Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - La Mont-ångpannan i Sverige, av Torsten Wykman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(666
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Tändvalv med kyltuber.
säkert i jämförelse med vad fallet är vid andra
pannor, där rökgasströmningen ofta är
synnerligen oregelbunden och svårberäknelig.
I fig. 6 visas en La Mont-panna av en större
typ med eldning på wanderrost. Uppbyggnaden
av pannan är i stort sett likadan som vid de
mindre typerna. Överhettaren anordnas
emellertid vid de större panntyperna i allmänhet
hängande i ett horisontellt rökgasdrag, då man
härigenom utnyttjar utrymmet på bästa möjliga sätt.
Som framgår av figuren är även här eldstaden
helt kyld av tätt liggande tuber. Det vid rostens
bakre del vid vanliga pannor brukliga valvet av
formtegel har här ersatts med en skärm av tuber,
bildad genom förlängning av bakväggens tuber.
Härigenom erhålles en god avstrålning och
avkylning av den aska och slagg, som samlas
framför slaggpendeln ocli på så sätt förhindras också
hopsintring av slaggen.
Även tändvalvet vid rostens främre ände är i
detta fall anordnat med kyltuber, på så sätt att
en del av tuberna på frontväggen äro neddragna.
Fig. 7 visar i större skala valvets konstruktion.
De neddragna tuberna, som äro placerade med
relativt stort mellanrum, tjänstgöra som bärtuber
för speciella formtegel, som sträcka sig ned
mellan tuberna och bilda tändvalvet. Formteglen
tillverkas av högeldfast stampmassa, armerad med
eldhärdig ståltråd. För att få större
värmekapacitet hos valvet lägges ovanpå formstenarna
vanligt eldfast tegel och utanpå detta ett skikt av
isolertegel. Ett flertal större La Mont-pannor,
försedda med dylika valv, äro numera i drift
och ha visat sig fungera synnerligen
tillfredsställande. Kolen få naturligtvis dock ej vara
alltför gasfattiga, då svårigheter med tändningen
kunna uppstå. Att man emellertid kan gå rätt
långt i detta avseende bevisas av att man vid en
La Mont-panna med kylt tändvalv t.o.m. kunnat
elda träkolstybb med gott resultat. Fördelarna
med att kunna använda dylika kylda tändvalv
äro uppenbara. Dels blir valvet synnerligen lätt,
vilket särskilt vid breda eldstäder är av stor be-
tydelse med hänsyn till uppbärning m.m., men
den största fördelen är givetvis, att allt underhåll
av valvet med allt vad detta drar med sig i fråga
om driftavbrott m.m. försvinner.
Kylbalkarna vid rostens sidor, som ha till
uppgift att förhindra fastbränning av slagg vid
murverket samt att skydda detta vid spettning i fyren,
bestå av ett antal relativt tjockväggiga La
Mont-rör, som äro hopsvetsade och inkopplade i den
övriga vattencirkulationen. Härigenom undviker
man de olägenheter, som de annars brukliga
kyl-lådorna med mycket stor godstjocklek ofta
medföra.
På grund av att eldytorna i en La Mont-panna
ta så relativt litet utrymme i anspråk är det
jämförelsevis lätt att i dessa pannor ernå höga
verkningsgrader. Vid en normal pannanläggning med
luftförvärmare brukar i regel den totala
verkningsgraden för hela aggregatet uppgå till ca
90 %. Vid flera större anläggningar har uppnåtts
Fig. 8. La Mont-panna, levererad till ett svenskt järnverk
och avsedd för kombinerad eldning med masugnsgas och
kolpulver; maximal ångmängd 30 t/h, ångtryck 30 at ö,
ångtemperatur 425°C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
