Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Skydd mot tryckvågor i vattenledningar, av G L - SJ sparar olja, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
575
Skydd mot tryckvågor i vattenledningar. Framförandet
av de stora vattenmängder, som behövas i ett modernt
vattenverk, är förenat med vissa svårigheter med hänsyn
till de tryckvågor som uppstå när pumpningen avsiktligt
eller oavsiktligt avbrytes, liksom när den startas. Likaså
uppstå stora tryckvariationer när ventiler stängas. Om
trycket på någon punkt faller under vattnets ångtryck
brytes vattenpelaren och den stöt, som uppstår när trycket
åter blivit normalt och vattenpelarna återförenas, kan vålla
skada.
Mätningar utförda i England av Charles F Lapworth ha
visat hurusom mycket kraftiga tryckvågor uppstå när
strömmen brytes till en pumpmotor, fig. 1. Trycket, som
normalt uppgick till 45 m vp, pendlade med ca 5
svängningar per min och först efter 3 min var trycket normalt.
Begynnelseamplituden låg mellan 0 och 100 m vp. Det
är tydligt att sådana tryckvariationer måste vara riskabla
för ledningarna och för hjälpanläggningar, exempelvis
kloreringsanordningar.
Tryckvågsförloppet i vattnet kan ju beräknas med relativt
enkla formler, men vissa korrektioner på grund av
ledningarnas elasticitet och friktionen erfordras.
När diagrammet, fig. 1, upptogs, var en motordriven
ventil satt ur funktion. Denna sättes normalt i gång innan
pumpmotorn slås ifrån. Ventilen stänger sakta, och först
när den är nästan helt sluten brytes strömmen till
pumpmotorn. På så sätt retarderas vattenpelaren mjukt vid
normala avstängningar.
Det finns många andra sätt att få vattenpelarens rörelse
under kontroll, så att hastighetsändringarna och därmed
tryckvågorna bli måttliga. Ett sätt är att till pumpmotorn
koppla ett svänghjul, så att den startar och stannar sakta.
Samma effekt kan uppnås med kraftigt tilltagna
startmotstånd som med hjälp av en liten särskild motor
kopplas ur eller in. Denna senare metod användes vid
vattenverket i Edinburgh. Observeras bör att
tillvägagångssättet ej fungerar vid avbrott på elströmmen, en allvarlig
nackdel särskilt under krigsförhållanden. En annan
anordning, lämplig för måttliga tryck, består av en
fjäder-eller viktbelastad säkerhetsventil, inställd för ett tryck
som något överstiger det normala. Vid för höga tryck
öppnar sig ventilen och en viss vattenmängd släppes ut.
Metoden lämpar sig dock på grund av ventilens tröghet
ej för häftiga tryckstegringar. Vid måttligt stora
anläggningar användes stundom en luftklocka, som anslutes till
Fig. 1. Tryckvariationer i huvudvattenledning vid avbrott i
elströmmen till pumpmotorerna utan dämpningsanordning.
Trycket varierar mellan 0 och 100 m vp (0—350’).
Fig. 2. Schematisk bild över olika typer av skydd mot för
lågt tryck i vattenledning.
ledningen. Den däri befintliga luftkudden tar upp
tryckvariationerna.
Om i en ledning finnas högre belägna partier, där risk
föreligger för att variationerna skola nedbringa trycket
under ångtrycket, kunna åtgärder vidtas enligt någon av de
metoder som framgå av fig. 2. Anordningen A tillämpas
ofta vid vattenkraftsanläggningar. Vid turbinens start
lämnar svalltornet här erforderlig vattenmängd. Omvänt
upptar den överskottet av vatten när turbinen stänges av.
Ingenting hindrar att samma metod användes för
vattenverk när lutningsförhållandena motsvara fig. 2 A.
Enligt fig. 2 B är på den kritiska punkten en öppen tank
ansluten till ledningen. En ventil reglerar tillflödet så att
tankens vatten endast kan strömma från tanken, och detta
sker när trycket i ledningen närmar sig ångtrycket. En
särskild liten hjälppump ersätter sedan den förlorade
vattenmängden i tanken.
Den i fig. 2 C skisserade anordningen är en
tryckvågsbuf-fert. Den är nu tillämpad vid en pumpanläggning i Crewe,
England, som har en 22 km lång huvudledning med lågt
statiskt tryck. Enär buffertkärlet är slutet är dock
metoden användbar även för högre tryck. Buffertkärlet
utgöres av en vertikal stålcylinder, ansluten till ledningen
nära pumpen. När pumpen är i gång är kärlet fyllt med
vatten. När pumpen stannar tömmes buffertkärlets vatten
i ledningen under det att luft strömmar in genom en
luftventil. När vattenpelaren vänder stänges luftventilen
automatiskt och luften fungerar som en buffert mot stöten.
Genom en mindre luftventil strömmar luften så
småningom ut. Anordningen fungerar således helt
automatiskt. Försök gjorda av Lapworth ha visat att anordningen
skyddar mot farliga undertryck, trots att det statiska
trycket endast var 7 m i den omnämnda ledningen. G L
SJ sparar olja. Alltsedan krigsutbrottet har man vid
Statens Järnvägar bedrivit ett mycket intensivt och
målmedvetet arbete för att spara smörjmedel. Till att börja
med inriktade man sig på att intressera personalen för
arbetet. Det gällde dels att undvika allt slöseri med olja
och dels att tillvarata spilloljan. Man satte i gång en
landsomfattande undervisning, vilken enligt vad statistiken visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
