Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Utrangering av kapitalnyttigheter, av Nils Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
avskrivningsbeloppet då utbetalas. Nämnda belopp är T" år
qT’— 1
efter senaste maskinbyte Ks ^f-j. Däremot kan det bli
förskjutningar — i regel dock betydelselösa — på formelns
vänstra sida, när underhållskostnaderna äro variabla. Men
i vilket fall som helst ha förhållanden som räntefot och
tekniska framsteg långt fram i tiden icke något reellt
inflytande på nutidsavgörandena, även om utbyteskriteriet
uppställts som om så vore fallet.
Helt utan inverkan äro den ursprungliga inköpskostnaden
för den befintliga maskinen och eventuellt återstående
avskrivning samt det tilltänkta avskrivningsförloppet enligt
bokföringen för den nya maskinen. Den antagna ytterligare
användningstiden L har endast indirekt inflytande (genom
Vid resp. vim). Även om motsatsen skulle kunna i första
ögonblicket förefalla förnuftig, så är det naturligtvis så,
att om en tillräckligt bra nykonstruktion framkommer
(stor differens xi—x<>), befintlig maskin skall ersättas, även
om den är alldeles ny och skulle kunna tekniskt fungera
i många år ännu. Detta utgör en illustration till de
värdeförluster för befintliga kapitalnyttigheter, som följa med
teknikens utveckling men icke få förhindra, att sistnämnda
utnyttjas. Det är emellertid tydligt, att förlusterna ofta
drabba andra än dem, som få fördel av framstegen, och
att de nedbringas, i den mån utvecklingen riktigt förutses
och onödiga anskaffningar därigenom undvikas. Skulle det
bli fråga 0111 mycket omfattande slopningar och
ersättningar, t.ex. vid övergång till fredsförhållanden från en av
krigstider framtvingad produktion av ersättningsvaror, är
dock det ovan angivna utbyteskriteriet icke utan vidare
tillämpbart, ty knapphet på kapital kan utgöra ett direkt
hinder eller medföra, att räntefoten icke längre är
oberoende av utbytena.
Återstående användningstid L
och jämförelse med den grafiska metoden
Om underhållskostnaderna ständigt växa, stiger vid resp.
uim och därmed även skälen för byte, ju större L väljes.
I så fall räcker det att undersöka förhållandena för L\= 1
eller L\=dL 0. Det kan emellertid tänkas, att en
kostsam revision av den befintliga maskinen förestår men att
underhållskostnaderna därefter få beräknas nedgå till
normalläge. Revisionskostnadens inflytande reduceras i den
mån den fördelas på flera år, och beräkningen får därför
göras för alla tänkbara L-värden. Om utbyteskriteriet
därvid ger negativt utslag för något L-värde, oin ock blott ett
enda, skall den befintliga maskinen bibehållas.
Vid den inledningsvis omnämnda grafiska metoden
genomforskas hela variationsområdet för L på en gång.
Metoden består i sin enklaste form i att summan av
anskaffnings-, drift- och underhållsutgifter från begynnelsen
uppritas som funktion av tiden (fig. 1) med erforderlig
extra-polering så noggrant som möjligt, varefter den rätta
utbytestidpunkten bestämmes av beröringspunkten B för en
tangent OB från origo, liggande helt under kurvan. Den-
nas sträckning mellan A och B i fig. 1 åskådliggör
inverkan av en engångsrevision. Om icke undersökningen
utsträckes tillräckligt långt fram i tiden, kommer
utrange-ringen att ske för tidigt vid punkten A.
Vid den grafiska metoden tas emellertid icke hänsyn till
ränta på ränta. Hellström räknar helt utan ränta, alltså
motsvarande (5), och i enlighet med fig. 1 för byten mellan
ekonomiskt helt överensstämmande maskiner. Wittrock
har kompletterat förfarandet att gälla även om den nya
maskinen avviker från den befintliga i fråga om
inköpspris och årskostnader, och tillägger i en sista utföringsform
genomsnittsräntan (dvs. halva begynnelseräntan),
varigenom full motsvarighet till numerisk beräkning med (4)
uppstår. Metoden kan utbyggas att gälla även med hänsyn
tagen till ränta på ränta, om kostnadskurvan får avse
nuvärdet och den rätliniga tangenten ersättes med
motsvarande nuvärdeskurva, men någon arbetsbesparing relativt
numerisk beräkning enligt (1) ernås knappast därmed.
Användningstiden T
och hänsynstagande till teknikens utveckling
Ju mindre T får förutsättas, desto större blir den
avskrivning, soin skall läggas i vågskålen mot maskinbyte.
Om man anlitar en optimikalkyl av nedan avhandlat slag
för bestämning av T, skulle denna storhet kunna helt
elimineras ur utbyteskriteriet, ifall blott beräkningen ledde
till en lösbar ekvation för T. Så är icke fallet annat än i
vissa fall vid försummande av ränta på ränta, varför de
båda beräkningsetapperna i regel få genomföras var för
sig. Den grafiska metoden åter presterar en
sammanslagning av dem, i det att den nya maskinens användningstid
icke behövs för konstruktionen utan i stället erhålles som
biprodukt av förfarandet.
Valet av T bör påverkas av förväntningarna i fråga om
den tekniska utvecklingen. Förutses framsteg och därmed
snart inträdande föråldring för den nya maskinen, så får
T antas låg, vilket leder till försiktighet med maskinbytet
vid tillämpning av (1). Skulle man räkna fel och få byta
tidigare än T år efter inköpet, så innebär detta enligt en
lätt verkställd nuvärdeskalkyl förlust, i den mån
inköpskostnaden icke hunnit bli amorterad med besparingen i
drift- och underhållskostnader. Om åter byte underlåtes
vid det först ifrågasatta tillfället men sedan ändock på
grund av den befintliga maskinens snabba försämring blir
nödvändigt, innan de väntade förbättrade maskinerna
kommit i marknaden, går man miste om hela den
utgiftsminskning, som omedelbart byte skulle medfört under
tiden fram till det verkliga bytet. Man har här att göra
med en sida av de vanskliga framtidsuppskattningar, som
erfordras vid all affärsverksamhet.
Det kan med hänsyn till härledningen av (1) på grundval
av oändligt många T-perioder ifrågasättas, huruvida
nämnda formel kan tillämpas, när T väljes speciellt låg på grund
av väntade tekniska framsteg. Så är emellertid i stort sett
fallet, beroende på att felet blir detsamma i båda
jämförelsealternativen. Om man exempelvis tror sig vet, att om
To år en ny maskintyp 3 framkommer, som då slår ut
såväl den befintliga maskinen som en eventuell ny av typ 2,
så leder (1) med T,— L\—To till riktigt resultat i valet
mellan att behålla maskin 1 tiden T0 ut eller temporärt
insätta en maskin 2. Formeln uttrycker då icke annat än
att byte skall ske endast om besparingarna räcka till för
amortering av maskin 2 på tiden T .
Bestämning av optimal användningstid
Om man anser sig kunna räkna med en viss
funktion v(t) för underhållskostnaderna, ger villkoret att
utbyteskriteriet nätt och jämnt skall ge positivt utslag
för byte mot en likadan maskin (111=%) för L>=dL -> 0
efter T års användning, en ekvation för bestämning av T
v(T)-vd(T)= p-^K,
Fig. 1. Grafisk bestämning av utbytestidpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
