläggningar, som ej använts
i fredstid på grund av höga driftkostnader;
bättre utnyttning av befintliga kraftverk. Genom
installation av nya pannor, turbiner eller hjälpmaskiner har
produktionsförmågan i många fall kunnat avsevärt ökas;
anläggning av nya kraftverk;
utnyttning av industrikraftverk för allmänna behov.
Genom anslutning av industriernas egna kraftcentraler till det
allmänna distributionssystemet ha bl.a.
reservkraftanläggningarna kunnat utnyttjas.
Åtgärderna ha till stor del varit inriktade på en ökad
samköming och fortsatt utbyggnad av det härför
erforderliga ledningsnätet. Detta har varit till särskilt stor nytta,
sedan de svåra bombningarna började, enär möjligheterna
till reservmatning blivit starkt förbättrade.
Även inom reparationstjänsten gör centralorganet insatser.
När den lokala ledningen inom ett område finner att de
egna resurserna ej räcka till för att snabbt avhjälpa
skadorna, kan den få hjälp genom centralorganets
förmedling. Detta lämnar bistånd även på annat sätt genom
anskaffning av material, bränsle, transportmedel samt
drift-och reparationspersonal.
Centralorganets personal består av en förhållandevis liten,
men effektiv stab av fackmän. Förutom denna stab, som
förfogar över telefoner, fjärrskrivmaskiner,
högfrekvensför-bindelser osv. har rikslastfördelningen tolv distriktsombud
och åtskilliga lokalombud tillsammans bildande en
landsomfattande organisation av erfarna fackmän inom
elkraft-försörjningen (Elektr.-Wirtsch. 1944 h. 8). BR
Franskt storkraftverk i Rhöne. Ett stort kraftverk är
för närvarande under byggnad i Rhönes övre lopp nära
Génissiat, där floden flyter genom en djup och
förhållandevis smal ravin. Dammen, som får en högsta höjd av ca
100 m, kommer att dämma upp floden 65 m, dvs. till nivån
omedelbart invid gränsen mot Schweiz. Dämningsområdet
sträcker sig 23 km ovanför dammen. Magasinet får en
volym av 52 Mm3 och en yta av 3,5 km2. Dammen utföres
som gravitationsdamm i betong, överskottsvattnet under
högvattentid skall ledas förbi stationen dels i en kanal i
högra flodstranden, dels genom den ena av de två
omloppstunnlar som utsprängts för torrläggning av
flodbottnen under byggnadstiden. För att förhindra att vattnet
spolar med sig sand och rullstenar har det ordnats skydd,
bestående av stora stenblock på flodbottnen ovanför och
nedanför dammen. Maskinstationen är förlagd i
omedelbar anslutning till dammen och sträcker sig över hela den
gamla flodbädden. Den förses med kraftigt bombtak. Till
en början installeras fyra aggregat med francisturbiner på
Ledningen av Tysklands elkraftförsörjning under
kriget. Genom en förordning av den 3 september 1939
ställdes den tyska elkraftförsörjningen under ledning av
ett centralt organ, tydligen ungefär motsvarande den
svenska CDL. Detta ingripande var väl förberett dels genom en
lag av december 1935, som syftade mot en fullt genomförd
planhushållning, dels genom en tarifförordning av år 1938,
genom vilken de tidigare existerande, otaliga tarifformerna
ersattes med ett mindre antal normaltariffer.
I spetsen för den nya centralorganisationen ställdes en
"rikslastfördelare". Organisationen har fått vidsträckta
befogenheter och kan bl.a. reglera kraftleveranserna till olika
abonnenter alltefter angelägenhetsgraden, för längre eller
kortare tid avbryta eller beskära leveranserna till en
abonnent samt vidta alla erforderliga åtgärder för att
säkerställa kraftförsörjningen för speciellt viktiga ändamål.
Redan före kriget ställdes stora krav på
kraftproduktionen, som från 1933 till 1938 nästan tredubblades. Efter
krigsutbrottet krävdes en ytterligare ökning, i första hand
för att täcka behovet för rustningsindustrin, och detta har
varit ett av de dominerande problemen för
"rikslastför-delaren". Bland de åtgärder som vidtagits märkas följande:
igångsättning av äldre, nedlagda kraftverk. Det har huvud-
Fig. 1. Damm och kraftverk i Génissiat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
