Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 21 juli 1945 - Snabbgående motorbåtar, av Curt Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
Aerobåten
En intressant konstruktion, som pricipiellt skiljer
sig från den konventionella, utgör "aerobåten",
vars upphovsman är Ivan Troëng. Fig. 31 visar
dess arrangemang. Grundläggande för aerobåten
är, att största delen av lyftkraften fås från en
vingprofil, som framföres nära intill vattenytan.
Längs kanterna är profilen ansluten till ett par
flottörer, som i främre delen äro utformade till
glidplan. Blott dessa glidplan skola vid hög fart
beröra vattnet, medan ytorna akter därom skola
ligga fria.
Vinsten jämfört med en vanlig glidplanbåt ligger
däri, att glidtalet för en vingprofil ligger högre än
för ett glidplan och dessutom icke väsentligt
försämras vid ökad fart så som fallet är vid
glidplanet. Vinsten blir därför större vid ökad fart.
För en normal flygplanvinge är bästa glidtalet
av storleksordningen 1:15 och kan för högvärdiga
segelflygplan gå upp till ca 1:30. Så höga värden
kunna svårligen uppnås ens vid relativt
långsamgående glidplanbåtar. Som exempel kan nämnas,
att en motortorpedbåt av svensk typ har ett glidtal
av ca 1: 7, medan t.ex. "Blue Bird" har så
ogynnsamt värde som 1:1,3. Aerobåtens gynnsamma
värde försämras givetvis genom det i vattnet
löpande glidplanet, varför det är av vital betydelse
att minsta möjliga andel av vikten uppbäres av
detta.
Aerobåtens vingprofil arbetar under
gynnsammare förhållanden än en vanlig flygplanvinge.
Flottörerna hindra omströmning mellan över- och
undersida, varför man kan använda litet
sidoförhållande utan att därigenom få stort inducerat
motstånd. Genom det ringa avståndet till
vattenytan uppstår vidare "markeffekt", vilken
förbättrar glidtalet. Som synes av fig. 32 förskjutes
stagnationspunkten nedåt, vilket medför en
gynnsammare tryckfördelning.
Troëng har provat principen i full skala och
lig. 33 visar den största hittills provade båten. Den
vägde ca 330 kg och gjorde en fart av 45 knop
Fig. 32. Markeffektens
inflytande, upptill på
strömningen, nedtill på
t ryck fördelningen
(streckade linjer fri
luft, heldragna linjer
intill marken).
Fig. 33. Aerobåten I.
med en 00 hk utombordsmotor. Motorn var
placerad framför föraren och flottörerna voro ett
par modifierade flygplanflottörer. På grundval
av de erfarenheter som vunnos med denna bat ha
modellförsök utförts vid K. Tekniska Högskolan,
dels i vindtunnel, dels i skeppsprovningsränna.
Vid de förra försöken provades spegelmodeller,
varigenom markeffekt erhölls. Mätningarna
uppvisade så goda glidtal som upp till 1:31 för bela
modellen. I skeppsprovningsrännan utfördes
släpförsök, vilka dock äro kraftigt missvisande, enär
korrekt värde på Reynolds tal icke på långt när
kunde erhållas. Därför uppstodo alltför små
lyft-krafter på vingprofilen, och proven kunna därför
sägas ge en uppfattning om båtens släpmotstånd
för det fall att den fungerar som en ren
glidplanbåt utan lyftande vingprofil. Resultaten motsvara
ett glidtal, som med ökande fart försämras till
1: 2,5 för att därpå åter förbättras till 1: 5. Detta
egenartade förhållande torde bero på, att även
en stor del av vingprofilen berör vattenytan vid
lägre farter, varigenom våta ytan blir onormalt
stor. Om lyftkraften från vingprofilen tillfogas
bli förhållandena väsentligt förbättrade, ocli det
vore önskvärt att proven upprepades med
avlastning av modellen till de värden, som
vindtunnel-proven ånge.
Med en lyftkraftfördelning av 1/10 på glidplanet
och 9/10 på vingprofilen får man med
modellförsökens värden ett glidtal av
1+*.
5 1 31
10
1
20
vilket ju är betydligt bättre än vad som kan
uppnås med en vanlig glidplanbåt.
Teorins omsättande i praktiken medför dock en
mångfald problem bl.a. av byggnadsteknisk art.
Aerobåtens sjövärdighet är vidare ännu en
obesvarad fråga, liksom även sjögångens inverkan
på motståndet, manöverförmågan m.m. En båt
om ca 1,5 t är emellertid beställd och under
konstruktion, varför en del av dessa frågor inom kort
torde bli besvarade.
Bärplanbåten
Som tidigare visats erhålles lyftkraften vid ett
glidplan genom det övertryck, som uppstår på
dess undersida. Det är emellertid en fascinerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
