Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Bro eller tunnel? av C-H af Klercker, Torsten Åström, Stig Samuelsson - Diskussion av E Nordendahl, H N Pallin, H Jansson, T Svennberg, G Dahlberg, F Ploman, H Zimdahl, Å Virgin, S Markelius, refererad av Bengt Gustafsson - Insamling av teknisk-vetenskaplig litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 maj 19A5
589
7 000 för tunneln. I tunneln måste sträng filkörning
till-lämpas. En sammanblandning av personbilar, lastbilar,
bussar och spårvagnar inverkar oförmånligt på ledens
snabbhet och innebär betänkliga trafiksäkerhetsmoment,
särskilt med tanke på de 200 in långa ramperna i 1 : 20.
Påståendet att tunneln på sträckan Nybroplan—Bredgränd
skulle vara 3 min snabbare än bron är orimligt. Med en
antagen medelhastighet på broleden av exempelvis 15 km/h
skulle detta för tunneln betyda ca 100 km/h. Under större
delen av trafikdygnet torde i verkligheten hastigheten bli
densamma för bro och tunnel och under de värsta
rus-ningstimmarna tunneln högst en halv minut snabbare.
Några trafikekonomiska vinster av skillnaden i hastighet
stå icke att inhösta. Däremot torde driftkostnaden för
ventilationsanläggningar m.m. samt bevakningstjänst bli
betydande. Vid en broled kan man räkna med en
driftkostnadsminskning för spårvägstrafiken av storleksordningen
300 000 kr/år genom förkortad körväg. Större delen av
denna minskning äts upp vid en tunnelled på grund av
erforderliga dubblingar av linjenätet.
För belysning av hållplatsfrågan må nämnas att antalet
på- och avstigande på sträckan
Norrmalmstorg—Slottsbacken år 1943 uppgick till ca 17 miljoner, varav ca 8
miljoner på hållplatserna Arsenalsgatan, Karl XII Torg,
Gustaf Adolfs Torg, Lejonbacken och Slottsbacken.
Ur driftkostnadssynpunkt är broleden avsevärt överlägsen
tunnelleden, oavsett anläggningskapitalets förräntning.
Utbyggnadsförhållandena äro avgjort gynnsammare för bro
än för tunnel, även om svårigheter finnas vid
anslutningarna.
Svårigheterna med trafikkorsningarna vid landfästena ha
i högsta grad överdrivits. Vid det södra landfästet kan en
tillfredsställande trafikplats ordnas, med endast en enkel
och signalreglerad korsning mellan å ena sidan den från
Norrbro mot söder gående trafiken och å andra sidan
spårvägstrafiken och nordgående körtrafik på den nya
broleden. Trafikplatsen vid norra landfästet har ungefär
samma utsträckning som Stureplan och kan icke betecknas
särskilt trång. Intilliggande gator kunna trafikregleras.
Korsande gångtrafik till och från mittrefug kan om så
framdeles påfordras lösas med gångtunnlar.
En eventuell gångtrafik på Blasieholmsleden, som skyr
dragigheten på Skeppsbron, kan skapa sin egen led i
Österlånggatan.
Sammanfattningsvis kan sägas, att den trafiktekniska
argumentering, som framförts mot bron i hittills publicerade
handlingar, vid närmare granskning icke är hållbar och i
vissa fall direkt missvisande och att den icke kunnat jäva
det förhållandet, att den nu föreslagna brolösningen ur
trafiksynpunkt är avgjort överlägsen det framlagda
tunnelförslaget.
Civilingenjör Stig Samuelsson:
Utomlands ha tunnlar, vid korsning av stora ur
hamnsynpunkt viktiga vattendrag, framtvingats av den
oceangående sjöfarten inom hamnen. Anmärkningsvärt är att de
utländska tunnlarna ha svagare lutande ramper, i
allmänhet 1 : 28, än den förslagna tunnelns 1 : 20, i vilken även
horisontalsträcka saknas. Det är ur säkerhetssynpunkt
betänksamt med fyra, i hastighetshänseende så vitt skilda
trafikslag som spårvagnar, bussar, lastbilar och
personbilar i en dylik tunnel. Filbredden, 3 m, verkar smal.
Anordningar för trafikövervakning förekomma i de
utländska tunnlarna men ha här icke medräknats. Ventilationen
är en ganska invecklad historia och dess andel i kostnaden
är betydande. Utomlands bygger man jättelika torn, upp
till 60 m höga, för utblåsning av skämd luft. Vid
Blasie-holmstunneln har man tänkt sig luftintag i markplanet och
utblåsning i kajkanten nedanför Slottet resp. snett framför
Grand Hotel. Vilka härliga dofter för kungen och gästerna
på Grand! Med sydostlig vind komma några tusen
kubikmeter bilos per minut att vältra mot Slottet och vid
sydvästlig vind skulle snart hela Grand kunna bli en enda
gaskammare. Måste man utomlands inom hamnområden
blåsa ut gaserna 30—60 m över marken, tvingas vi nog
göra så även i Stockholms centrum!
Den föreslagna Blasieholmstunneln synes ha ganska
betydande defekter. Enbart de här påtalade defekternas
avhjälpande medför säkerligen en ökning av totalkostnaden
med över 5 Mkr.
Diskussion
Civilingenjör E Nordendahl var broanhängare och
förordade utförandet av en modellbro, som kunde bogseras
hit och dit för att visa hur bron skulle se ut.
Professor H N Pallin var ivrig broanhängare och
uppläste ett uttalande vid Stockholms Trafikklubbs årsmöte till
förmån för bro. Han anhöll att uttalandet måtte tas till
protokollet.
Överingenjör H Jansson visade ljusbilder över en
provisorisk flottbro, som legat över Strömmen mellan
Skeppsbrohörnan och Karl XII Torg, samt bilder av modellen.
Han förordade en provisorisk bro.
Civilingenjör T Svennberg framlade förslag till en bro
mellan kajen utanför Nationalmuseum och Skeppsbron,
vilket enligt hans uppfattning icke skulle bli estetiskt
stötande, då man i detta läge kom utanför Slottets
koordinatsystem.
Civilingenjör G Dahlberg framkastade, att man kunde ha
en bro för fotgängare och cyklister och en tunnel för den
tunga trafiken.
Överstelöjtnant F Ploman förordade en grundligare
utredning med de olika synpunkterna vägda mot varandra.
Arkitekt H Zimdahl ansåg att de estetiska nackdelarna
med en bro diagonalt mot Slottet voro så tungt vägande,
att de uppvägde den betydande merkostnaden för en
tunnel. Det finns värden som icke få offras för pengar.
Spårvägen överdriver olägenheterna med tunnel.
Kapten Å Virgin kritiserade Gatukontorets
kostnadskalkyler, i vilka räntor under byggnadstiden icke ingå.
Stadsplanedirektör S Markelitjs varnade för att
underskatta de estetiska synpunkterna. Man bygger icke på två
våningar på Slottet och man bör heller icke bygga en
diagonalbro från Skeppsbrohörnet. Det är ungefär samma
vandalism. Bengt Gustafsson
Insamling av teknisk-vetenskaplig litteratur. I mar»
1944 vädjade en inom Svenska Teknologföreningen bildad
kommitté till industriföretag och enskilda om bidrag till
en litteraturinsamling till Tekniska Högskolan i Finland,
vars bibliotek blivit fullständigt förstört under kriget. I
dagarna ha några tusental skänkta volymer kunnat
översändas till Helsingfors.
Emellertid påkallar litteraturbristen vid en rad högskolor
i Europa nya hjälpåtgärder. För att samordna
litteraturhjälpen till utlandet ha svenska universitet, högskolor och
akademier nyligen bildat Svenska Akademiska
Hjälpkom-mittén under ordförandeskap av professor G Nyström och
med sekretariat i Uppsala.
I gemensamt intresse ha de tekniska högskolebiblioteken,
Tekniska Litteratursällskapet och Svenska
Teknologföreningen överenskommit med kommittén om en ny
litteraturinsamling och vända sig nu till svenska ingenjörer
med en ny vädjan att skänka böcker och tidskrifter, som
ha värde vid teknisk-vetenskapliga studier men kunna
avvaras av ägaren. Vid tvekan om litteraturens brukbarhet
kan en förteckning insändas. Ur synpunkten av svenska
intressen har man tänkt sig att högskolebiblioteken ur det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
