Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
541
Fig. 5. Diagram, visande den
gräns, där kostnaden för en stor
gruvstuga (6 000 kr. i stoll) och
merkostnaden för gångvägen
sammanfalla.
1 denna ekvation kunna l och t uttryckas som
funktioner av En, medan B, s och z äro helt
oberoende av denna och direkt kunna insättas i
ekvationen. Genom att i ekvationen insätta olika
värden på En kan x och således antalet borrade
meter i olika berg direkt beräknas. Då
ackordspriset gäller öre per borrmeter, kan även detta
bestämmas, då man känner förtjänstfaktorn.
Resultaten illustreras sedan lämpligast grafiskt, fig. 4.
Rationaliseringsåtgärder
De huvudfaktorer, som inverka på totaleffekten
borrade meter per skift, äro bruttoborrningstiden,
nettotidsprocenten, dvs. nettoborrningstiden i
procent av bruttoborrningstiden, och
nettoborrnings-effekten. Allt rationaliseringsarbete går således ut
på att höja samtliga eller någon av dessa faktorer.
För att bruttoborrningstiden skall bli den högsta
möjliga gäller det att eliminera alla onödiga
spilltider och sänka de nödvändiga till ett minimum,
så att borraren och borrmaskinen kunna utnyttjas
så lång tid som möjligt.
En till sin storlek betydande spilltid är i
allmänhet gångtiden och den därmed sammanhängande
tiden för upp- och nedfrakt genom schaktet, som
dessutom ofta är behäftad med relativt långa
väntetider. Förnuftigt placerade gruvstugor under
jord samt ett allmännare införande av små
transportabla raststugor kunna sänka dessa tider
avsevärt. Kostnaden för en sådan raststuga är
ofta ringa i förhållande till den effektökning,
som erhålles vid den ökade bruttotiden. Vid
borrning i magasin med RWT-72 i Kiirunavaara
betyder t.ex. en ökning av bruttoborrtiden med
10 min en ökning i borrade meter per skift med
1,5 m. Ingenjör J Brissman i Malmberget har
utfört beräkningar grundade på arbetsstudier över
den ekonomiska placeringen av gruvstugor under
jord vid olika malmbredder. Diagrammet, fig. 5,
är uppgjort för magasinsbrytning, där
etagehöjden har satts till 50 m. Kostnaderna för en stor
gruvstuga i stoll antas belöpa sig till 6 000 kr.
Merkostnaderna per borrmeter för olika
gångsträckor ha uträknats och belöpa sig till 1 öre per
100 m. Har sålunda en borrare 300 m längre
gångsträcka till raststugan än en annan, kommer
varje borrad meter av den förre att bli 3 öre
dyrare än för den senare. Diagrammet visar t.ex.
att vid en malmbredd av 60 m är det ekonomisk!
lönande att placera en gruvstuga av denna typ på
var 300 :e m inom brytningsområdet, då således
längsta gångvägen för en borrare kommer att
uppgå till 150 m.
Vid brytning i dagpallar, där gruvstugorna på
grund av skjutningarna i allmänhet måste
förläggas relativt långt från arbetsplatserna, har ett
förslag framställts, att stora transportabla
gruvstugor användas för rastning. Strax före rastens
början köres stugan ut och hämtar arbetarna vid
deras arbetsplatser. Under skjutningarna, som
utföras under rastetiden, köres gruvstugan in i en
stoll eller till annan skyddad plats, för att vid
rastens slut återbefordra arbetarna till deras
platser. Genom detta system hindras också arbetaren
att ta för lång rast. En sådan gruvstuga, fig. 6,
är avsedd att kunna ta ca 40 arbetare. På vissa
arbetsplatser kan man härvid räkna med en vinst
i arbetstid av ca 30 min per skift. Givetvis bör
en sådan radikal justering av det utnyttjade
skiftet följas av ändrade ackordspriser för de
olika arbetena.
Fig. 6. Transportabel gruvstuga, monterad på underredet
av en järnvägsvagn; i stugan rasta ca iO arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
