Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Verkstadsindustrins exportfrågor, av Nils Sjögren - Approximativ beräkning av ränta på ränta, av N Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(758
TEKNISK TIDSKRIFT
skall jag be att få tala om en liten historia från
min tid i Indien. Det var i slutet av 1920-talet när
vi just hade öppnat egna kontor där. Vi hade
skaffat oss en underagent i en av de stora
textilindustristäderna. och agenten ville förstås visa att
ban gjorde sitt för att Aseas namn skulle bli känt
på platsen. En dag fick jag så ett brev från honom
med texten till den annons, som han lät köra på
biograferna. Den började med ett stort hakkors,
som ju är ett så lyckobringande tecken i Östern
men som vi av vissa skäl redan då slutat att
använda som varumärke, ehuru det fortfarande
fanns kvar på en del broschyrer, som vi glömt att
censurera. Under hakkorset kom så texten, som i
agentens engelska översättning löd:
Buy a swastika-brand Asea-machine
and be happy
och så förstås ett meddelande att det var han som
sålde dessa lyckobringande maskiner. Det är
möjligt, fast långt ifrån säkert, att det fanns köpare
av elektriska maskiner bland biografpubliken,
men annonsen skulle nog ha passat bättre för
en tvål.
Nå, bör tillverkaren bidra till reklamkostnaderna
ute eller låta representanten ensam stå för dem?
Något allmängiltigt svar för alla slags
verkstadsprodukter finns nog inte på den frågan; det enda
allmängiltiga är väl, att det man får gratis sätter
man inte så stort värde på som det som man får
betala för. Åtminstone inom maskinindustrin
förefaller det emellertid, som om kutymen blivit,
att representanten själv får betala sin annonsering
och de speciella reklamartiklar han beställer men
slipper att betala för broschyrer, tidskrifter o.d.
som fabrikanten utger. Fabrikantens egna kontor
ute brukar emellertid debiteras även härför.
Försäljningspersonal
För verkstadsindustrins försäljning ute såväl
som hemma behövs ju i många fall mycket
specialutbildad personal, och det är en sak av största
betydelse att utbildningen och nyrekryteringen
ägnas vederbörlig uppmärksamhet. Man behöver
därvidlag inte begränsa sig till enbart svensk
personal utan kan med fördel också ta hem folk
utifrån för utbildning. I första hand bör man då
givetvis ta sikte på det framtida behovet av
hög-kvalificerad utländsk arbetskraft för ens direkta
verksamhet ute, men om det senare visar sig
omöjligt att kunna placera utlänningen där, så
kan det ju aldrig skada att ha en vän i viken hos
de stora köparna, som är förtrogen med ens
tillverkningar.
Exporten är inte något självändamål utan tjänar
ytterst syftet att tillföra det egna landet
värdefulla importvaror. Det är något som
förhållandena under kriget demonstrerat tydligare än
annars både för oss och för andra. Man bör
emellertid inte ta för givet, att detta med någon
större säkerhet kommer att leda till åtgärder ute,
som har till ändamål att underlätta importen av
verkstadsprodukter, utan bör nog hellre räkna
med att nya hinder kommer att resas så snart de
mest trängande behoven fyllts. Det kan därför
mycket väl visa sig lämpligt för svensk industri
att i ännu större utsträckning än hittills aktivt
medverka till den industriella utvecklingen
utomlands genom någon egen tillverkning eller
hopsättning på en del exportmarknader. Det kan ha
det goda med sig, att man därigenom skaffar sig
en starkare ställning på marknaden och skapar åt
sig en goodwill i landet, varigenom ens
importverksamhet där kan underlättas. Det förhållandet,
att Sverige är ett litet land, som inte behöver
misstänkas för att ha några politiska aspirationer i
det andra landet, gör oss nog också på många
ställen mera välkomna i det här avseendet än
stora länder.
Approximativ beräkning av ränta på ränta. För
räntc-faktorns potenser (1 -fr)’, där 100 r är räntefoten i %,
finnas tabeller, som dock äro begränsade till heltalsvärden
för t och till r-värden, som äro multiplar av 0,005. För
andra värden — på t och r —- kan interpolering ske, men
denna är omständlig, särskilt om icke någon av
storheterna sammanfaller med ett argumentvärde i tabellen. En i
regel tillräcklig beräkningsmöjlighet ge räknestickor med
log log-skalor, vilka gå ned till argumentet e001 æ 1,01
Har man intetdera hjälpmedlet till hands, kan följande
närmeformel ofta göra tjänst
o + >•)’ = (•)
1 —0,4 tr
eller
(1 + r)’=l +
tr
- 0,4 t r
(2)
Ekv. (1) är relativt lätt att komma ihåg på grund av de
enkla sifferkonstanterna, medan (2) bör användas vid
numerisk beräkning med räknesticka.
För det kapitaliserade värdet av 1 kr. per år erhålles
(1 + r)’ — 1 t
och för nuvärdet därav
(1 +r)1- 1
1 —0,4 tr
t
(3)
(4)
r(l + r)1 1 + 0,6 tr
Den konstanta annuitet, som erfordras för att förränta
och avskriva 1 kr. på t år, är inverterade värdet av (4),
alltså
(1 + r)< — 1 t f ’
(5)
1
Då * är motsvarande annuitet vid räntefoten 0 %, ser
man, att enligt den approximativa formeln differensen
mellan de båda annuitetsbeloppen är oberoende av
avskrivningstiden. Det är observation av detta förhållande,
som föranlett uppställandet av närmeformeln. Huruvida
denna har angivits tidigare har jag icke undersökt, men
förmodligen är så fallet.
Noggrannheten blir något olika för de olika ovan angivna
uttrycken — minst för (3) och inverterade värdet därav —
men i stort sett är felet mindre än 1 % för räntefot mellan
3 och 5 % och t mellan 5 och 20 år. För 6 % bör man icke
gå högre än till t = 15.
Närmeformlerna lämpa sig också bra för de fall, då t är
obekant och sökes, eftersom de ge förstagradsekvationer
för t. N Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
