Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Högfrekvensselektivskydd som kompletteringsskydd, av Tage Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 juli 1945
769
minst en av brytarna alltid kommer att lösa
momentant. Av fig. 1 framgår, att vid det där
betraktade iinjeexemplet skola för fel på sektion A—B
två brytare lösa vid fel inom sträckan sl5 under
det att tre brytare lösa för fel inom ett av de två
områdena öx. Om felet efter återinkopplingen står
kvar, lösa båda brytarna i den felaktiga sektionen
momentant, tid tx, ifall felet ligger inom området
s2, under det att vid fel inom ett av områdena ö2
den ena brytaren ej löser momentant utan först
efter fördröjningstiden t2.
Det är tydligt att distansskyddens funktion ej
är fullt idealisk; det förhållande att för vissa
fellägen tre brytare lösa första gången bemötes ofta
med resonemanget: "Det gör inte så mycket, för
alla tre brytarna återinkopplas ju ytterst snabbt."
Helt så enkelt ligga förhållandena emellertid icke
till. Vid parallellinjer kan det t.ex. vara ödesdigert
om flera än den felbehäftade linjens brytare lösa.
Fig. 2 visar ett felläge på ena branschen Al—Bl
av en dubbellinje A—B, som förorsakar utlösning
av brytarna Al, A2 och Bl. Förbindelsen mellan
A och B brytes alltså helt och hållet, vilket
självklart innebär en långt kraftigare påfrestning av
stabiliteten än om linjen A2—B2 förblivit
inkopplad under det spänningslösa tidsintervallet.
Ovannämnda förhållande ledde till att Krångede
AB och efter hand även K. Vattenfallsstyrelsen
upptogo frågan om högfrekvensskydd som
komplettering till befintligt distansskydd. Asea
utarbetade förslag till ett dylikt skydd, och efter
granskning av Stamlinjedelegationens
Reläkommitté framkom slutligen det i det följande
beskrivna skyddet.
Det kombinerade skyddet är utfört så att man,
oberoende av felets läge, alltid får:
momentan utlösning av endast de två brytarna
i den felaktiga sektionen vid första urkopplingen,
momentan slutgiltig utlösning av båda
brytarna i den felaktiga sektionen, ifall felet efter
återinkopplingen skulle stå kvar.
Fig. 3. 1) Selektivplan för distansskydd med förlängd
momentanräckvidd, 2) högfrekvenssignaler för utlösning när
felläget är som visat, 3) selektivplan för distansskydden
efter återinkoppling när distansskydden äro kombinerade
med högfrekuensselektivskgdd.
Beteckningen "momentan" får som alltid tas
med ett visst förbehåll, mera korrekt är att säga
"kortast möjlig". Skyddet fungerar pa så sätt att
för första utlösningen i en station erfordras att i
denna station distansskyddet ger utlösningsimpuls
samt att medelst en signalfrekvens ett tecken
tas emot från den (korresponderande stationen, att
även där distansskyddet ger utlösningsimpuls.
För eventuellt andra och slutgiltiga utlösningen
fungerar det kombinerade skyddet så, att i
enlighet med reläkriterierna vid första utlösningen
påverkas distansskydden för de brytare som då löste
på ett sådant sätt, att dessa skydds förlängda
momentanräckvidd bibehålles även efter
återinkopplingen, under det att distansskydd, belägna
utanför den felaktiga sektionen, fritt ikunna ändra
momentanräckvidden från lång till kort.
Skyddets principiella verkningssätt framgår för
övrigt av fig. 3. Det synes att den vid kvarstående
fel momentana, slutgiltiga utlösningen av båda
brytarna i den felaktiga sektionen åstadkommes
utan inverkan av något på denna tidpunkt
medelst signalfrekvensen överfört tecken; det blir
enbart distansskydden som vid sin speciella
tids-gradering åstadkomma den önskade utlösningen.
För de planerade högfrekvensskydden på 200 kV
nätet användes som signalfrekvens själva
bärfrekvensen för befintlig telefonikanal. Frekvensen
överföras i normaltillstånd, under det att den
bortkopplas om utlösning skall ske. Eftersom
denna bortkoppling av bärfrekvensen förekommer
ytterst sällan och då bärfrekvensen härvid endast
under ca 0,3 s avbrytes, stores praktiskt taget ej
telefonsamtalet eller de ovanför telefonbandet
eventuellt överförda tonfrekvenserna.
Det skulle föra för långt att här i detalj genomgå
skyddets koppling, och jag skall därför inskränka
mig till att med hjälp av ett arbetsdiagram, fig. 4,
åskådliggöra principen för dess funktion.
Diagrammet visar reläskydden för en sektion A—B,
med lika utrustningar i sektionens båda
ändpunkter. Distansskyddet består av ett startrelä ZS,
mät-relä ZM och effektriktrelä P; de senare i moderna
skydd ofta sammanbyggda till ett enda organ,
samt ett omkopplingsrelä K, som efter första
utlösningen omkopplar momentanräokvidden från
lång till kort. Högfrekvenstillsatsen består av en
högfrekvenssändare S och -mottagare M, ett
spärrelä O och omikopplarrelä H. Beteckningarna
UÅ och UD antyda utlösningsimpuls med
påföljande snabbåterinkopling eller impuls för
definitiv utlösning.
Diagrammet är visat i normaldrift, felfritt nät.
Det framgår att bärfrekvensen påverkar
högfre-kvensmottagarorganen, så att kontakt a spärrar
Utlösningen i respektive stationer så länge
bärfrekvens tas emot. Vid ett fel på sektionen A—B
starta startreläerna ZS i distansskydden på stationerna
A och B, mät- och riktreläer ZM och P inkopplas
och distansskydden ge utlösningsimpuls, eftersom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
