Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Nettotidsprocenten och borrad längd per skift
varierande med nettoborrningseffekten.
Borrbärningen samt upp- och nedfrakt av
borrstål till arbetsplatsen ger speciellt i starkt
borrslitande berg långa spilltider. En sammanlagd tid
för borrtransporten av över 60 min per skift har
vid arbetsstudier uppmätts för magasinsborrning
i hårt berg. En övergång till lösa borrskär eller
någon konstruktion av hårdmetallskär vore här
synnerligen önskvärd. Tyvärr ha hittills provade
svenska skär för l" borrstänger givit sådant
resultat, att någon övergång till lösa skär under jord
med nuvarande priser ej kan anses ekonomiskt
lönande. Vid borrning i dagen med l1//’ borrstål
ha dock sedan en längre tid svenska skär av
Jack-Bitstyp varit i användning. Som bekant
kunna de för närvarande populäraste typerna av
lösa skär endast användas vid självroterande
maskiner, en sak som ganska väsentligt begränsar
deras användning*.
Vid studier på vissa arbetsplatser finner man
ofta att en del arbeten med fördel kunna utföras
av speciell arbetskraft. Så är det t.ex. ofta
fördelaktigt att använda särskild personal för
borrbärningen, och som regel är detta fallet vid
arbetsplatser där ett flertal borrare äro sysselsatta.
Genom omfattande arbetsstudier vid
magasins-brytning av ett område befanns det att en stor
del (ca 20 %) av borrarnas tid upptogs av
brytning och stenfatning. Genom att införa särskild
personal för detta arbete, varvid en stenfatare
betjänar sex borrare, kunde borrningseffekten per
borrare ökas med 18,5 %, samtidigt som
borra-rens förtjänst höjdes med 4 %. Det bör i detta
sammanhang påpekas, att en metodförändring av
* Se även Ekstam, T: "Några nyare rön beträffande borrning och
sprängning vid gruvdrift", Jernkont. Ann. 1941 s. 445—453.
detta slag bör följas av arbetsstudieavdelningen,
dels genom tekniska rapporter och dels genom
kontrollstudier, under så lång tid, att
arbetsorganisationen kan sägas helt ha accepterats av de till
sin läggning strängt konservativa gruvarbetarna.
Som förut nämnts anger nettotidsprocenten hur
stor del nettoborrningstiden utgör av
bruttoborr-ningstiden. Nettotidsprocenten kan bl.a. höjas
genom en sänkning av handtiderna vid
borrningsarbetet samt möjligast effektiva utnyttning av
maskinens matningslängd. Nettotidsprocenten är
givetvis starkt beroende av bergets borrbarhet.
Detta illustreras i fig. 7, där nettotidsprocentens
variation med nettoborrningseffekten vid
ortdrivning i gråberg med RWT-80 angivits. I samma
diagram har antalet borrmeter per skift vid de
olika effekterna inlagts. Om bergets borrbarhet
på ett ställe är 50 % högre än på ett annat, kan
man således ej räkna med en större ökning av
borrmeterantalet än ca 25 %.
Nettotidsprocenten är som regel ett gott
kriterium på olika borrares skicklighet. För borrare
som arbeta under likartade förhållanden uppvisar
den bättre en högre nettotidsprocent än den
sämre. Som exempel kan nämnas att vid en
arbetsplats, där borrning med RWT-72 förekom,
noterades följande värden på nettoborrningseffekt
och nettotidsprocent för sex olika borrare:
Netto- [-Nettotids-] {+Netto- tids+} % Nettotids % korrigerad till E*=15 cm/min Bedömning av borrarna
Borrare [-borrningseffekt-] {+borrnings- effekt+} cm/min [-Arbets-studie-avdel-ningen Förman-] {+Arbets- studie- avdel- ningen För- man+}
A 15,7 70,8 71,5 1 1
B 16,5 53,4 55,2 6 6
C 12,8 61,9 58,6 3 5
D 14,0 56,4 55,1 5 3
E 13,4 59,7 57,’7 4 2
F 15,7 59,4 60,2 2 4
Av dessa borrare var A ansedd som gruvans
bästa borrare. Borrare B hade endast 14 dagars
praktik i sitt arbete och bedömdes att för
närvarande vara den minst skicklige. Mellan de
övriga fyra ville förmannen endast med yttersta
tvekan avge sitt bedömande. Borrare A erhöll
utjämningsfaktorn 1,15 medan de övriga fem
betraktades som normalarbetare.
Nettotidsprocenten kan således ökas genom
huvudsakligen:
inlärning av den bästa arbetsmetodiken för
borrare*;
införande av god organisation och reda på
arbetsplatsen;
lämpligaste avpassning av minskningen i
skärdiameter, så att tiden för borrbyten och nycklin g
blir den minsta möjliga, och lämpliga borrståls-
* Härvid kan den år 1943 av Jernkontorets Gruvbyrå utgivna
"Handledning för lnaskinborrare" rekommenderas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
