- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
776

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Cirkeldiagram över gränsbelastning vid kompounderade underimpedansreläer, av Folke Wahlgren - Aluminiumtransformatorns konkurrensförmåga, av B R - TNC: 14. Några förslag till bättre termer II, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(77

TEKNISK TIDSKRIFT

E2

\fs

■ Z A

(ZAY-(ZL)*

(13)

Ekvationen blir då

(P + a)2+ (Q + b)a,

(14)

Exempel. För en av de sydgående linjerna i Krångede
är återgångsimpedansen för startreläet 180 ohm/fas. Alltså
är ZAi— 180 ohm/fas. Primär kompounderingsimpedans är
ZLi= 14,3 + j’ 73,675. Om dessa värden sättas in i
formlerna (11), (12) och (13) få vi

a = E2

14,3

b = E>

t — E-

43 200 — 5600

73,6
43200 — 5600

1,152 • 180
43 200 — 5600

= E2 ■ 0,000380
= E2 • 0,001953
= E2 • 0.00553

Vi kunna sedan sätta upp nedanstående tabell för olika
värden på E.

E FP a FP ■ 0,000380 h FP ■ 0,001953 r FP • 0,00553
200 40 000 15,2 78,2 221
210 44 100 16,8 86 244
220 48 400 18,4 94,6 267
230 52 900 20,1 103,2 292
240 57 600 21,9 112,5 318

Med ledning av tabellen rita vi upp ett cirkeldiagram med
fem cirklar, en för var och en av de valda spänningarna.
Detta diagram, fig. 1, ger oss genast den tillåtna
inkommande eller utgående aktiva genomgångseffekten vid olika
spänningar och vid varierande reaktiv effekt.

Folke Wahlgren

Aluininiiimtransfonnatorns konkurrensförmåga. Redan
under förra världskriget användes aluminium för
trans-formatortillverkning men då endast i sådana större
transformatorer, där kopparbesparingen blev avsevärd.
Åtminstone i Schweiz har den nuvarande kopparbristen tvingat
till användning av aluminium i betydligt större
utsträckning än förra gången.

De huvudsakliga svårigheterna med
aluminiumtransformatorerna äro av tillverkningsteknisk art och gälla framför
allt de inre förbindningarna. Under förra kriget utfördes
dessa uteslutande med svetsning eller skruvklämmor. Båda
metoderna ha under mellantiden avsevärt förbättrats och
kunna nu anses fullgoda. Därjämte användes hårdlödning.
På det bela taget anses problemen vara lösta i sådan
utsträckning, att tillverkning av fullgoda transformatorer
med aluminiumlindningar ej längre erbjuder några
svårigheter. Aluminium transformatorn uppges i kvalitativt
avseende ej vara på något sätt underlägsen de
konventionella transformatorerna med kopparlindningar.

Brown Boveri har sedan 1941, då koppartilldelningen
upphörde, enbart vid fabriken i Baden tillverkat 3 600
aluminiumtransformatorer från de minsta storlekar upp till
effekter på 35 MVA och med en sammanlagd effekt av
1 600 MVA. Inga fel eller anmärkningar som röra
användningen av aluminium ha hittills förekommit. Även de
luftkylda transformatorer som utvecklats på grund av
oljebristen ha skött sig bra.

Skillnaden mellan koppar- och aluminiumtransformatorer
inskränker sig till de egenskaper, som betingas av
respektive materialkonstanter. En aluminiumtransformator får
samma vikt som en koppartransformator för samma effekt
men utfaller något större och får en något lägre verknings-

grad. I Schweiz blir aluminiumtransformatorn på grund
av det höga kopparpriset snarast något billigare än en
konventionell transformator. Prisförhållandena och
verkningsgraden anses vara de faktorer, som bli avgörande för
aluminiumtransformatorns konkurrenskraft efter kriget; det
något större utrymmesbehovet har betydelse endast i
undantagsfall (BBC Mitt. 1944 h. 11). BR

TNC

14. Några förslag till bättre termer II

Den i föregående TNC-spalt påbörjade uppräkningen av
bristfälliga tekniska termer, som borde ersättas, fortsätter
här. De angivna ändringarna synas vara möjliga att
genomföra omedelbart, kanske med vissa undantag som
särskilt påpekas.

"Jordförbindning" eller "jordning" av en elektrisk
ledning säges ibland ske fastän ledningen endast förbindes
med stommen i exempelvis ett flygplan. I sådana fall
rekommenderas i stället ordet stomförbindning, ibland även
ramförbindning, skärmförbindning e.d. Enligt
Kommers-kollegii säkerhetsföreskrifter kan man använda uttrycket
att nolla i betydelsen att förbinda med en anläggnings
jordade nolledare, och motsvarande substantiv är nollning;
där denna term är tillämplig kommer man ifrån bekymret
med förleden.

"Korrugera", oftast använt i kombinationen "korrugerad
plåt", hör till de lånord som äro utsatta för felaktigt uttal;
man hör alltför ofta korrusjerad eller rent av korrisjerad.
Ordet kommer från engelskan: corrugated (sheet) iron. På
tyska säges Wellblech, på franska töle ondulée, och våra
nordiska grannar säga bølgeblik. Det mot dessa tre uttryck
svarande svenska ordet vågplåt är bekvämt och träffande
(se nedan, "Wellpapp"), och TNC hoppas att utvecklingen
åtminstone så småningom skall föra till användning av
denna term. Mot verbet korrugera svarar då våga. Den
"korrugering" som uppstår genom ojämn nötning av en
väg kan lämpligen kallas vågbildning.

"Strömkrets" är ett ord som användes mycket ofta även
när det alls inte är fråga om en (sluten) krets. I sådana
fall rekommenderas i stället ordet strömbana.

"Tillåten" har märkligt nog i vissa sammanhang kommit
att betyda största tillåtna, t.ex. i föibindelserna tillåten
hastighet, tillåten påkänning, tillåten temperaturstegring.
Man kan få höra sådana uttryck som: "när temperaturen
närmar sig tillåtet värde", varmed avses raka motsatsen
till vad orden utsäga; man menar: när temperaturen ännu
befinner sig inom tillåtet område men nalkas gränsen till
det otillåtna. Den som är mån om ett logiskt uttryckssätt
måste säga högsta tillåtna hastighet, största tillåtna
påkänning, maximal tillåten (observera: inte "maximalt tillåten")
temperaturstegring, osv.

"Wellpapp" är ett lånord av det olustiga slag där man
av ren oföretagsamhet — förefaller det — inte vidtagit den
enkla översättningsåtgärd som skulle behövts utan
anammat det utländska ordet med stavning och allt. Termen
är rent tysk: Wellpappe, men en och annan tror att ordet
har engelskt ursprung och ger t.o.m. engelskt uttal åt dess
begynnelsebokstav. Förleden "well-" har precis samma
betydelse som ovannämnda ord "korrugerad", och liksom
i fråga om denna term hoppas TNC livligt att
utvecklingen skall leda till det svenska ordet våg, och att alltså
wellpapp skall bli vågpapp. Pappersindustrins målsmän ge
dock än så länge föga förhoppning om en sådan ändring.

"Åverka" innebär enligt vanligt språkbruk en skadegörelse,
men inom hållfasthetsläran användes ordet utan denna
bimening. Där talas om konstruktioner "åverkade av krafter
och moment". I stället bör man använda verbet påverka-,
en konstruktion är "påverkad av krafter och moment",
eller, om man så föredrar, "utsatt för krafter och moment".

J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free