Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Finlands industri inför aktuella problem, av Y T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
799
Finlands industri inför aktuella problem. 1
Helsingfors hölls den 26 april Finlands Utrikeshandelsförbunds
årsmöte, som följdes av en föredragsserie, där företrädare
för olika industrigrenar och ekonomiska intressegrupper
dryftade möjligheterna att stimulera den industriella
produktionen med hänsyn såväl till skadeståndsleveranserna
som exporten och folkförsörjningen.
1 ett anförande över skadeståndsindustrins aktuella
problem framhöll bergsrådet Lauri Kivinen, att råvarufrågan
är mest brännande bland dessa. För skogsindustrins
produkter borde krigsskadeståndet icke uppresa hinder av
saklig art, ehuru virkesanskaffningen haft att kämpa ined
stora svårigheter och ännu någon tid framåt kommer att
få göra det, ehuru stor brist råder på vissa kemikalier
och förnödenheter liksom på kommunikationsmedel. För
metallindustrin äro svårigheterna vid
krigsskadeståndsproduktionen oerhört svåra och mångartade. Upprätthållandet
och höjandet av produktionen inom dessa industrigrenar
beror på importmöjligheterna för vissa förnödenheter. I
allmänhet är det bäst att i tid avstå från alla
önskedrömmar om nya fabriker och snabbt uppsving för Finlands
export- och hemmamarknadsindustri, ty tidigast efter
3—4 år kan verkstadsindustrins kapacitet anses stiga så
högt, att man kan tänka på att förnya och utveckla också
det egna produktionsmaskineriet.
Chefdirektör R Erik Serlachius ansåg det vara
nödvändigt, att träförädlingsindustrin skulle få rätt att använda
en del av exportvalutan för uppköp från utlandet av
maskiner och sådana förnödenheter som under de följande
åren inte kunna tillverkas i eget land. Fanerindustrin hotas
av fullständig stagnation, om den inte i närmaste framtid
erhåller de nödvändiga limämnena. Särskilt den dystra
situationen på vedanskaffningens område fordrar mera
förståelse från myndigheternas sida.
Bergsrådet Lauri Helenius framhöll, att råvarubasen för
metallindustrin är för smal. Med inhemsk produktion kan
endast en fjärdedel av hela landets valsjärnsbehov täckas,
och då metallindustrin är tungt belastad med
skadeståndsarbeten, kan Finlands behov av metallalster inte ens
tillnärmelsevis tillgodoses. Vad maskiner beträffar har
situationen i jämförelse med tiden före kriget betydligt
förbättrats, och maskinparken har blivit också påtagligt
mångsidigare. Trots detta måste man anskaffa nya maskiner
och dessutom göra vissa utvidgningar, vilka redan i
huvudsak äro under arbete. En viktig förutsättning är givetvis
tillräcklig tillgång på stenkol och koks. Också
teknikerkårens fåtalighet bereder bekymmer. Om emellertid
råvarufrågan kan ordnas och arbetsfreden bevaras torde
metallindustrin dock kunna lylla de förhoppningar och krav
som ställas på den.
1 sitt referat över den kemiska industrins läge
konstaterade bergsrådet K E Ekholm först, att den begränsade
tillgången på bränsle, smörjmedel och vissa
maskinförnödenheter reser svåra hinder av allmän art för Finlands
kemiska industri. Kapaciteten för tillverkningen av
svavelsyra har betydligt ökats genom den alldeles nyss
färdigblivna fabriken i Gamlakarleby. Vidare är en ny fabrik
under byggnad i Harjavalta, nära Björneborg, dit
Outo-kumpubolagets anläggningar i Imatra har flyttats. Super
-fosfatfàbriken i Kotka står praktiskt taget av brist på
råfosfat, men kapaciteten kommer att fördubblas genom
en ny fabrik i Gamlakarleby, som snart blir färdig. En
ny karbidfabrik har kommit i gång i Kuusankoski. De
världsbekanta Arabia-fajans- och porslinsfabrikerna kämpa
med råvarusvårigheterna. Klorfabrikernas kapacitet har
mycket minskats genom förlusten av två av landet fyra
fabriker. Dessutom har alkalikloridelektrolysen svårigheter
på grund av bristen på koksalt, som ändå nu kommer att
erhållas från Ryssland, ävensom elektroder.
Tändsticksin-dustrin har hittills kunnat upprätthållas i en omfattning,
som motsvarar det inhemska behovet. Kautschuk-,
tvål-och glasindustrierna ha synnerligen stora svårigheter på
grund av brist på råmaterial. De krisbetonade pyrolys- och
smörjoljeindustrierna ha mycket utvecklats.
Bland de industrier som närmast borde fås till stånd,
eller som redan äro under uppförande, nämndes
kväveindustrin, den på sulfitalkohol baserade syntetiska
industrin samt konstmasse-, formaldehyd- och
melaminindu-strin. En utomordentligt viktig uppgift vid skapandet av
landets kemiska industri åligger skolningen av
kompetenta forskare. På sådana råder stor brist. För att hjälpa
upp situationen har det år 1943 grundade Kemiska
Centralförbundet, vars ordförande bergsrådet Ekholm är, sökt
få en förbättring till stånd genom att utdela betydande
stipendier till kemister.
Läget inom textilindustrin är nu närmast katastrofalt,
framhöll direktör Sadi Sandell. Industrin använde ju
under fredstiden mest utländska råmaterial, nämligen 100 %
av bomull, 80 % av ylle och 70 % av lin. Bomullsindustrin
har tvungits att minska driften till 30—35 % av det
normala, ylleindustrin till ca 60-—70 %, linneindustrin till
35—40 %. I stället för den normala råvaran har i stor
omfattning använts lump, papper och konstfiber, men på
grund av brist på natriumhydroxid är den sistnämnda
industrins läge mycket svårt. Industrins tekniska utrustning
var under fredstiden på mycket hög nivå men nu gäller
det att anskaffa reservdelar och tillbehör till maskinerna.
Kommerserådet Heikki Huhtamäki behandlade i ett
referat för livsmedelsindustrin först de allmänt bekanta
svårigheterna inom spannmåls-, mejeri- och slaktindustrierna
och i förädlingen av deras produkter. Sockerbristen är stor,
ty den inhemska produktionen tillgodoser blott 10—15 %
av behovet. Man fäster dock stora förhoppningar vid
möjligheten att i sinom tid erhålla socker från Ryssland, också
för att täcka sötsaksindustrins behov.
Växtkonserveringsin-dustrin har under de sista åren mycket utvecklats. Särskilt
må nämnas torkningen av potatis, grönsaker och rotfrukter
samt bär. För upplagring av produkter som lätt
förskämmas har vidare en djupkylningsmetod tagits i bruk. Fast
Finland inte kan sträva till självförsörjning i fråga om
spannmål och socker måste man ändå försöka göra de
industrier självförsörjande, som basera sig på potatis,
rotfrukter och trädgårdsprodukter. Landets naturliga
råvarutillgångar erbjuda vidare stora exportmöjligheter om
tillvaratagandet av t.ex. bär och svampar organiseras mera
effektivt än hittills. Även cellulosaindustrin är av intresse
för livsmedelsindustrin, ty densamma kan finna mångsidig
användning t.ex. för sulfitspriten och jästen. En stor del
av livsmedelsindustrin är nu i omfattning och
tekniskvetenskapliga metoder så utvecklad, att den kan såväl i
fråga om mångsidighet som kvalitet och pris uppfylla
konsumenternas önskemål. Livsmedelsindustrins ställning i
landet har under de senaste åren undergått en väsentlig
förändring i det att den reglementerade hushållningen under
kriget i huvudsak har baserats på industriprodukterna.
Minister R von Fieandt, som refererade
kraftförsörjningens läge, betonade att Finland icke äger stor tillgång på
vattenkraft, ty den för utbyggnad lämpliga kraften
uppskattas endast till 8 miljarder kWh/år, vilket är ganska
litet mot Sveriges 36 och Norges 80 miljarder kWh/år.
Genom vapenstilleståndsavtalet har Finlands utbyggda
vattenkraft reducerats från 3 miljarder till 2,3 miljarder
kWh/år. Då de under byggnad varande fyra kraftverken
bli färdiga — två under detta år, två efter ytterligare två
år — kommer den utbyggda vattenkraften att stiga till
3,3 miljarder kWh/år. Efter tre år beräknas behovet stiga
till 3,7 miljarder och efter ytterligare tre år till 4,6 miljarder
kWh/år. Till byggnadsproblemet hör också givetvis
byggandet av ledningar för kraftöverföring. Realiserandet av
programmet har försvårats av att anskaffningen av
erforderliga generatorer och apparater stött på mycket stora
svårigheter och den är fortfarande oviss. Trots allt
nybygge måste man vara beredd på ett betydande
kraft-underskott. Y T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
