Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Verkstadsindustrins exportfrågor, av Nils Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 juli 1945
753
Verkstadsindustrins exportirågor
Civilingeniör Nils Sjögren, Västerås
Under den jämförelsevis korta tid, som den
svenska verkstadsindustrin uppträtt på
exportmarknaderna, har den som bekant lyckats arbeta in sig
på egentligen förvånansvärt många platser och
skaffa sig ett gott anseende. Åtminstone våra
större industrier har ju gjort hela världen till sitt
arbetsfält, och under normala förhållanden torde
det vara få länder, där köparna inte kunnat få
separatorer, kullager, telefoner, elektriska
maskiner, oljemotorer, fotogénkök, dammsugare och en
bel del andra av den svenska verkstadsindustrins
produkter lika lätt som hemma i Sverige. Svenska
fyrar och lysbojar har ju i årtionden väglett den
sjöfarande över så gott som hela världen. Svenska
lastbilar hade börjat sin erövring av
marknaderna, svenska lokomotiv drog tåg i många
länder och försvarsberedskapen hölls uppe litet
varstans med hjälp av svenska konstruktioner. Kriget
liar förstås medfört ett långvarigt avbrott i våra
förbindelser med de flesta avnämarna utomlands,
men det ser ju ut som om vi snart skulle kunna
komma i gång igen.
Konkurrens och marknadsundersökningar
Jag vill då till att börja med framhålla, att den
mångåriga avspärrningen från sina normala
importkällor, som så många av våra
exportmarknader varit utsatta för, nu för andra gången
under en generation haft till följd att man forcerat
utbyggnaden av den egna verkstadsindustrin
under kriget. Man kan nog lugnt utgå ifrån att
en mycket stor del av denna nyskapade industri
kommer att bli bestående och hållas vid liv med
alla medel, om inte för annat så för att länderna
inte i onödan skall utsätta sig för risken att än en
gång bli avskurna från tillförseln av så viktiga
produkter för det moderna samhällslivets
funktion, som verkstadsindustrins alster verkligen
utgör, bara därför att det faller folk in att ägna sig
åt krigiska i stället för fredliga värv. Vi måste
därför räkna med möjligheten eller sannolikheten
av ett minskat importbehov på många marknader
för vissa av vår verkstadsindustris tidigare
exportartiklar. Förnyade
marknadsundersökningar kommer därför att bli nödvändiga även på
ställen, där vi förr kände oss riktigt
hemmastadda och visste vad som gick att sälja. Våra
Föredrag i STF:s kurs i exportfrågor den 21 april 1945.
DK 382.6(485) : 621
658.8
kunskaper om exportmarknaderna måste färskas
på, ocli det är naturligtvis viktigt, att
marknadsundersökningarna överlämnas till omdömesgillt
folk. Våra gamla förbindelser utomlands utgör
givetvis en ovärderlig tillgång härvidlag, men man
måste räkna med att de å sin sida förlorat
kontakten med utvecklingen här hemma genom den
långa avspärrningen. Det blir därför nödvändigt
att också sända ut folk härifrån med intim
kännedom om våra verkliga möjligheter, både på det
tekniska och det ekonomiska området.
Marknadsundersökningar har ju redan satts i
gång på en del håll, och förberedelser görs väl
hos alla exportörer. Undersökningarna kommer
säkert att leda till många besvikelser men
sannolikt också till många glädjande upptäckter och
nva uppslag. Jag är förvissad om att man skall
finna, att industrialiseringen litet varstans i
världen inte bara minskat våra utsikter att exportera
vissa, i allmänhet tämligen enkla artiklar utan
också skapat ett så ökat behov av mera förädlade
verkstadsprodukter, att detta mer än väl
kompenserar de eventuella förlusterna. Det är ju dock
så, att det är industriländerna, som i regel är de
största importörerna av verkstadsindustrins
produkter, under det att rena agrarländer oftast
erbjuder ganska små marknader i förhållande till
folkmängden. Det gäller emellertid för oss att
genom teknisk forskning och rationalisering av
tillverkningen frambringa så ändamålsenliga och
konkurrenskraftiga konstruktioner som möjligt,
så att vi städse håller åtminstone jämna steg med
utvecklingen i andra industriländer och helst är
ett steg före dem. Vi får emellertid inte bortse från
det förhållandet, att den tekniska forskningen
omhuldats av de stora krigförande nationerna i
en tidigare oanad utsträckning och att denna
forskning säkert lett till resultat, som kommer att
vara av stort värde även för fredstillverkningen.
Rationaliseringen har ju också drivits mycket
långt där, och produktionsapparaten har utökats
enormt i de allierade länderna, samtidigt som den
ju slagits sönder på andra håll. Vi får således vara
beredda på att möta mycket hård konkurrens från
sådana länder som USA och England, inte bara
rent kommersiellt utan också tekniskt, och
kommer nog att få utkämpa minst lika hårda duster
med dem på exportmarknaden, som vi tidigare
fick göra med den tyska industrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
