Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Undersökning av perspektivet hos en panoramamålning, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 19A5
695
Undersökning av perspektivet
hos en panoramamålning
Tekn. dr Bertil Hallert, Stockholm
I Samfundet St Eriks Årsboik 1944 har fil. lic,
K E Steneberg lämnat en utförlig beskrivning
över en av honom på Broxviks säteri i
Östergötland funnen panoramamålning över Stockholm,
fig. 1, utförd under senare delen av 1600-talet av
en till Sverige inflyttad holländare, C Vermeulen.
Målningen, som utgör ett1 märkligt dokument
över den tidens Stockholm, äger emellertid ej
endast konsthistoriskt intresse. Vid en blick på
den frapperas man av dess slående likhet med ett
fotografi men tillbakavisar omedelbart tanken
på ett fotografiskt framställningssätt i vanlig
bemärkelse, eftersom fotograferingskonsten
uppfanns först 150 år senare. Steneberg har
emellertid låtit utföra en grafisk vinkelanalys, vilken i
princip innebär, att vertikala enslinjer från
målningen inläggas på en karta (fig. 2). Dessa linjer
skäras i en punkt, som enligt kartan är belägen i
trakten av det nuvarande stadsarkivet på
Kungsklippan. Detta tyder på, att målningen verkligen
har perspektiviska egenskaper och visar, att den är
Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 121 (1945).
DK 515 : 771.31
742
framställd från Kungsklippan, som på 1600-talet
sannolikt utgjorde en ypperlig utsiktspunkt.
Vinkelanalysen lämnar emellertid inga bindande
bevis för att målningen är en enhetlig
centralprojektion, ej heller kan man därav sluta något om
perspektivets geometriska data och slutligen är
den uppställningspunkt, som bestämts genom
vinkelanalysen, tämligen vagt fixerad på grund
av de grafiska konstruktionernas relativa oskärpa.
Vinkelanalysens resultat i förening med
målningens uppenbara likhet med ett fotografi syntes
emellertid väl motivera en närmare undersökning
av målningens perspektivisika egenskaper. Visade
det sig nämligen att konstverket hade goda
perspektiviska egenskaper, borde man kunna anta,
att optiska eller mekaniska hjälpmedel hade
kommit till användning vid dess framställning, vilket
vore av historiskt intresse ur fotografisk och
foto-grammetrisk synpunkt, eftersom våra hittills
kända äldsta bevarade resultat av perspektiviska
hjälpmedel äro av betydligt yngre datum.
Bevisligen har camera obscura varit ikänd i Sverige på
1600-talet och det är ej uteslutet, att den kan ha
Fig. 1. Vermeulens panoramamålning över 1600-talets Stockholm (Stockholms Stadsmuseum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
