Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - La Mont-ångpannan i Sverige, av Torsten Wykman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(664
TEKNISK TIDSKRIFT
4460
Fig. 3. Typisk La Mont-panna, avsedd för stokereldning
oeh försedd med inbyggd luftförvärmare; kapacitet ca
10 t/h överhettad ånga, ångtryck 25 at ö, ångtemperatur
i25°C, ripf^90 %, panneldyta 185 m2.
tjänstgör nämligen också som sil för att skydda
dysans hål för större partiklar, flagor o.d., som
annars skulle kunna sätta igen det. Hålet i dysan
är därför alltid större än hålen i hållaren. Under
de första åren provades ett flertal olika
dyskonstruktioner, men anordningen enligt fig. 2 har
visat sig vara den i alla avseenden fördelaktigaste.
Det runda hålet i en tunn plan vägg ger ju den
största kontraktionen, vilket betyder, att för en
given vattenmängd och ett givet tryckfall i dysan
hålet blir större vid denna anordning än vid
någon annan, varigenom igensättning av dysan
förhindras. Dessutom är denna dysanordning enkel
att tillverka.
Fig. 4. Sektion genom
eldstadsvägg.
Som förut nämnts ha dysorna till uppgift att
fördela det cirkulerande pannvattnet på de olika
tuberna, alltefter den ångmängd, som bildas i
dem. Dyshålen tas därför större för de tuber, där
en större ångmängd alstras, än i de övriga. Man
strävar härvid att hålla förhållandet mellan
ingående vattenmängd och utgående ångmängd
lika för alla rören. Detta förhållande benämnes
cirkulationstalet och väljes vanligen lika med 8
vid normal ångbelastning på pannan men tas
ibland större, ibland mindre, beroende på
driftförhållandena, pannans konstruktion m.m.
Tack vare tvångscirkulationen kunna i La
Mont-pannan relativt klena vattentuber
användas. Den vanligaste dimensionen på tuberna är
32/26 mm. Fördelarna med användningen av
dessa klena tuber äro flera. Genom att
värmeöverföringen mellan rökgas och tub ökar vid
minskad diameter, blir en tubsats av klena rör,
som skall producera en viss ångmängd, redan
härigenom mindre än en motsvarande av grövre
tuber. Dessutom kunna tuberna i det förstnämnda
fallet placeras mycket tätare, vilket medför en
ytterligare reducering av tubsatsens volym.
Användandet av en liten tubdiameter medför alltså en
avsevärd reducering av utrymmesbehovet. Men
de klena tuberna möjliggöra också för
pannkon-struktören att utforma de ångalstrande eldytorna
praktiskt taget hur som helst allt efter
omständigheterna. Slutligen är användningen av klena
tuber synnerligen gynnsam ur
tillverkningssynpunkt, då rören kunna maskinbockas i kallt
tillstånd med små bockningsradier.
Konstruktiv utformning
Fig. 3 visar uppbyggnaden av en medelstor La
Mont-panna, avsedd för stokereldning. Eldytan
består här liksom vid andra moderna pannor dels
av strålningstuber i eldstaden, dels av
konvektionstuber i den efterföljande tubsatsen. Samtliga
strålningstuber i eldstaden, såväl på väggarna
som i taket, äro placerade tätt intill varandra
med endast någon millimeters mellanrum.
Temperaturen bakom rören blir härigenom relativt
låg och man behöver därför ej använda något
murverk i egentlig mening. Utanför rören lägges
i stället ett skikt av 50—80 mm högporöst
isolertegel och utanpå detta isolering, bestående av
madrasser av glasull eller stenull. Fig. 4 visar en
sektion genom en dylik eldstadsvägg. Tuberna,
som ju ligga tätt, äro försedda med påsvetsade
hakar av vanligt järn, vilka kroka i motsvarande
bärbalkar i pannstommen. Ytterst avslutas
isoleringen med en tätt slutande plåtbeklädnad, där
fullgod tätning åstadkommes med speciella
kläm-lister. Konstruktionen av taket i eldstaden är
fullkomligt analog.
Tack vare de tätt liggande tuberna kan sålunda
i stället för murverk högvärdigt isoleringsmaterial
användas i väggarna, vilket, trots väggarnas re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
