Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Svetsning och nitning ur reparationssynpunkt, av Erik Larsson - Isärtagning av svetsade konstruktioner genom syrgasmejsling, av Pontus Forssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
TEKNISK TIDSKRIFT
bara en och annan 4 eller 3. Hur förhållandet blir under
ett starkt forcerat reparationsarbete, vill jag helst inte
diskutera. Så värst många 5 blir det nog inte. Som
slutomdöme skulle jag vilja säga, att då vi alla äro ense om
att svetsningen erbjuder många och sällsynt goda fördelar
i konstruktivt hänseende för ett nybyggt fartyg, så få vi
hoppas på att vi också skola komma därhän att vi la
hänsyn till de ovedersägliga svårigheter, som visa sig ur
reparationssynpunkt. Det gäller emellertid att nyktert och
lättvist väga fördelar och nackdelar mot varandra,
antingen vi till slut komma till att acceptera det helsvetsade
fartyget eller om det är lyckligast med en kombination av
svetsade och nitade förband. Det är att hoppas, att vi
varvsmänniskor verkligen opartiskt lägga fram våra
framtida erfarenheter i denna sak. Den är nämligen av mycket
stor betydelse för hela vårt yrke, och det skulle också
vara mycket givande om våra rederiinspektörer och
vederbörande inom våra assuransbolag ville ha sin
uppmärksamhet riktad på saken. Jag förutsätter därvid, att man
verkligen opartiskt går till verket utan några förutfattade
meningar och med viljan till att göra det bästa av det.
Jag tror icke, att man i dag kan ge ett på erfarenhet
grundat omdöme om vad som är det bästa och riktigaste,
tvärtom tror jag, att det kommer att fordras en del år,
innan vi verkligen veta vad vi böra göra. En sak förefaller
mig dock klar, och det är att de helsvetsade fartygen
tvingats fram mera med tanke på fartyget som ett
nybygge än som ett framtida reparationsobjekt.
Jag tror icke det hade skadat om vi skyndat lite
långsammare. För min personliga del är jag mest böjd för att
tro på att vi med tiden komma att acceptera
fartygskonstruktioner, där svetsade förband komma att inta en
mycket stor plats, men att vi även komma att få använda
oss av nitade förband i ganska stor utsträckning i de
partier av fartygskroppen, som oftast utsättas för yttre
åverkan. . Erik Larsson
Isärtagning av svetsade konstruktioner
genom syrgasmejsling
Ett stort problem vid fartygsreparationer är losstagningen
av de skadade pai tierna. 1 de flesta fall är det
bordläggningsplåtar, som skola tas loss för att riktas eller ersättas.
Med skadorna på bordläggningen följa emellertid ofta
skador även på därintill liggande skrovdelar, såsom
bottenstockar, marginalplåtar, bottenvägare, spant, stringers,
däck osv.
På nitade fartyg lossas bordläggningsplåtarna genom att
utifrån borra eller med gaslåga bränna ur naglarna. Man
har därvid möjlighet att placera borrare eller brännare
ganska tätt och på detta sätt snabbt få ut plåtarna. Om
borrningen eller bränningen utföres med omsorg och
försiktighet bli plåtarna, vinklarna och spanten relativt
oskadade. Dock händer det ofta, att man på grund av sneda
naglar kan få rätt stora skador i nagelhålens kanter, vilka
måste repareras medelst svetsning. Då
bordläggningsplåtarna äro borttagna, bli de innanför liggande skadade
skrovdelarna åtkomliga utifrån och kunna tas loss på
liknande sätt som bordläggningsplåtarna.
På svetsade fartyg kunna endast bordläggningsplåtarnas
lång- och tvärväxlar uppskäras utifrån. Alla kälsvetsade
infästningar mot bottenstockar, vägare, marginalplåt, spant
osv. måste till skillnad mot på nitade fartyg tas loss
inifrån och bli därför besvärligare att utföra. I
bottentankarna t.ex. är det trångt, varför brännarna där icke
kunna placeras så tätt. Dessutom är det svårigheter med
ventilationen vid både bränningen och den efterföljande
svetsningen i en bottentank.
Kälsvetsar kunna tas loss genom mejsling eller
gasskärning, men då vanlig mejsling är både tidsödande och
kostbar att utföra ombord, är man för denna losstagning,
åtminstone än så länge, hänvisad endast till gasskärning.
Med en vanlig skärbrännare kan man inte skära alldeles
Fig. /. Avkapad bottenstock Fig. 2. Uppmejsling av
käl-svetsas med plåtstrimla eller svetsar med
syrgasbrän-plattjärn till bordläggningen. nare.
intill bordläggningen när man skall skära loss t.ex. en
bottenstock. Det blir en del av bottenstocken kvar på
bordläggningsplåten, som sedan måste mejslas bort, om plåten
skall riktas och användas igen. Dessutom blir
bottenstocken så mycket för smal, att det icke lönar sig att lägga
på den till full bredd med bara svetsgods, utan man måste
svetsa på en plåtstrimla eller ett plattjärn, vilket tyvärr
medför en extra svetsfog (fig. 1). I enstaka fall kan man
redan vid losstagningen skära med avpassat avstånd från
bordläggningen för en sådan strimla och med fas för
svetsningen. Vanligen skär man så nära bordläggningen
man kan för att snabbt få ut plåten. Sedan
bordläggningsplåten renmejslats och både denna och bottenstocken
riktats, lägger man den strimla, som bottenstocken skall
tillskarvas med, mot bordläggningen och ritsar av efter
denna på bottenstocken för tillredning av fogen. Ar
botten-stocken så skadad, att den icke kan riktas, utföres
skärningen så, att hela det skadade partiet följer med
bordläggningen ut.
För att undgå att spoliera något av grundmaterialet vid
lossning av kälsvetsade förband och slippa beskrivna
in-svetsning av strimlor, har man försökt med
syrgasmejsel-brännare. Det är, som väl alla veta, en
acetylen-syrgas-brännare, med vilken man kan skära ett spår i en plåt
utan att skära igenom denna (fig. 3). Den är av
amerikanskt ursprung, och när jag för flera år sedan såg den
i en amerikansk tidskrift, försökte jag genom dess
representant i Göteborg intressera Aga för tillverkning av något
liknande. Den finns nu efter mycket experimenterande
sedan en tid i marknaden av Aga-Faxius tillverkning. Med
denna apparat kan man mejsla ett spår genom en kälfog
så, att de båda godsen lossna från varandra (fig. 2). Bord-
Fig. 3. Syrgasmejsling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
