Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Högfrekvensselektivskydd som kompletteringsskydd, av Tage Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(768
TEKNISK TIDSKRIFT
Högfrekvensselektivskydd
som kompletteringsskydd
Civilingenjör Tage Holm, Väslerås
Den utföringsform av högfrekvensselektivskydd
som i det följande i korthet skall beskrivas
hänför sig till en typ av sikydd som i
allmänhet benämnes sträckskydd enligt signalprincipen.
Detta innebär att samverkan mellan skydden i
en linjesträckas, en sektions, ändpunkter sker
genom signaler för blockering eller frigivning av
frånslagningen. Dessa signaler överföras med
hjälp av högfrekvens på själva kraftledningen
och skilja sig därför i transmissionstekniskt
avseende från de kanske mera allmänt kända
sträckskydden, där man begagnar särsjilda hjälptrådar
mellan sträckans ändpunkter. Beteckningen
kompletteringsskydd för det ifrågavarande
hög-frekvensskyddet hänför sig till det förhållandet att
skyddet är utformat som en tillsatsutrustning
till befintligt distansskydd, så att ett skydd
erhålles som uppfyller de för ett modernt nätskydd
så viktiga kraven på selektivitet och kort
urkopp-lingstid.
Aseas första högfrekvenssikydd av nämnda art
utfördes som försöksanläggning på 200 kV linjen
Horndal—Nässjö. Proven med detta skydd
sträckte sig över åren 1941 och 1942. Skyddet var ej
kopplat för utlösning utan för registrering på
centralografer med hög pappershastighet. På
detta sätt registrerades på varje station läget på
icke mindre än tolv av skyddets reläer; detta
innebar att man efter varje uppkommen störning
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 16 mars 1945.
Fig. 1. Selektivplan för distansskgdd i nät med brytare för
snabbåterinkoppling, visande skyddens karakteristik före
och efter återinkoppling vid givet felläge.
DK 621.316.925
i lugn och ro kunde analysera vilka reläer, och i
vilken ordningsföljd dessa reläer hade fungerat
vid ifrågavarande störning. Tack vare Krångede
AB:s och Sydsvenska Kraft AB:s intresse ocli
medverkan erhölls på detta sätt ett
försöksresultat som å ena sidan visade skyddssystemets
principiellt riktiga uppbyggnad, å andra sidan
möjliggjorde införandet av en del detaljförbättringar.
I och med frågan om införandet av
snabbåterinkoppling på det svenska 200 kV nätet, uppkom
även frågan om linjeskyddets önskvärda funktion
under dylika förhållanden. Av hänsyn till
snabb-återinkopplingens hela natur måste man
nämligen kräva att reläskydden i ändpunkterna av en
med fel behäftad sektion lösa ej blott selektivt
utan även samtidigt. Vidare är det med hänsyn
till stabiliteten önskvärt, att den samtidiga
utlösningen sker så snabbt som möjligt. Dessa krav
kunna som bekant uppfyllas med hjälp av
distans-skydd som arbetar med så kallad förlängd
momentanräckvidd. Karakteristiken hos ett dylikt
skydd framgår av fig. 1. Den zon, inom vilken
en kortslutning får skyddet att lösa momentant,
utgör normalt ca 130 % av sektionslängden. Efter
en kortslutning, när återinkopplingsmanövern är
verkställd, återgår skyddet till vad som brukar
kallas normal räckvidd, dvs. ca 85 % av
sektionslängden, för att med full selektivitet kunna utlösa
ifall felet står kvar.
Allt efter felets läge komma vid första
urkopplingen två eller tre brytare att lösa momentant,
och likaledes beroende av felläget komma, ifall
felet efter återinkopplingen skulle stå kvar, de två
brytarna i den felaktiga sektionen att lösa
momentant (tid ts) eller fördröjt (tid ta), dock så att
Fig. 2. Fel på dubbellinje skyddad med distansskydd med
förlängd momentanräckvidd, brytarna Al, Bl och A 2
lösa vid angivet felläge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
