- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
574

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Svetsning. Diskussion, av S Forster, C F Westrell, A Zander, Fredrik Ljungström, G Hjernqvist, refererat av A L - Lloyds Registers byggnadsreglemente, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

574

TEKNISK TIDSKRIFT

vaka varje svetsare. Dessutom ligger fartyget inte alltid
horisontalt. Det kan bildas explosionsfarliga gasfickor
under vagare etc. Finns det någon risk, är det ingen idé
att ta den. Man skall alltså ta ut oljan ur tanken och
fylla den med vatten.

Major C F Westrell: Jag vill med tillfredsställelse hälsa
marindirektör Grönbergs förslag om experiment. Svetsning
av oljetankar ställer sig tydligen ganska olika, om man
svetsar utifrån eller inifrån. Enklast är om man ger sig
på tanken utifrån och tryggast torde vara att tömma
tanken och fylla den med vatten. Jag tror, att en oljetank,
som är fylld med olja, som har något så när betryggande
flampunkt, kan utan svårighet svetsas utifrån. Farorna
uppstå, om tanken innehåller även luft, i vilket fall — om
svetsningen sker oförsiktigt och under ogynnsamma
förhållanden — explosiva blandningar kunna uppkomma. Det
är klart, att faran växer, i den mån svetsstället ligger i
närheten av oljeytan, men om det ligger på betryggande
höjd, torde man våga sig på att svetsa utan alltför stora
risker. Däremot måste jag säga, att jag ställer mig
synnerligen betänksam mot förslaget att svetsa inuti en tank, som
varit oljefylld och som inte rengjorts. Förslagsställaren
menade, att man skulle kunna utföra svetsning, om man
fyllde tanken med kolsyra och begagnade friskluftsmask.
Jag skulle inte vilja utföra ett sådant arbete, det vore att
utmana naturkrafterna alltför mycket. Det finnes läckning,
som gör, att kolsyran strömmar ut, och att svetsa med
mask är alltid besvärligt för arbetaren. Antingen skall den
vara anpassad så, att den passar noga efter ansiktet för
att han inte skall andas in tankens atmosfär, eller också
skall det vara en tryckluftansluten mask, men luftens
inverkan har man velat undvika genom kolsyrefyllning.

Marindirektör A Zander: Jag skulle vilja fråga
Sprängämnesinspektionen om skälen till att det skulle vara
lämpligare att tömma oljan ur tanken och fylla den med
vatten. Om tanken är väl fylld med olja, finns det väl lika
liten risk för att någon luft finns i den, som att luft
kommer in i tanken, när man fyller den med vatten.

Major Westrell: Min avsikt var endast att principiellt
göra en gradering av de risker, som förekomma vid
svetsning, om man avlägsnar brännbara materiel. Jag tror inte,
alt skillnaden är så rasande stor.

Marindirektör Zander: Man behöver inte fylla tanken
med vatten, om den rengöres. Om man skall få bort oljan,
måste man göra ren tanken, annars står olja kvar i
bottnen. Luft kan komma in med vatten. Jag har talat med
förre sprängämnesinspektören G von Feilitzen, som sade,
att han inte var rädd för fyllda tankar. Jag tror ej, att
risken är så stor. Man kan slänga en brinnande trasselsudd
i ett bensinfat, och den slocknar. Jag tror inte man stort
bättre kominer ifrån riskerna, om man fyller tanken med
vatten.

Dr-ing. Fredrik Ljungström: Vi ha på Skifferoljeverket
i Kvarntorp utfört ett ganska stort antal arbeten ined
el-svetsning utanpå kärl, både med och utan eldfarlig olja.
utan alltför stor olägenhet. Man måste se till, att man
väljer ut kunniga svetsare, så att de inte bränna hål.
Antingen äro rören fyllda med kolväte eller också med
koldioxid vid svetsningen. Man bör se till, att det inte finns
något syre. Man fyller tanken med koldioxid genom att
aptera ett gengasverk för ändamålet. Man måste anlita en
kemist, som snabbt kan fastställa, att det inte finns syre i
tanken, och då kan man utan minsta risk svetsa utanpå
tanken, hur mycket man vill.

Direktör Forster: Det är väl ändå skillnad om en
explosion inträffar då tanken är fylld med eldfarlig olja eller
med vatten. Jag har svårt att förstå, varför man skall
begära av varven att de skola ta stora ekonomiska och vad
som är värre även för liv farliga risker bara för att spara
litet pengar.

Ingenjör P Forssell: Det har framställts krav på provning
av svetsare. Alla varv använda dylika prov. På Eriksbergs
Mekaniska Verkstad utbildas de flesta svetsarna av
bolaget självt. Innan de få börja svetsa efter utbildningen, få
de utföra prov. Först få de göra ett horisontalprov, som
skall fylla fordringarna för såväl hållfasthet som
förlängning. När de bli så pass hemma i svetsning, att de kunna
svetsa vertikalt och underupp, få de utföra prov i dessa
lägen. De, som bara kunna klara horisontalproven,
hänföras till klass 1 och de, som även få vertikal- och
under-upp-proven godkända, till klass 2. Särskilt utbildade
svetsare, som ha licens enligt pannsvetsnormerna för svetsning
av kärl under tryck med en beräknad relativ styrka hos
svetsskarven av 0,9, hänföras till högsta klass. Dessa prov
upprepas med vissa mellanrum. På fartyget märkas alla
svetsfogar med en stämpel; varje svetsare har sin stämpel
med sitt identitetsmärke, som han märker sina svetsar med.
På så sätt kan man alltid se vilken svetsare, som har
utfört de olika svetsningsarbetena. Stickprov med röntgen
på fartygen göras. Sedan föres ett kortregister över
svetsarna, med bland annat uppgifter om deras kompetens,
och detta register står till både klassens och rederiernas
experters förfogande.

Civilingenjör G Hjernqvist: Direktör Christiansson
efterlyste klassens regler för kontroll på svetsare och
svetsfogar. Inga speciella regler finnas utan endast allmänt
givna. Tre regler finnas i Lloyd’s föreskrifter, nämligen för
det första skola elektroderna vara godkända, för det andra
skall materialet också vara godkänt (plåt- och
vinkelmaterialet), och för det tredje skall besiktningsmannen själv
förvissa sig om att varvet förfogar över kunniga svetsare.
Han kan när som helst fordra prov av svetsarna för att
förvissa sig om att de äro kunniga. Vi följa med varvens
egna tabeller och uppställningar på folket. Socialstyrelsen
har vissa bestämmelser om att prov skola utföras dels som
ett licensprov och dels två gånger om året. Dessa
möjligheter till kontroll ha vi ansett tillräckliga. Om en svetsare
gjort ett dåligt arbete, ha vi tagit ett kontrollprov på
honom. Några andra regler finnas för tillfället inte, men
reglerna äro under omarbetning, cch troligen hade de varit
färdiga, om ej kriget kommit emellan. A L

Lloyds Registers byggnadsreglemente. Vissa ändringar
i detta reglemente ha nyligen tillkommit, innefattande bl.a.
reviderade regler för elektrisk bågsvetsnirig vid
skeppsbyggnad.

I samband med den utveckling, som ägt rum på
svetsningens område under de senare åren, har ett stort antal
fartyg av olika typer med helt eller delvis svetsade skrov
blivit byggda i skilda länder under överinseende av
säll-svetsade förband på fartyg, avsedda för torr last och för
principer, som skola iakttas vid planerandet och under
byggnadstiden av svetsade fartyg, samt anvisningar för
uppnående av hög kvalitet på arbetet. Tabeller äro
medtagna, som på ett enkelt sätt ge dimensioner på olika
svetsade förband på fartyg avsedda för torr last och för
olja.

En del förändringar i reglerna för nitning av stålfartyg
(tabellerna 24, 38, 39 och 40) ha också gjorts, medförande
en viss minskning av antalet nagel i skroven.

Reglerna för periodiska klassningar av kylmaskineri ha
reviderats med tanke på mera noggranna fordringar med
hänsyn till olika träder, på vilka fartyg med sådana
anläggningar äro sysselsatta. Därför ha löpande inspektioner
införts, varigenom undersökningen av kylmaskineriet,
vilket tidigare fordrades äga rum under en inspektion, nu kan
fördelas över en period. På detta sätt kan maskineriet
undersökas fullständigt en gång om året i stället för var sjätte
månad förut, medan återstoden av anläggningen undersökes
med sex månaders mellanrum, och inspektionerna i
lastningshamnarna hållas varje resa med undantag för fall,
som gälla installationer i fartyg på kortare resor. N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free