Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vibreringsteknikens användning inom industrin, av Bengt E Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Vibrorotur med fastsättningsanordningar.
Fig. 3. Sektion au en dubbelräckad tvångs«tyrd sikt.
drivas enligt någon av ovan nämnda
vibrationsprinciper, uppstå emellertid stora svårigheter.
Svängningstalen hos de olika
konstruktionselementen måste noggrant avvägas, så att de ej
harmoniera med vibratorfrekvensen, ty om så vore
fallet skulle apparaten snabbt förstöras till följd
av resonanssvängningar. Denna avstämning måste
ske vid konstruktionen och kontrolleras
lämpligen med vibrationsmikrofon och
katodstråloscillogram varvid de olika elementen var för sig
undersökas med avseende på resonansfrekvens.
Den idealiska apparatkonstruktionen skall vara
så stel, att varje del gör exakt samma rörelse
under vibreringen, men samtidigt så lätt att högsta
användbara acceleration erhålles med önskad
minsta möjliga impulskraft.
För erhållande av största effekt är det önskvärt
att amplitud och frekvens anpassas efter varje
speciellt vibreringsfall. Vid matning och siktning
är det lämpligt med relativt låga frekvenser,
medan man exempelvis vid den nu mycket använda
betongvibreringen helst arbetar med höga
frekvenser. Vid siktning bör man även ha en viss
relation mellan kornstorlek och frekvens, på så
sätt att frekvensen ökar med minskad
kornstorlek.
Den praktiska användningen av ovan beskrivna
vibrationsrörelser visas enklast genom praktiskt
prövade tillämpningsfall.
Fig. 3 visar en typisk tvångsstyrd sikt. Här ser
man axeln med excentriskt svarvade banor på
vilka själva sikten är monterad. I allmänhet gäller
att dylika siktar användas för grovt gods. Själva
sikten (siktlådan) uppbäres vanligen av fyra
fjädrande element av gummi eller stålfjädrar.
Vanligen brukar man också utbalansera
excenter-rörelsen med ställbara motvikter, varigenom inga
nämnvärda vibrationer kunna uppträda och
kännas i fundamentet.
Fig. 4 visar en frisvängande vibrationsalstrare,
eller vibrorotor. Den består av en elmotor, vars
statorlindningar äro kraftigt uppstagade för att
tåla de stora påkänningar, soin de bli utsatta för.
Vidare är rotorn försedd med en överdimensione-
rad axel, vilken löper i två mycket kraftiga
kullager. Som synes av figuren äro lagren
monterade längst ut på rotorn, för att bereda plats för
excentrarna, vilka äro placerade mellan lagren
och lindningarna, varigenom dessutom en god
kylning erhålles av dessa. Excentrarna kunna
göras utbytbara eller ställbara för variation av
centrifugalkraften. Denna vibrorotor kommer till
användning på sådana ställen, där en
vibrationsrörelse önskas på en redan förefintlig
maskinkonstruktion e.d., t.ex. vid utmatning ur siloer,
där "hängning" eller "valvbildning" förekommer,
vid frammatning av material i transportrännor,
vid siktning, packning osv. Vibrorotorn kan
vidare med fördel användas på sådana platser,
där en tillfällig vibrering erfordras. Rotorn är
nämligen lätt flyttbar och försedd med en fot,
som passar en hållare, vilken fästes på det
föremål, som skall utsättas för vibrationer. Figuren
visar även hållaren med den låsarm eller låsbult,
med vilken man fastlåser rotorns fot i hållaren.
Vibrorotorn finnes i två storlekar, en mindre på
160 W och en större på 300 W och varvtalet för
båda är ca 3 000 r/m.
Fig. 5. Matningsränna, försedd med tvä vibrorotorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
