Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 28 juli 1945 - Relativmätning av värmeövergångstal genom avkylningsförsök, av Hans Lottrup Knudsen - TNC: 16. Några stavnings- och böjningsfall, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
djoc __ djh
OC ßl
I mera sällsynta fall förekomma så stora
variationer på k, att denna metod ej går att tillämpa.
Uträkningen sker då med (8), (17) respektive
(25).
Den här framlagda metoden för den
räknemäs-siga behandlingen av gjorda mätningar medför
vissa fördelar framför en slavisk insättning av
mätresultaten i de klassiska formlerna. Genom
införandet av faktorn k bildas en naturlig
övergång från det idealiserade fallet, A=oo, till
praktiskt förekommande fall. Vidare erhålles
möjlighet för en visserligen subjektiv men för små
A-värden tillräckligt noggrann "interpolering"
mellan skiv-, prisma-, cylinder-, kub- och
klotformiga föremål. Slutligen elimineras praktiskt
taget allt räknearbete genom användandet av de
återgivna A~-kurvorna.
. i* -t
Exempel
En homogen cylinder med diametern Dt=
= 0,124 m, längd 0,7 m har
temperaturlednings-koefficienten a f= 0,0069 m2/h. Cylindern
uppvärmes till ca 60°C och ställes till kylning i
stillastående luft. I cylinderns centrum har anbragts
ett termoelement. Utslaget på den till
termoelementet kopplade galvanometern som funktion av
tiden uppritas i semilogaritmisk skala enligt fig. 1.
Till följd av den semilogaritmiska avbildningen
kan man för vårt ändamål inom det
temperatur-intervallet, där proportionalitet kan anses råda
mellan temperatur och galvanometerutslag, lika
gärna avbilda galvanometerutslag^ direkt. Av
kurvan bestämmes den asymptotiska,. lutningen
ßi = — 0,675.
Cylindern, som förut var ljus, målas nu med
svart färg, då vi önska se, vilken förbättring
därvid uppnås. Uppvärmning till 60°C och mätning
av galvanometerutslaget för termoelementet
utföres som förut. Härvid erhålles den asymptotiska
lutningen &= —0,850.
Ökningen i lutningens numeriska värde är,
beräknad i relation till medelvärdet, 23,0 %. Vi
fråga oss nu: är ökningen i övergångstalet lika
stor som ökningen i ßu eller måste en
korrektionsfaktor införas och hur stor är i så fall denna.
Enligt sammanfattningen ovan beräkna vi
ßl medel • 0,124* ►= 1,70. Med detta
a 0,0069
värde gå vi in på kurvan för en rotationscylinder
på fig. 5 och avläsa det däremot svarande
ft-vär-det 1,06. Korrektionen som måste införas är i
detta som i många av de i praktiken
förekommande fallen liten.
Ökningen i övergångstalet är 1,06 ’ 23,0 =
= 24,4 %.
TNC
16. Några stavnings- och böjningsfall
Här nedan lämnas uppgift om stavning, böjning m.m. för
en del ord som i detta hänseende varit aktuella i
TNC-arbetet. I sammanhanget kan hänvisas till två TNC-spalter,
Lånord med försvenskad stavning, i Teknisk Tidskrift 1944
h. 5 och 7, eller publikationen TNC 6 s. 8 och 9.
babbit(metall) är alt föredra framför andra skrivsätt,
såsom babbitt, babbits, Babbits metall, men allra helst bör
ordet ersättas med vitmetall, lagervitmetall e.d.
bauxit (ett aluminiummineral), uttalat bauksi’t,
rekommenderas framför stavsätten bauksit och beauxit, det senare
med uttalet båsi’t;
borr, -en, -ar, har som provinsiell sidoform borr, -et, flera
borr, men TNC föredrar det först nämnda böjningssättet;
lack kan i bestämd form heta dels lacken, och är då
namn på en vätska, dels lacket, vilken form bör användas
endast då en fast kropp avses; det heter alltså en
isoler-lack men ett sigillack, i pluralis två isolerlacker, två
sigilllack;
linjarritning rekommenderas i st.f. det äldre stavsättet
"linearritning", i överensstämmelse med TNC:s tidigare
meddelade rekommendationer: linjär, rätlinjig osv.;
membran har vacklande genus, och i bestämd form måste
både membranen och membranet tolereras; för den
tveksamme vill TNC dock ge förord åt
membranetypen, -en, inte pän (på en hammare);
pimsten, hellre än pimpsten;
retort, pl. retorter, inte "retortrar" som torde vara en
felaktig efterbildning till konvertrar (där, märk väl,
entals-formen är konverter, inte konvert);
rost (ugnsgaller), pl. rostar, inte "roster" som man ofta
får se och som förmodligen uppkommit genom påverkan
av sådana till betydelsen närbesläktade ord som galler,
halster; det heter alltså även brödrostar;
schellack, av engelska "shellac"; Svenska Akademiens
ordlista stavar schällack, vilket emellertid kommer att ändras
i nästa upplaga;
spån har vacklande genus; TNC förordar neutrum för det
enskilda föremålet: ett spån, spånet, flera spån, alla spånen,
men realgenus för varuentalet: mycken spån, all spånen;
sätthärda, inte sättshärda; ordet kommer av det tyska
ein-setzen, Einsatzhärtung;
takometer, hellre än tachometer (varvtalsmätare), på
samma sätt som man i svenskan i många andra från
grekiskan lånade ord infört k där vissa andra språk skriva
ch, t.ex. brakycefal, psykologi;
vot, -en, -er, uttalat med samma vokalljud som i "kvot",
kommer av franska voüte som betyder valv; ordet har fått
vidsträckt användning inom betongtekniken för den
godsförstärkning som man ofta ger åt en betongbalk invid
stöden, genom ökning av tvärsnittets höjd; inom andra
grenar av tekniken använder man de långa och ofta alltför
abstrakt syftande orden förstärkning, förstyvning, varför
vot kan rekommenderas som ett gott tillskott till vår
nomenklatur under förutsättning att stavningen försvenskas
på detta sätt;
värme, -t, är den böjning som bör användas i fysikaliska
sammanhang, t.ex. värmet alstras, värmet ledes;
böjningsformen "värmen" bör användas endast när det gäller
väderlek eller andra vardagliga sammanhang (oftast =
temperaturen eller den varma luften), t.ex. sommarvärmen
kommer tillbaka, kläderna torka fort i värmen;
väsen, numera inte "väsende", framför allt inte i sådana
sammansättningar som kommunikationsväsen,
transportväsen, undervisningsväsen eller i betydelsen buller; i
bestämd form däremot är den långa formen väsendet
fortfarande den enda möjliga. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
