Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Undersökning av perspektivet hos en panoramamålning, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(696
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Grafisk vinkelanalys för uppsökande av
konstnärens uppställningspunkt (enl. Steneberg).
kommit till användning i detta fall. En
undersökning av målningens perspektiviska egenskaper
skulle då kunna lämna värdefulla upplysningar
om kamerans geometriska egenskaper, dvs. vad
som inom fotogrammetri benämnes den inre
orienteringen. Ur fotogrammetrisk synpunkt vore
det vidare av intresse att söka finna kamerans
yttre orientering dvs. bl.a. dess läge i terrängen.
Den första förutsättningen för dylika
undersökningar är att ett tillräckligt stort antal punkter i
målningen ännu ikunna identifieras i terrängen
och att vinklarna emellan riktningarna mot dessa
punkter kunna bestämmas i någon terrängpunkt,
som är belägen i närheten av konstnärens troliga
uppställningspunkt.
En närmare undersökning visade att ett flertal
byggnader, företrädesvis kyrkor, fortfarande
kunde identifieras. I de flesta fallen voro
uppenbarligen kyrktornen ombyggda men enligt uppgift
utan väsentliga förändringar i läget. Tornen i
följande kyrkor kunna alltså entydigt identifieras
(fig. 1 och 4): Klara, Jakob, Storkyrkan, Tyska
kyrkan, Riddarholmskyrkan, Katarina och Maria.
I målningen återfinner man vidare Johannes
kapell och St Olofs kapell, som dock båda numera äro
rivna. Johannes kapell var beläget ca 57 m sydöst
om nuvarande Johannes kyrka och St Olofs
kapell har ersatts av nuvarande Adolf Fredriks
kyrka. Enligt uppgift skall tornet i St Olofs kapell
ha varit beläget på samma plats, där tornet i
Adolf Fredriks kyrika nu står. Inalles kunna alltså
åtta punkter med god säkerhet identifieras. Efter
centreringsberäkning kan även Johannes kapell
användas för ifrågavarande uppgift, ehuru
säkerheten sannolikt ej blir lika god.
Nästa uppgift var att i terrängen finna en punkt
i närheten av konstnärens troliga
uppställningspunkt enligt vinkelanalysen, varifrån så många
som möjligt av de nyssnämnda punkterna kunde
observeras. Detta visade sig ganska besvärligt på
grund av den nuvarande bebyggelsen på
Kungsklippan. Efter åtskilligt sökande kunde slutligen
en punkt fixeras, varifrån samtliga kyrktorn utom
Maria kyrka voro synliga. Punkten är belägen på
en stenhäll, ett fåtal meter från stadsarkivets port
och dess närmare läge framgår av fig. 3. I den
punkt där personen står mättes vinklarna emellan
riktningarna mot de ovan nämnda kyrktornen.
Vinkelmätningen utfördes med en teodolit Wild
T2 i två fulla satser. I punkten kunde även tornet
i Kungsholms ikyrka observeras, varför även
denna punkt medtogs i vinkelmätningen.
Siktmöjlig-heterna från den valda vinkelmätningspunkten
framgå av fig. 4, som är en av flera fotografier
sammansatt panoramabild.
Nästa steg var att mäta avstånden på
originalmålningen emellan de vid vinkelmätningen
insyftade objekten. Den noggrannaste mätmetoden
hade varit att placera målningen under en
koor-dinatograf med horisontlinjen parallell med
koor-dinatografens ena koordinatriktning. En närmare
besiktning av målningen visade emellertid, att
kyrktornen i allmänhet ej voro så skarpt
återgivna, att den höga noggrannheten i
koordinato-grafen vore motiverad. Därför användes ett
enklare förfaringssätt genom att ett millimetergrade-
Fig. 3. Personen står på den punkt, där teodoliten var
uppställd och varifrån panoramabilden fig. A är tagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
