Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Reparation av svetsade fartyg, av H D Norman - Svetsning och nitning ur reparationssynpunkt, av Erik Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
563
14", fick uppbära en belastning av gott och väl 100 t. Nu
kan man vara glad om de helsvetsade fartygen kunna
dockas tomma utan att intryckningar förmärkas vid för
övrigt samma uppstöttning.
Vi veta att det går att spara material vid helsvetsning, men
man bör akta sig för att gå för långt om man vill göra
anspråk på att fartygen skola vara lika starka som tidigare.
Det vore tråkigt oin folk tappade förtroendet för en i
övrigt god sak. // D Norman
Svetsning och nitning ur reparationssynpunkt
Om man är ställd inför valet mellan ett nitat fartyg,
ett delvis nitat, delvis svetsat fartyg eller ett helsvetsat
fartyg, finner man sig snart stå inför dessa två alternativ:
skola fartygskonstruktionerna utarbetas endast med
hänsyn till fartyget såsom ett nybygge, eller skall man låta
de eventuella framtida reparationerna även få ha sitt ord
med i laget?
Det är otvivelaktigt så, att svetsningens införande vid
fartygsbyggen har visat sig medföra stora och vackra
resultat. Konstruktionerna ha gjorts vackrare, mera
ändamålsenliga, den i fartyget ingående vikten av valsat
material har kunnat minskas i ej oväsentlig grad, underhållet
av fartyget har genom de svetsade konstruktionernas
enkelhet säkerligen visat en viss besparing i rederiernas
underhållskonton. Allt detta är gott och väl, men om man ser
på de svetsade konstruktionerna ur reparationssynpunkt,
måste jag anmäla en avvikande mening mot den väg
utvecklingen har tagit under senare år.
Om vi endast skulle bygga fartyg, som i likhet med t.ex.
en byggnadskonstruklion på land skulle ligga i lugn och
ro på samma plats utan att bli utsatt för yttre
våldshandlingar, skulle ingen tveka att av fullaste hjärta
acceptera ett helsvetsat fartyg. Nu veta vi ju alla däremot, att
ett fartyg ofta och i mycket hög grad blir utsatt för yttre
påverkan, som kan leda till mycket stora deformationer
inom de olika konstruktionerna, kollisioner,
grundstöt-ningar, isgång, vanliga sjöskador etc. för att inte tala om
de senare årens erfarenheter av krigföring, minor,
torpeder, bomber.
Om man nu inte vill gå så drastiskt tillväga, att man
helt enkelt skär ut det skadade partiet helt och hållet och
bygger in helt nytt material, måste man ställa den fordran
på konstruktionen, att dess delar skola vara så infästade
i varandra, att man någorlunda lätt kan skilja de olika
delarna från varandra, för att över huvud taget kunna
använda det befintliga materialet genom att ta loss och
rikta det.
Det är denna fordran, som icke uppfylles av
fartygskonstruktionerna i våra helsvetsade fartyg. Låt oss bara se
på en svetsad dubbelbottenkonstruktion med bordläggning
och tanktak, bottenstockar, vägare, kölsvin och
marginalplåtar starkt och varaktigt svetsat ihop till en fast och
homogen konstruktion. Tag ett så enkelt förband som
bordläggningsplåtar och spant och jag tror ändå icke
att man kan säga, att det är lätt och billigt att skilja
dessa åt för riktning och reparation. Tänk på en
bottenreparation i ett olje- eller motorfartyg med den minutiösa
rengöring, som måste göras på en oljedränkt yta, innan
lossbränning eller svetsning kan äga rum.
När man tänker på ett större ishaveri i förskeppet på ett
helsvetsat fartyg med dess många olika styrkeförband,
kan vem som helst bli betänksam. Betänker man
dessutom att dylika ishaverier kunna återkomma år efter år,
t.ex. på det mindre och medelstora tramptonnaget för
Nord- och Östersjön, förefaller det mig ganska klart, att
reparationen av dessa svetsade förband blir en både
tidsödande, dyrbar och ur redarens synpunkt mindre
tillfredsställande procedur.
Jag kan inte finna annat än att i de partier på ett fartyg,
som oftast och lättast utsättas för yttre våld, kan man icke
anse de helsvetsade konstruktionerna som en idealisk lös-
ning ur reparationssynpunkt. Jag har en bestämd känsla
av att fartygskonstruktörernas helhjärtade accepterande av
de svetsade förbanden under senare år har varit enbart
dikterat av enkelheten, billigheten och
materialbesparan-det vid byggandet av fartyget.
Det är nog enkelt att säga, att vi måste lägga om vår
reparationsteknik, men jag undrar, hur våra redare ställa
sig till problemet om att stycka upp reparationen i
småpartiet och lägga in nya svetsskarvar lite var som helst.
Skall det göras, blir det för det första ett nog så dyrbart
arbete, om det skall göras mer eller mindre osynligt och
vackert, och att det kommer att vålla mycket trassel t.ex.
vid en eventuell försäljning av fartyget är nog så säkert.
Jag är fullt på det klara med att man kan peka på vissa
fördelar för svetsningen även med tanke på framtida
reparationer. Sålunda är det väl knappast någon tvekan
om, att om jag exkluderar allt vad haverier är bli
reparationerna beroende på vad man kallar "wear and tear"
mindre på ett svetsat än på ett nitat fartyg. Alla de tråkiga
rostsprängningarna falla ju bort, ytorna bli mer
lätttillgängliga för rengöring, målning och underhåll. Måhända
kan man också våga påstå, att ett svetsat fartyg är mera
motståndskraftigt mot yttre våld än ett nitat fartyg. Jag
tänker då närmast på att de svetsade förbanden kunna
utsättas för större våld än ett nitat förband innan
bristning och därmed läckage inträffar. Härigenom komma
säkerligen stora värden att kunna sparas i fartyg och last.
Tyvärr kan man väl påstå, att vi ännu ha för litet
erfarenhet om kostnaderna för reparationer av de svetsade
fartygen för att kunna avge ett belt riktigt omdöme om
saken. Det förefaller mig, som om man härvid gör bäst
att skilja på mindre och större reparationer, dvs. mera
lokala och mera omfattande reparationer. Man skulle t.ex.
våga påstå, att en mera lokal reparation, t.ex. riktning av
en enstaka plåt eller istyckning av t.ex. en rostfrätt plåt
eller ott spant, ställer sig billigare vid en svetsad
konstruktion än vid en nitad. Däremot är jag mera än tveksam
om hur förhållandet blir vid större, mera omfattande
reparationer, t.ex. ett större bottenhaveri på ett motorfartyg.
Den tanke man ofta är inne på att man vid vissa
reparationer kan minska på reparationens omfattning vid ett
svetsat fartyg bortfaller ju här som regel.
Att man, som förut sagts, är tvungen att använda mer
nytt material vid reparation av de svetsade
konstruktionerna, är ganska uppenbart. Dessutom är jag säker på att
man kommer att- finna att även arbetslönerna bli högre
och leveranstiderna längre. Utom allt annat torde det
vara säkert, att det icke går att släppa till ett obegränsat
antal svetsare, om samtidigt plåtslagare och andra skola
arbeta i närheten. Svetsarna själva kunna nog skydda sina
egna ögon, men för övriga arbetarkategorier är det mycket
svårare. Jag tror nog, att man lite var har kommit
underfund med att problemet ögonskador vid svetsningsarbete
är nog så brännande. Dessutom är det en mycket viktig
sak att hålla i minnet, och det är svetsningsföljden vid ett
större arbete. Det går icke att som vid nitade förband
ta och göra färdigt en del här och en del där, utan har
man t.ex. en större bordläggningsyta att svetsa ihop, så
får man laga att svetsningen kommer i riktig ordning för
att inte få alltför obehagliga inre spänningar att dras
med. Detta gör, att man säkert får anslå en längre tid för
arbetet. Dessutom tillkommer en del mänskliga faktorer.
Svårigheten att få andra kategorier än svetsare att arbeta
samtidigt på grund av ljusbågarna har jag tidigare berört.
Då vi dessutom alla äro överens om att en god svets är
ett kvalitetsarbete i högsta grad, undrar jag inte på om
vi litet var bli betänksamma, när ett dylikt
reparationsarbete skall gå natt och dag i ur och skur under stark
forcering, vilket väl många av oss ha varit med om. Jag
kan nämna att t.ex. vid våra helsvetsade pannor, där allt
arbete sker inomhus vid en någorlunda jämn temperatur
och under noggrann kontroll, är det ingen konst att av
t.ex. ett hundratal röntgenprov få endast 5 och kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
