Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Kortslutnings- och jordfelsskydd i Sverige, av Gunnar Jancke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 juli 1945
763
Fig. 3. Visardiagram för vridfältrelä vid tvåfasig
kortslutning BT utan ljusbågsmotstånd; differensspänning är
(Ir —- It) ■ Z — Ert, referensspänning är en i
förhållande till EtS något fasförskjuten spänning.
tiv och i andra fall negativ. Sikyddet får ge
utlösning, när Z • / — E är positiv. Distansmätning och
riktningsbestämning äro tydligen här förenade.
Återfinnes ej kortslutningen på sträckan AB,
sker efter en på tidorganet inställd tid ändring
av omsättningen på transformatorn i
spänningskretsen, varefter felet sökes på en längre sträcka.
Förloppet upprepas även för ett tredje och vid en
del reläer även ett fjärde tidssteg. Finns
kortslutningen ej inom någon av de häremot svarande
skyddssträckorna, erhålles oriktad utlösning efter
en femte tid, reservtid, utan att mätorganet
behöver gå i utlösningsläge. Tidskarakteristiken blir
en trappstegskurva.
Fig. 3 innehåller visardiagram för mätorganet
vid tvåfasig kortslutning RT. Den i relät använda
differensspänningen är i detta fall
(1r — 1t)-Z — Ert
Mätorganets ena spolpar matas av
differensspänningen, medan det andra spolparet matas av en
referensspänning. Som sådan användes en av de
båda friska huvudspänningarna, i detta fall
huvudspänningen TS. Om i figuren spetsen på
visaren för differensspänningen faller till höger om
referensspänningen (sett i dennas riktning enligt
pilen), är differensspänningen positiv, dvs.
utlösning skall ske.
Genom en fasvridningsanordning i mätorganet
har det ordnats så, att som referensspänning
användes en i förhållande till huvudspänningen TS
något fasförskjuten spänning. Härigenom uppnås
en större okänslighet hos mätorganet för
ljusbågs-motståndets inflytande. Dock får man i stället
negativa mätfel vid kortslutningar över små
ljusbågsmotstånd, varför en viss försiktighet måste
iakttas.
Distansmätningens beroende av
ljusbågsmot-ståndet framgår av fig. 4. Kurvorna ha
konstruerats för förhållandena vid tvåfasig kortslutning
på de svenska 200 kV linjerna. Räknar man ut
ljusbågsmotstånden med hjälp av Ackermans
formel, finner man att de åtminstone vid stor
bakomliggande kortslutningseffekt och under de
första tiondels sekunderna efter felets inträdande
understiga 20 ohm/fas.
Vridfältskyddets egentid utgör vid tvåfasig
kortslutning ca 0,08 s (vid trefasig kortslutning i
svåraste läge kan tiden stiga till 0,12 s). Fel inom
första skyddssträckan få normalt kopplas bort på
denna tid. Sträckan väljes till 85 % av skyddad
linjesektion. Då snabba
transformatordifferential-skydd användas, inställes andra stegets tid på
0,5 s. I en del fall uppoffras dock selektiviteten
med hänsyn till nätets stabilitet.
Startorgan
Som startorgan ikunna tyvärr ej överströmsreläer
användas vid primärnät till följd av den
ogynnsamma relationen mellan kortslutningsström och
belastningsström. I stället begagnas underimpe-
E
dansreläer, vilka fungera när impedansen Z — —
sjunker under inställt värde.
Principen visas på fig. 5. Punkten A anger
kortslutningsströmmen vid minsta generatoreffekt och
punkten B strömmen vid största effekt. C och D
visa impedans mätt vid relät och ström vid kort-
Fig. 4. Ljusbågsmotståndets inverkan på den ledningslängd,
inom vilken tvåfasig kortslutning föranleder utlösning av
vridfältrelä; kurvorna hänföra sig till de reläer och de
linjedata, som förekomma vid det svenska 200 kV systemet.
Fig. 5. Impedans-strömkurvor för inställning av
impedans-startreläer; dessa fungera för värden liggande under
funktionskurvan.
Ytan ACDB visar arbetsområdet vid
kortslutning på skyddad linje; vid
strömvärden högre än det, som
motsvarar skärningspunkten mellan
driftimpedanskurvan och
återgångs-kurvan för startreläer na, riskeras
utlösning för överbelastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
