Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vibreringsteknikens användning inom industrin, av Bengt E Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
559
Fig. 6. Vibrosikt.
Fig. 5 visar en transportränna för malm, som
utmatats från en ficka. När elströmmen brytes,
stoppas frammatningen, varför en dylik
trans-portränna med stor fördel även kan användas
såsom "ficklås". Effektförbrukningen hos dessa
vibrorotorer, som äro monterade på rännan, är
300 W vardera. Utmatningskapaciteten på rännan
är 150—200 t/h. Matningskapaciteten hos en
vibromatningsränna med dimensionerna 1,4 X
X 0,6 X 0,2 m och försedd med rotor av den
mindre typen, alltså på 160 W, visas i tabell 1.
Av denna framgå de olika värdena för skilda
material vid olika lutningsvinklar.
Fig. 6 visar en sikt, försedd med en 300 W
vibro-rotor. Kapaciteten hos dessa siktar är dels
beroende på siktramens lutningsvinkel, dels på
materialets beskaffenhet och siktdukens
utförande. Så t.ex. är kapaciteten mycket stor vid siktning
av torrt material, medan siktning av fuktigt gods
kan bereda stora svårigheter. Ofta får man i
senare fallet tillgripa våtsiktning dvs.
vattenspolning av siktduken. Vi kunna ej här gå in på de
olika materialens siktegenskaper utan få in-
Fig. 7. Vibropendelsikt.
Tabell 1. Matningskapacitet för olika material vid olika
lutningsvinklar.
Material Grovlek mm Lutning
24° 20° 16° 12° 8°
Kapacitet, t/h
Slig ........ <3 28,0 21,5 17,0 %_
Gråberg .... <3 26,3 12,3 6,95 7,8
Gråberg –– 3—8 •— 60,0 30,0 21,3
3—8 — 104,0 51,0 23,5 ’ j
>8 .— .— 71,0 40,5 16,8
Gråberg .... 20—55 88,5 54,0 30,8 14,0
Styckemalm > 130 — 176,0 79,0 43,0 —
skränka oss till att nämna, att siktarnas
kapacitet kan variera högst avsevärt med olika
material.
För mindre gjuterier, kemiska laboratorier m.m.
användas ofta pendelsiktar. Dessa ha en frekvens
av ca 1 100 r/m, och den drivande elmotorns
hastighet 3 000 r/m reduceras genom en konstruktion,
som även kommer till användning vid de kända
vibrostavarna för betonggjutning.
Ett exempel på apparater för alstrande av
riktade rörelser, som kommit till användning inom
industrin, är vibromagneten. Fig. 8 anger
schematiskt, hur en sådan kan placeras för drivning
av en transportränna. Vibromagneten och den
med magneten elastiskt förbundna
matningsrännan arbeta enligt följande princip: när två olika
tunga massor äro sammankopplade genom en
fjäder med vissa egenskaper, utföra massorna
svängningar då en kraftimpuls eller stöt ges åt
den ena massan. De olika massorna äro här
vibromagneten med dess stativ å ena sidan och oket
med ränna å den andra sidan. Genom att
magneten ger snabba kraftimpulser, som dra till sig
det lätta oket på matningsrännan, ges rännan en
svängande rörelse i takt med den växelström,
som passerar magnetens induktionslindningar.
Magnetens amplitud kan varieras på ett enkelt
sätt med en reostat och svängningstalet kan också
omformas från nätfrekvensen med likriktare,
varigenom pulserande likström erhålles.
I allmänhet utföras dylika matningsrännor med
en lutningsvinkel nedåt på ca 20°, men det möter
inga svårigheter att montera dem horisontellt
eller t.o.m. med en lutning uppåt. I det senare
fallet blir dock kapaciteten något mindre än i de
två första fallen.
Fig. 8. Vibromagnetens verkan på en transportränna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
