Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1945 - Elektronik eller tronik? - »Undaër», ett nytt installationssystem, av B R - Isolerbetong, av Mm - Elkraftbehovet underskattat - Glödlamporna försvenskas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(630
TEKNISK TIDSKRIFT
tunga ordet ’laddningsbärare’, som är för otympligt att
böjas och att användas såsom stam för andra benämningar.
Professor Alfvén synes även i sitt föredrag ha följt dessa
nyare linjer.
Utan att göra anspråk på att ha funnit den bästa
benämningen utan mest för att ånge det schema av begrepp,
vilka i första hand böra förses med lämpliga benämningar,
gjorde talaren följande förslag.
Själva studieämnet, sådant det definierats ovan,
benämnes tronik. Det som tidigare kallats ’urladdning’ inklusive
den rena elektronströmningen benämnes tronad och indelas
i elektronad resp. jontronad.
Som gemensam benämning på elektroner och joner, alltså
som ersättning för ’laddningsbärare’, skulle då ordet
troner ligga nära till hands. Talaren var dock tveksam på
denna punkt på grund av rådande amerikansk praxis att
beteckna själva urladdningskärlen med slutstavelsen ’-tron’,
såsom i ’thyratron’, ’ignitron’, ’cyklotron’, ’klystron’ etc.
Detta är i själva verket ett mycket olyckligt språkbruk,
eftersom slutstavelsen ’-tron’ sedan långt tidigare
användes för beteckning av materiens smådelar, elektron,
posi-tron, neutron m.fl. Bättre vore då att beteckna rören med
annan slutstavelse, t.ex. -trol eller -tronur. I så fall skulle
uttrycket tron kunna reserveras för ’laddningsbärare’.
Oberoende av nyssnämnda kanske svårgenomförbara
språkreform kunde urladdningsrören generellt betecknas
tronadrör. Dessa indelas efter användningssättet i
tronad-ventiler, vilka användas i viss mån som kopplings- och
regleringselement i elektriska kretsar, alltså som
strömventiler, och tronadlampor, vilka användas för
strålningsalstring. Efter det fysikaliska verkningssättet indelas
tro-nadrören i elektronrör och jonrör. Vi ha alltså såväl
elek-tronadventiler (eller elektronventiler) och
elektronadlam-por som jontronadventiler (eller jonventiler ) och
jontronad-lampor (eller jonlampor). En ytterligare indelning av
jonrör efter katodens art, förekomst av styrgaller etc. vore
önskvärd.
Det är angeläget, att dessa frågor snarast tas upp till
diskussion och bringas till en lösning, innan alltför många
oövertänkta benämningar hinna tränga in och vinna
burskap. Vid skapandet av en användbar nomenklatur blir det
säkert nödvändigt att gå radikalt tillväga och icke dra sig
för att skapa helt nya ord och stavelser. Det fattiga förråd
av termer, som sedan gammalt finns tillgängligt inom
besläktade områden, räcker icke till för att täcka det
väldiga nätverk av begrepp, som växer fram samtidigt med
teknikens utveckling."
"Undaër", ett nytt installationssystem. Under senare år
har det utvecklats nya system för utförande av
bostadsinstallationer, i allmänhet avsedda att förenkla
installationerna och minska materielåtgången. Ett av dessa är
Undaërsystemet, som lanseras av Sprecher & Schuh. I
stället för den vanliga strömbrytaren användes en tryckknapp
med en inbyggd kolv, som via en tunn rörledning står i
förbindelse med ett relä, placerat vid ljuspunkten. När
knappen trycks in ger kolven en tryckvåg som påverkar
reläet och därigenom åstadkommer in- eller urkoppling av
ljuspunkten. För samma ljuspunkt kan ett godtyckligt
antal tryckknappar installeras.
Beläet, som är försett med kvicksilverkontakt, är avsett
för högst 6 A vid 250 V växelström. Det tål dock
inkopplingsströmstötar, som äro tio till tjugo gånger högre.
Prov har visat att reläet tål mer än 100 000 kopplingar. Vid
starkt induktiv belastning och vid likström minskas den
tillåtna strömstyrkan till ca 3 A.
Rörledningarna ha en inre diameter av 2 mm. Vid öppen,
oskyddad förläggning användes koppar- eller mässingsrör.
När ledningarna läggas under puts, trälist e.d. användas
med fördel rör av termoplastiskt material. Sådana rör äro
också lämpliga när det fordras beständighet mot olja,
bensin eller alkalier.
Installationen är enkel och eftersom tryckknapparna äro
billiga och kunna uppsättas överallt där de behövas, kunna
de utan väsentlig merkostnad installeras i större antal än
vanliga strömbrytare. Ytterligare fördelar äro att
tryckknapparna äro helt isolerade från den elektriska
strömkretsen och att det icke förekommer några öppna
ljusbågar (Elektrizitätsverw. 1944/45 h. 5). Ii R
Isolerbetong. Vanlig betong är alltför hygroskopisk för
att kunna användas som elektriskt isolermaterial. Enligt
vissa franska försök har man dock genom val av
lämpliga sand- och gruskvaliteter och tillsats av eh
tjäremul-sion fått fram en betong med goda isolerande egenskaper.
Tjärans uppgift är att fylla ut porerna i betongen och
omöjliggöra återinträngande av vatten efter torkningen.
För att göra ytan av det färdiggjutna föremålet särskilt
väderbeständig underkastas den en värmebehandling och
lackeras.
Isolerbetongens hållfasthetsegenskaper äro desamma som
för vanlig betong. Det inre isolationsmotståndet i torrt
tillstånd anges till 1012 ohm • cm och genomslagshållfastheten
till över 10 kV/cm. I vått tillstånd sjunka dessa värden
med omkring 30 %. De elektriska egenskaperna skulle
sålunda vara bättre än för marmor eller eternit men sämre
än för stengods och porslin. Man har också iakttagit att
isolerbetongen regenererar sig själv dvs. att den efter ett
elektriskt genomslag åter kan sättas under spänning. Den
är eldfast och de elektriska egenskaperna ändra sig inte
även oin materialet en längre tid utsättes för en svetslåga.
Hittills har den nya isolerbetongen fått sin huvudsakliga
användning vid tillverkning av stödisolatorer för den
spänningsförande kontakskenan i Paris tunnelbanor men även
som stödisolatorer i högspänningsprovrum och som
material för gjutning av elfasta kabelboxar, som då i åtskilliga
fall icke behöver compoundfyllning (Bull. Soc. fran^. Electr.
1940 h. 112). Mm
Elkraftbehovet underskattat. Enligt den uppfattning,
som rådde förra året, räknade man med en viss om ock
begränsad import i år av kol och olja. Vidare trodde man
att ökningen i kraftförbrukningen, som under de senaste
krigsåren har varit omkring 800 000 MWh/år, skulle stanna
vid 400 000 MWh i år och bli ännu lägre nästa år. Därmed
skulle kraftförsörjningen ha varit tryggad. Nu finnas
tecken som tyda på att innevarande års ökning kommer
att bli 400 000 MWh större än man beräknade i fjol, och
nästa års ca 100 000 MWh större. Kraftläget kan ej
förbättras genom några nya utbyggnader utan enda
möjligheten är att reglera färdiga dammar, för vilka
regleringstillstånd ännu inte har erhållits. I en framställning till
regeringen påyrkar Vattenfallsstyrelsens centrala driftledning
att de regleringsmål, som för närvarande behandlas vid
domstol, skola på allt sätt påskyndas. Genom ytterligare
reglering av Kallsjön skulle mellan 65 000 och 100 000 MWh
kunna vinnas. Reglering av Långans fjällsjöar skulle ge
en kraftvinst av 45 000—75 000 MWh och av Landsjön
10 000—20 000 MWh (Expr. 8/3 1945).
Glödlamporna försvenskas. Glödlampornas socklar ha
tidigare importerats men måste nu framställas inom
landet. Dessa socklar äro emellertid en massartikel, som
fordrar mycket stora marknader. Den svenska
tillverkningen kommer därför att ställa sig dyrare än importen.
Av lystråd tillverkas f.n. 50 Mm, en kvantitet som inte
bara räcker för det egna behovet utan som också
möjliggör export. Produktionen är baserad på svensk
volfram-malm. Man hoppas dessutom att erhålla volfram och
molybden från USA. De ädelgaser, som finnas i de större
lamporna, ha förut importerats från Tyskland och på senare
tid från Norge. Glaset till glödlamporna tillverkas till större
delen inom landet, men tilldelningen av glasmaterial har
skurits ned under det normala. Bristen på fluorvätesyra
har lett till förbud mot mattning av de mindre
lampstor-lekarna (MT 26/2 1945).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
