Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Industriell användning av torv, av Alexander Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
797
ratorn fått en roterande rost med en särskild
konstruerad botten, som är försedd med knivar.
Bottnens roterande rörelse, som sker med en hastighet
av 1—2 r/h och är beroende av bränslets askhalt,
överföres till bränslet, som vilar på bottnen. Vid
förbränningen av bränsle i den nedre delen av
generatorn utvecklas en ansenlig mängd värme,
som förorsakar att torvens aska kan smältas och
tillsammans med oförbränt kol bilda slagg. Det
sistnämnda kan förorsaka störningar i driften.
Därför blandas vattenånga i blästerluften. Enligt
praktiska erfarenheter varierar mängden
vattenånga mellan 0,1—0,2 kg per kg förgasat kol. På
detta sätt förebygger man slaggbildning och med
den bunden bränsleförlust. Användningen av
vattenånga i blästerluft inverkar gynnsamt på
gasbildningen i generatorn, inte endast fysikaliskt
genom att avkyla en zon för genereringen, utan
även genom att gasens värmevärde ökas tack vare
bildandet av vätgas och koloxid vid vattnets
reaktion med glödande kol. Samtidigt regleras gasens
temperatur i den övre delen av schwelretorten och
värmeförlusten utåt genom värmestrålningen. Det
är en ganska ansenlig mängd vattenånga, som
förbrukas vid generatorns fulla kapacitet. För att
förbättra processens ekonomi utbygges den nedre
delen av generatorns retort till ångformare.
En generator med en diameter av 3 m har vid
normal drift en ikapacitet av 55 t/dygn lufttorkad
torv. Generatorns höjd är beroende av torvens
vattenhalt; då denn% varierar inom relativt vida
gränser, bygges generatorn för den mest
vattenhaltiga torven, dvs. ges en större höjd än som
normalt erfordras.
Vanligtvis utvinnes vid normaldrift 80—85 %
tjära av torvens organiska substans. Följande
intressanta uppgifter kunna lämnas från
gasgeneratorstationen vid Skodawerken, Tjeckoslovakien.
Där har man ur 1 t torv med en vattenhalt av
24 ■ % erhållit 800 m3 blandad vattengas med ett
värmevärde av 2 450—2 959 cal/m3. Generatorns
kapacitet var 300 kg/nrli torv. I Österrike har
man ur torv ined en vattenhalt av 17 % utvunnit
gas, 600 m3./t torv med ett värmevärde av 3 150
cal/m". I Ryssland har man med samma system
ur torv med 20 % vatten utvunnit ända upp
till 800 m3 gas/t torv med ett värmevärde av
3 000 cal/m3.
En generator för framställning av blandad
vattengas, som har vunnit mycket stort erkännande
särskilt i Ryssland, är i stånd att generera olika
typer av bränsle med olika reaktionsbenägenhet
och olika halt av flyktiga beståndsdelar.
Generatorn, fig. 4, är utrustad ined roterande rost
och torrt slaggurtag. Blåsning med ånga sker
dels vid foten av schwelretorten för att förebygga
bildningen av slaggkakor, dels under rosten.
Generatorn har en överhettare för vattenånga, som
tar vara på värmen från generatorns varma gång.
Grundmåtten hos generatorn äro: diameter 300
cm, höjden 930 cm. Reaktionskammarens höjd är
490 cm, schwelschaktets diameter 440 cm och
dess medeldiameter 200 cm. Mängden vattenånga,
som blåses under "kalla" gången, beräknas så
att temperaturen i reaktionskammaren ej får
understiga 1 000°. Medelkapaciteten hos en sådan
generator, som arbetar på torv, är 300 kg/nr.
Gasens sammansättning under "kalla" gången
(blandad gas) är
C02 CO H2 CH4 C2H* N2 02 Värmevärde
% % % % % % % cal/m3
9,35 31,75 49,4 7 0,35 0,6 0,2 3 250—2 960
Gasens sammansättning under varmgång är
CC^ CO H2 CH, N2 Värmevärde
% \% % % % cal/m3
12,9 13,1 3,7 1,9 68,40 645
En hög reaktionsförmåga hos järnhaltig koks
gör den dessutom mycket lämpad för generering
av vatten- och syntesgas samt för tillverkning av
väte för hydrering. På detta sätt ikan väte erhållas
betydligt billigare än genom elektrolys av vatten
eller genom termokemiska processer. I detta
sammanhang bör även nämnas, att järnhaltig koks
är mycket lämplig för generatorer, som arbeta
med slaggurtagning i smält tillstånd. Sådana
generatorer ha vanligtvis mycket hög kapacitet och
ge en mycket lämplig het gas för metallurgiskt
ändamål.
Torvtjära, vilken utvinnes som biprodukt vid
termisk behandling av torv, är mycket rik på
värdefulla produkter. Dess kemisika sammansätt-
Fig. 4. Generator, system GGS,
för framställning av blandad
vattengas. 1 ångtillförseln till
schwelkammaren, 2
scluvel-schakt, 3 reaktionskammare,
A överhettare för ånga, 5
uppsamlingsfickor för aska
och slagg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
