Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - La Mont-ångpannan i Sverige, av Torsten Wykman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
en så hög verkningsgrad som över 92 %. Härvid
är att märka, att detta ej är några
"paradverkningsgrader" utan uppmätta vid normal drift
med anläggningarnas ordinarie eldarpersonal.
I stället för att rökgaserna passera genom
pannan i två drag till en rökgaskanal i golvet kan
pannan också anordnas i endast ett drag, vilket
ofta är fördelaktigast, när det gäller stora
pannenheter. Fig. 8 visar en dylik panna, levererad till
ett svenskt järnverk och avsedd för kombinerad
eldning med masugnsgas och kolpulver.
Kolpulver användes härvid endast som tillsatsbränsle
vid de tillfällen, då utslag i hyttan pågår, varvid
gasmängden minskar avsevärt eller sjunker till
noll. Den till höger nedtill på bilden visade ugnen
är en förugn avsedd för eldning av träflis för
att vid ev. kolbrist kunna användas för
tillsatseldningen. Även i denna ugn äro väggar och tak
helt kylda med tätt liggande vattentuber.
Eldningen sker på en snedrost, där rostplattorna
likaledes äro kylda av vattentuber, som samtidigt
tjäna som bärning för plattorna. Dylika kylda
roster ha utförts i flera fall och visat sig synnerr
ligen fördelaktiga, enär underhållet av
rostplat-torna i dessa minskas till en obetydlighet i
jämförelse med i en vanlig okyld rost.
Den översta delen av pannan utgöres av en
ekonomiser och en Ljungströms luftförvärmare, som
äro kopplade parallellt. Härigenom kan bästa
möjliga värmeekonomi ernås med hänsyn till
de varierande rökgasmängderna vid gas- resp.
kolpulvereldning.
Man har ofta varit av den uppfattningen, att
eldning av ångpannor med orenad masugnsgas
skulle vålla besvärligheter vid driften genom att
svårartade beläggningar skulle uppstå på
eldytorna. Den här beskrivna anläggningen har
emellertid visat, att så ej alls behöver vara fallet, om
blott förbränningsrummet är anordnat på ett
lämpligt sätt. Vid anläggningen, som varit i drift
i över två år, har det ej varit några som helst
svårigheter att hålla eldytorna rena från
beläggningar med hjälp av vanliga
sotblåsningsappara-ter. Endast vid mycket stor gasgenomsats har det
på överhettartuberna uppstått avlagringar, som
varit svåra att avlägsna enbart genom ångsotning,
varför även mekanisk rengöring har måst
tillgripas med vissa tidsmellanrum.
Som tidigare framhållits, utrustas pannorna
praktiskt taget alltid med ekonomiser, som
utföres av samma tuber, dvs. 32/26 mm., som
användas för de övriga eldytorna i pannan. Denna
klena rördimension jämte ekonomiserslingornas
ofta stora längd gör, att man ej på mekanisk väg
kan rengöra rören invändigt från beläggningar,
som vid felaktig vattenbehandling kunna uppstå,
utan är hänvisad till kemiska lösningsmedel. När
det gäller vanligen förekommande slambildande
ämnen, är denna rengöring ganska enkel och
billig. Gäller det däremot pannor, som skola ma-
667-
Fig. 9. Kopplingsschema för La Mont-panna med indirekt
matarvattenförvärmning.
tas med vatten innehållande exempelvis kiselsyra
och där sålunda beläggningar kunna bli av mera
svårtad beskaffenhet, användes därför numera
i stället för en vanlig ekonomiser ett av Svenska
Maskinverken utarbetat system med indirekt
uppvärmning av matarvattnet. Detta får sålunda
passera en värmeväxlare, som genomströmmas
i motsatt riktning av cirkulerande pannvatten,
som härigenom avkyles till något tiotal grader
över det ingående matarvattnets temperatur.
Från värmeväxlaren går sedan det sålunda
nedkylda pannvattnet till en eldyta i pannan,
motsvarande den normala ekonomisern och där
vattnet ånyo uppvärmes till ångbildningstemperatur.
Av fig. 9 framgår schematiskt, hur värmeväxlaren
inkopplas i pannan. På grund av de höga
värme-övergångstalen i värmeväxlaren får denna
relativt små dimensioner och då den dessutom är
utförd så att den lätt kan rensas, är det här inga
svårigheter att på mekanisk väg avlägsna ev.
uppkomna avsättningar.
Ibland är det lämpligt att i stället för ånga
ta ut hetvatten från pannan, såsom i de fall, där
man använder hetvatten för värmedistribution i
värmeanläggningar. Detta system är relativt
vanligt inom större industrier. När La Mont-pannan
användes som hetvattenpanna, ersättes ångdomen
av ett expansionskärl, som kan placeras var som
helst i ledningssystemet. Själva pannans
konstruktion blir därför synnerligen enkel. Den
nödvändiga vattencirkulationen i pannan ombesörjes av
de hetvattenpumpar, som tillhöra
värmelednings-anläggningen, varför inga särskilda
cirkulations-pumpar erfordras i detta fall.
La Mont-pannan som avgaspanna
Flera av La Mont-pannans egenskaper göra den
synnerligen lämpad som avgaspanna. Det är först
och främst givetvis själva principen med
tvångscirkulation och användningen av klena
vattentuber för eldytorna, som gör, att de
värmeupptagande ytorna kunna lätt anpassas efter de
disponibla utrymmen, som stå till buds. Detta är
en synnerligen stor fördel, då det gäller att
tillvarata värme i rökgaserna från industriella
ugnar, som ju ofta äro placerade i trånga lokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
