- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
626

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1945 - Radioutrustning för trafikflygplan, av Frank Hammar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(626

TEKNISK TIDSKRIFT

längre symmetrisk. Om man ändrar t.ex. det ena
rörets gallerläcka i en multivibrator, börjar
multi-vibratorn som bekant att "halta", dvs. det ena
rörets slutningstid blir längre än det andras.
Detta medför att omkastningen sker i
streck-punktrytm, vilket i och för sig mycket väl duger
för pejling och sidobestämning. I detta fall är
dock som nämnts A/N-rytm föreskriven. Det är
därför ordnat så, att ett slags stegrelä, som är
insatt i det andra multivibratorrörets anodkrets, vid
varje tillslag av detta rör växlar över osymmetrin
från det ena röret till det andra. Resultatet blir
«n AIN-rytm.

Den mottagare, som konstruerats efter dessa
principer, har färre avstämda kretsar och
avsevärt färre rör än den nyssnämnda och behöver
som sagt ingen motor. Den har vid
laboratorieprov uppvisat fullt jämförbara resultat men
skall givetvis undergå grundliga driftprov, innan
den eventuellt får ersätta den nyssnämnda
beprövade mottagaren.

Blindlandningsmottagare

En fullständig mottagarutrustning för
blindlandning enligt Lorenz-systemet består av två
mottagare. Den ena är avsedd för mottagning av
flygfältets kurssändare, som utgöres av en riktad
radiofyr med streck-punktnycklad kurslinje.
Mottagaren ger, förutom kursindikering i
hörtelefonerna, en optisk kursindikering på ett instrument.
Den är vidare utrustad med fältstyrkeindikator,
som är avsedd att vara till hjälp vid reglering av
nedstigningshastigheten. Den andra mottagaren
är avsedd för mottagning av de två uppåtriktade
markeringssändarna, som placeras i rullbanans
förlängning för att signalera till planet när det
skall börja nedstigningen och när det passerar
flygfältets gräns. Denna mottagare ger —
förutom signal i hörtelefonerna — även optisk
markering på ett par glimlampor.

Det har visat sig, att anordningen för
fältstyrkeindikering icke användes i praktiken. Vidare
synas glimlamporna icke ha någon funktion att
fylla, då piloterna föredra hörtelefonmottagning

Fig. 8. Blindlandningsmottagare.

av markeringssändarna. Dessa finesser ha därför
ej medtagits i den föreliggande utrustningen. I
gengäld har kursmottagarens känslighet och
stabilitet förbättrats, och vidare har den försetts med
sex fasta frekvenser i stället för tre.

Båda mottagarna äro sammanbyggda till en
enhet. Av det förenklade principschemat i fig. 7
framgår, att kursmottagaren är utförd som en
superheterodynmottagare, med ett stegs
högfrekvensförstärkning och två stegs
mellanfrekvens-förstärkning. Andra detektorn är utförd med
kvadratisk likriktning, så att en viss
kontrastförstärkning erhålles, och därmed skarpare
kursangivelse. Mottagaren kan inställas på sex fasta
frekvenser inom området 30—40,5 Mp/s.

Markeringsmottagaren är fast inställd på 38
Mp/s, som är en för alla signalsändare
internationellt fastställd frekvens. Känsligheten skall i
detta fall ej vara hög. Mottagaren saknar
högfrekvensförstärkning och har endast ett steg
mellanfrekvensförstärkning.

Kursmottagarens utgång är dels kopplad till ett
indikatorinstrument, dels till
markeringsmottagarens lågfrekvensrör, så att båda mottagarna
kunna avlyssnas i samma hörtelefoner. De
lågfrekventa resonanskretsar som inlagts före
slut-rören tjäna att framhäva de olika tonfrekventa
signalerna, så att bättre
signal-störningsförhållande erhålles.

Den metod som användes för att åstadkomma
optisk indikering av kursen är Lorenz’
ursprungliga, se fig. 7. Den av mottagarens
utgångstransformator avgivna signalen visas i a. Efter
likriktning av tonfrekvensen har signalen form enligt b.
Ledas dessa fyrkantformade likströmsimpulser
genom en transformators primärlindning
erhållas på sekundärsidan spänningsimpulser c. Dessa
impulser ledas till ett vridspolinstrument med
nollställning i mitten. Eftersom de impulser som
föranledas av ett teckens början alla ha samma
riktning, och de som motsvara tecknens slut ha
motsatt riktning, skulle ett odämpat instrument i
normalt utförande ge små snabba utslag,
omväxlande till höger och vänster, vare sig man befann
sig på punkt- eller strecksidan. Det här använda

Fig. 7. Principschema för blindlandningsmottagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free