Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1945 - Nyheter inom flyginstrumenttekniken, av Sven Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
743-
Före kriget användes allmänt en lodstyrning med
fyra klaffreglerade reaktionsmunstycken. Under
kriget har ett flertal nya lodstyrningar utvecklats.
Den som nedan skall beskrivas har utvecklats
av Bendix Aviation Corporation och användes
bl.a. i en induktionskompass, en gyrohorisont, en
avdriftmätare, en autopilot och en
rullningsmätare för fartyg.
Fig. 15 visar ett horisontgyro med denna
lodstyrning, sett från ovansidan. Ytterst synes en fast
monteringsring och innanför den en kardanring,
vilken ger full rörelsefrihet åt gyroskopet, vars
hölje synes i mitten. På höljets ovansida är en
rund vridskiva lagrad så, att den kan rotera kring
samma axel som gyrorotorn. Gyroaxeln uppbär i
sin mot vridskivan vända ände en cirkulär
magnet, som roterar inuti en cylindrisk hylsa i
vridskivans mitt. Då gyroskopet roterar, driver denna
magnet vridskivan som en virvelströmsmotor.
Vridskivan har en bromsanordning, som
nedsätter dess fart till ungefär 35 r/m. Fig. 16 visar
vridskivan från undersidan. I skivan finns en slits,
innanför vilken en metallkula är nedlagd så, att
den kan rulla på gyrohöljets översida och har
frihet att röra sig mellan slitsens båda ändar. Då
vridskivan går runt, tvingas kulan att följa med.
Om gyroskopaxeln lutar i förhållande till
lodlinjen, inträffar ett tillstånd, som fig. 17
illustrerar. Under ena halvan av varvet rullar kulan
nedför och påskyndar skivan, under andra halvan
bromsar den skivan, och om lutningen är stark
orkar vridskivan inte skjuta kulan framför sig,
utan denna blir stående i det läge som figuren
visar. Resultatet blir att kulan alltid kommer att
tillbringa längre tid på varvets bortre halva,
och detta medför att kulan tynger ned den bortre
delen av rotorhuset. En sådan verkan är just vad
som eftersträvas, ty under inverkan av det
vridande momentet från kulan, vilket verkar kring
axel x — x , börjar gyroskopet att vrida sig
(pre-cedera) kring axel y — y’ och ställer sig så
småningom i lodlinjen.
Fig. 18.
Sperrijs
Atti-tude Gyro.
Detta horisontgyro finns utfört i flera storlekar.
Det minsta användes i en gyrohorisont, vars
dimensioner överensstämma med den större
flyg-instrumentnormen. Detta innebär att man på en
diameter av 75 mm fått in ett horisontgyro, som
indikerar lodlinjen med en noggrannhet av 1/:3°,
och som ändå har större rörelsefrihet än vad
gängse gyrohorisonter ha. Som jämförelse kan
nämnas, att de tidigare använda gyrohorisonterna
i allmänhet hade diametern 120—130 mm.
Horisontgyro med full rörelsefrihet
Ett nyligen utsläppt horisontgyro, fig. 18, skiljer
sig från de gamla horisontgyroskopen därigenom
att det har obegränsad rörelsefrihet. Det vanliga
horisontgyrot fungerar endast för sidlutningar
mindre än 90° och längslutningar mindre än 50°.
Det nya gyroskopet medger däremot vilka
flygplanmanövrer som helst, alltså även looping och
roll. Dessa fördelar ha inte kunnat ernås annat än
genom en ändring av indikeringssättet.
Nya kompasser
Att konstruera en för flygplan lämplig kompass
har varit ett av de svåra problemen i flyginstru-
Fig. 15. Horisontgyro med Bendix
lodstyrning från ovansidan; A vridskiva,
H slits, L kula.
Fig. 16. Vridskiva från undersidan; B, C,
I) rullar; K, J anslag för kulan; G ankare
för reglering av vridskivans hastighet.
LODLINJE
Fig. 17. Princip för Bendix
lod-styrning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
