Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Malm per flyg - Den sista tiotusendelen, av sah - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
551
Malm per flyg. För ungefär tio år sedan upptäckte
professor A Hamberg och bergsingenjör P Eg. Gummeson i
Äpartjåkkå i Sarekmassivet en magnesitfyndighet, som nu
skall bearbetas. Malmen transporteras per flyg från gruvan
till Stora Sjöfallet, där båttransporterna ta vid. 1 samband
med provbrytningen fraktades 30 t malm den långa vägen
från gruvan till Stora Sjöfallet dels på stora skidkälkar,
dragna av tio man, och dels med renar (SvD 3/4 1945).
Den sista tiotusendelen. Som bekant användas numera
för noggranna längdmätningar spektroskopiska metoder,
vilka medge mätnoggrannheter på ett par tiotusendels
millimeter. Härför kräves en komplicerad och dyrbar optisk
apparatur, men det finns dock ett område, där
längdskillnader av denna storleksordning kunna observeras med så
triviala hjälpmedel som en ficklampa och ett rakblad.
När man tillverkar en teleskopspegel slipas den konkava
ytan med finare och finare hjälpmedel till dess man
erhåller en absolut jämn och noggrant sfärisk yta.
Därefter återstår att slipa ned kanterna något mera än
mitten, så att spegelytan blir en paraboloid som exakt till
brännpunkten reflekterar infallande parallella strålar. För
en spegel med 15 cm diameter och ett brännpunktsavstånd
av omkring 1 m uppgår vad som återstår att slipa bort till
just ett par tiotusendels millimeter. Det är för att
kontrollera den ursprungliga sfäriska formen och för att
bestämma när kantavslipningen har nått sitt rätta värde
som man använder ovannämnda enkla hjälpmedel.
Metoden, som utarbetades av den kände franske
matematikern Foucault, är enkel nog, men i en experts hand
kan den bli ett utomordentligt känsligt och noggrant
instrument. Om man placerar en ljuskälla mycket nära
centrum av den sfäriska ytan i en spegel, fig. 1, komma alla
ljusstrålarna att reflekteras nästan exakt i sina
ursprungliga banor till eh punkt P mycket nära ljuskällan. En
person som placerar sitt öga just bakom P kommer att se
spegeln som en belyst cirkelskiva. Om han då för ned
kanten av ett rakblad R exakt vid P, komma alla strålar att
skäras av samtidigt och hela spegeln kommer att bli mörk
på en gång. Om man i stället för ned rakbladet vid R 1
kommer strålen 1 att skäras av före strålen 2, och man
kommer då att se en skugga, som rör sig uppåt; om å
andra sidan bladet föres ned vid R 2 kommer skuggan att
synas röra sig nedåt i takt med bladet.
Fig. 1. Ljusbrytning hos sfärisk spegel.
Fig. 3.
Fou-cault-bild av
dålig sfärisk [-spegelreflektor.-]
{+spegelreflek-
tor.+}
Detta gäller för en fullkomligt sfärisk spegel, som
återkastar alla strålarna till en enda punkt. Om emellertid
ytan inte är sfärisk utan har uppskålade kanter som i
fig. 2, komma strålarna att brytas i olika punkter. Om nu
rakbladet R nedföres mellan punkterna P 1 och P 2
komma de strålar som härröra från spegelns mitt att allt
eftersom de avskäras få denna del av spegeln att mörkna
nerifrån ocli uppåt, medan den yttre uppskålade delen
kommer att mörkna uppifrån och neråt. I verkligheten
kommer man att se ett mycket invecklat mönster av
rörliga skuggor, som för ett tränat öga avslöjar alla
felaktigheter, även 0111 dessa icke äro av större
storleksordning än en tusendels millimeter.
Sålunda kan man av fig. 3 inte bara sluta sig till alt
ifrågavarande spegel icke har sfärisk yta; de korniga
fläckarna över bela ytan visa dessutom, att
grovslipning-en har lämnat hål i glasytan, som finslipningen inte helt
och hållet har kunnat utplåna; vidare kan man upptäcka
repor. Ingen av dessa felaktigheter är synlig för blotta
ögat, men de äro dock tillräckligt stora för att spegeln
skall vara tämligen oanvänbar för finare optiskt arbete
(Discovery, aug. 1944). sah
Kungörelser
Fig. 2.
kanter.
Ljusbrytning hos sfärisk spegel med uppskålade
Svensk Författningssamling
31 9/2 Bestämmelser om sjötrafiken inom svenskt
territorialvatten (gäller även insjöar,
vattendrag, kanaler, hamnar).
32 9/2 Förordnanden jämlikt § 1 och § 13 mom. 1
kungörelsen av den 9/2 1945 (nr 31)
(förbjudna områden).
36 23/2 Inskränkning i rätten att använda gas i vissa
apparater (SFS 1941/925).
54 16/3 Ändrad lydelse av § 1 : III taxan av den
23/10 1942 (nr 838) för vissa undersökningar
vid Statens Institut för Folkhälsan (vatten).
96 23/3 Ändrad placering i dyrortsgrupp av vissa orter.
106 6/4 Inskränkning i gasförbrukningen.
Industrikoniinissionens Meddelanden
237 26/2 Ändrade bestämmelser om byggnadspapp,
omslags- och täckningspapp m.m. (tillverkning
och försäljning).
242 Nya bestämmelser för priser på skrot, aska ocli
kräts av koppar, mässing, rödmetall, brons,
nysilver, zink, bly, tenn (fr.o.m. 9/4 1945).
246 26/4 Reglering av handeln med vissa slag av tegel
(leveransavtalsgräns 2/5 1945 10 000 stenar;
byggnadstillstånd erforderligt). Ii S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
