Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Tillverkning av fotografiska emulsioner, av Georg Sjöstedt - AB C E Johansson - Svenska Ackumulator AB Jungner, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
synes från en punkt belägen under abskissan.
Om denna punkt tas som mått på känsligheten,
synes denna vara konstant under hela
eftermog-ningsprocessen.
Allmänna riktlinjer
Vid de i allmänhet förhållandevis jodsilverrika
negativkokemulsionerna och vid många
positivemulsioner växer halogensilverkornet under
utbildande av stora differenser i kornstorleken;
känsligheten växer med växande
ansatstemperatur, växande alkalihalogenidöverskott, stigande
blandningstid, avtagande gelatinkoncentration i
ansatsen, varvid övre och undre gränser äro att
observera i de särskilda fallen. Omvänt växer
kornet desto långsammare, och
kornstorleksdiffe-renserna bli så mycket mindre (vilket betyder
avtagande känslighet och brantare gradation), ju
snabbare man blandar i silvernitratet, ju mer
gelatin man använder i ansatsen och ju lägre man
väljer alkalihalogenidöverskottet och
ansatstemperaturen. Även allt detta inom empiriskt fastställda
gränser, som kunna variera från typ till typ.
Mogningshastigheten tilltar i allmänhet med
växande pH-värde, med tilltagande halt av
sensibili-serande ämnen i gelatinet och med avtagande av
gelatinets hämningsgrad. Även dessa
förutsägelser gälla endast inom av receptet starkt beroende
gränser. Spelrummet blir mestadels mycket
mindre ju högre känsligheten eller ju brantare
grada-tionen hos en emulsion måste stegras.
Silvernitratet kan tillsättas i etapper. Det visar
sig därvid att första tillsatsen ger emulsionen
dess huvudsakliga karaktär. Snabb tillsats ger
hård, mindre känslig emulsion, långsam tillsats
mjuk och känsligare emulsion. Restsilvrets
till-loppshastighet synes vara av mindre betydelse.
De i allmänhet jodsilverfattiga emulsionerna
enligt ammoniakförfarandet
(silveroxidammo-niak) följa delvis andra riktlinjer än de nämnda
kokemulsionerna även om dessa göras alkaliska.
För uppnående av hög känslighet behövas varken
hög temperatur eller låg gelatinkoncentration i
ansatsen eller lång blandningstid.
Ammoniakförfarandet ger i allmänhet mera hårdarbetande
emulsioner än de sura eller neutrala kokförfarandena26.
Litteratur
1. Stéenhoff, R: Svensk fabrikation av röntgenfilm och
röntgenpapper. Tekn. T. 73 (1943) s. A 9.
2. Eder, J M: Ausführliches Handbuch der Photographie, bd 4,
del 4. Halle 1929.
3. Elvegård, E & Sjöstedt, G: Halogensitberfitme aus
Hydrat-zellulose. Z. wiss. Phot. 38 (1939) s. 157; s. 229.
4. Elvegård, E & Sjöstedt, G: Halogensitberfitme aus
Hydrat-zellulose. Z. wiss. Phot. 39 (1940) s. 25.
5. Mees, C E K & Sheppard, S E: Untersuchungen üder die
Theorie des photographischen Prozesses. Halle 1912.
6. Pohl, R W: Das Mente photographische Bild. Naturwissensch.
21 (1933) s. 261.
7. Meidinger, W: Das Mente Bild. Ergeb. angew. phys. Chem.,
bd 5. Leipzig 1938 s. 1.
RXckström, H.: Nyare bidrag till den fotografiska processens
klarläggande. Kosmos 22 (1944) s. 118.
8. Svedberg, T: Den fotografiska processens problem. Kosmos 2
(1922) s. 172. Phot. J. 62 (1922) s. 310.
Mees, C E K: Recent advances in photographie theory. J. Franklin
Inst. 195 (1923) s. 1—21.
9. Rabinowich, A J: Ön the adsorption theory of photographie
development. Träns. Faraday Soc. 34 (1938) s. 920.
10. Rabinowich, A J, Rogoyavlenskij, Y S & Züey, Y S: Kinetics
of Development of Individual Grains of a Photographie Emulsion.
Acta Physicochim. URSS 16 (1942) s. 307.
11. Nietz, A H: Theory of Development. New York 1922.
12. Elvegård, E: Ein Schwärzungs- und Entwicklungsgesetz des
photographischen Films. Z. wiss. Phot. 41 (1942) s. 81; 42 (1943) s. 1.
65.
13. Sheppard, S E, Trivelli, A P H & Loveland, R P: Studies in
photographie sensitivity. VI: The formation of the latent image.
J. Franklin Inst. 200 (1925) s. 51—102.
14. Mees, C E K: Recent Advances in our Knowledge of the
Photographie Process. Nature 150 (1942) s. 720.
15. Webb, J H: The photographie latent image eonsidered from the
standpoint of the quantum mechanics model of crystals. J. Opt. Soc.
Amer. 26 (1936) s. 367, 383.
16. Gurney, R W & Mött, N F: Theory of the photolysis of silver
bromide and the photographie latent image. Proc. roy. Soc. A. 16b
(1938) s. 151—167; Mött, N F: A description in terms of atomic
physics of the action of light ön photographie emulsions. Phot. J. 78
(1938) s. 286—292; The photographie latent image. Phot. J. 81 (1941)
s. 63—68; Mött, N F & Gurney, R W: Electronic Processes in Jonic
Crystals. Oxford 1940.
17. Plotnikow, J: Allgemeine Photochemie. Herlin & Leipzig 1936
s. 445.
18. Sheppard, S E: Gelatin in Photography. New York 1923;
Charriou, A & Valette, S: Recherches sur la gélatine
photo-graphique. Publ. sci. techn. Minist. air nr 124. Paris 1938; Price, T S:
Gelatine. Phot. J. 62 (1922) s. 356; Steigmann, A: Das Problem
Emulsionsgelatine. Chem. Z. 59 (1935) s. 821; Stadlinger, H:
Emul-sionsgelatine, Berlin 1929.
19. Sheppard, S E: Photographie gelatin. Phot. J. 65 (1925) s. 380
—387.
20. Socher, H: Fortschritte der Emulsionstechnik. Ergeb. angew.
phys. Chem. bd 5. Leipzig 1938 s. 48.
21. Götze, J & Socher, H: Zum Problem der Sensibilisierung des
Halogensilbers durch Cyaninfarbstoffe. Beih. Z. Ver. dtsch. Chem.
nr 40. Berlin 1940.
22. Pauli, W & Matula, J: Ober Silbersalzproteine. Biochem. Z.
80 (1916) s. 187.
23. Kornfeld, G: The Action of Optical Sensitizers ön the
Photographie Plate. Z. wiss. Phot. 37 (1938) s. 795.
24. Arens, H: Abhångigkeit der Solarisation von der
Emulsions-bereitung. Veröff. Agfa 2 (1931) s. 19.
25. Claus, B: Ober ein neues Verfahren zur Erzeugung
photogra-phischer Halogensilbergelatineemulsionen. Z. techn. Physik 16 (1935)
s. 109—115; DRP 613512.
26. Steigmann, A: Allgemeine Richtlinien für die Herstellung
photographischer Emulsionen. Chem. Z. 61 (1937) s. 173.
AB C E Johansson, Eskilstuna. Broschyrer över nya
finmätningsinstrument: Mikrohårdhetsmätare, Ytindikator,
Extensometer. Instrumenten äro konstruerade enligt
mikro-katorprincipen, som gör det möjligt att med så små
mät-krafter som 0,2 g genom direkt avläsning fastställa
mått-differenser ned till en miljondels mm.
Mikrohårdhetsmäta-ren, konstruerad av R Woxén, är avsedd dels för vanlig
hårdhetsmätning, dels för kontroll av hårdheten på ytskikt
och på folier och kan även användas för att mäta
inkol-ningsdjupet på sätthärdade ytor. Ytindikatorn, även
konstruerad av Woxén, användes för att kontrollera ytors
jämnhet genom uppmätning av profilkurvor. Den möjliggör
noggrann bestämning av profildjup även under 0,001 mm.
Extensometrarna användas för uppmätning av
längdförändringarna hos provstavar vid olika belastningar, för
kontroll av spänningsfördelningen inom olika konstruktioner
samt för uppmätning av spänningar i hålkälar, kring hål
och på svetsfogar.
Svenska Ackumulator AB Jungner, Stockholm.
Katalogblad över linser och prismor, lösa kondensorlinser,
projektionsoptik, prismakikare, NIFE optiska pekpinne och
plantolkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
