Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Vertikal skivbrytning, av John Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 19A5
885
Vertikal skivbrytning
Disponent ]ohn Hedlund, Blötberget
Ickorrgruvan i Fredmundbergsfältet, Blötberget,
har under 60 m djup tvenne parallella malmer,
vilika åtskiljas av ett ca 10 m brett leptitparti
med kraftigt inslag av pegmatit, fig. 1.
Malmernas stupning har varit mycket varierande med en
ungefärlig medelstupning av 47° mot sydost.
Liggväggsmalmen, A-malmen, har en järnhalt
efter skrädning av ca 63 %, vilket gör en
specifik vikt, som närmar sig 5,0. Denna malm, som
genom mäktigt pegmatitmassiv avskäres vid ca
200 m djup, har med stor framgång utbrutits
med vertikal skivbrytning mellan 160 och 200 m.
Malmen har på 160 m en area av ca 650 m2,
en längd av 70 m, en medelbredd av 9 m och en
största bredd av 16 m. På 200 m djup har arean
minskats till ca 150 m2 genom påträngande
grovkorniga pegmatiter. Längden här är ca 24 m och
medelbredden alltså ca 6 m. De nämnda
pegma-titerna, vilka så gott som helt omge malmen i
väggar och botten, ha givit malmen en
synnerligen oregelbunden form, samtidigt som de ha
bidragit till en mycket hållfast hängvägg. Där
specifika vikten i fortsättningen av denna artikel
ingår i beräkningarna, har för det malmhaltiga
berget räknats med en vikt av 4,7 t/m3.
Ovanför 160 m avvägning har malmen i två
40 m etager utbrutits med användande av
underjordisk ikraterbrytning. De här och var
uppträdande, i stort sett horisontellt övertvärande
peg-matitgångarna ha kvarlämnats och utgjort stöd
för hängväggen, fig. 2. Avsikten var, att denna
kraterbrytning skulle fortsätta ned i den
dubbeletage, som iordningställts mellan 235 m och
160 m avvägningar.
För möjliggörande av en hastigare tillredning
avsänktes från 160 m djup i malm det
sänk-schakt, som finns i malmens södra del. Schaktet
kom dock på ca 185 m i kontakt med den
inträngande pegmatiten, varför den undre delen
måste drivas i ofyndigt berg. Samtidigt hade från
transportorten på 235 m nivå uppdrivits en
stig-ort för genomslag med schaktet på 200 m
avvägning. Som av det föregående framgår måste
denna stigort drivas helt i pegmatit. Stigorten har
sedan under brytningstiden använts som
tappschakt på huvudnivån å 235 m för från 200 m
etagen kommande maskinlastat berg.
Ehuru hängväggen måste betraktas som mycket
säker och fast, var det dock synliga tecken på
DK 622.272
begynnande tryck mot kvarsittande pelare i det
ovanför 160 m utbrutna gruvrummet, som bidrog
till ett övervägande om användande av en annan,
säkrare metod för brytning av den
underliggande malmkroppen. Det blev vertikal skivbrytning
med användande av elektrisk tändning vid
sprängningen och upplastning med lastskopa på
tappningsnivån. Arbetet för denna brytning
igångsattes år 1939.
Vertikal skivbrytning
Metoden har här kallats vertikal skivbrytning
med tanke på sprängningens förlopp. Liknande
metoder, som numera brukas, ha benämnts
sikiv-pallbrytning, angivande, att borrhålen ansättas,
dels underhand som vid pallbrytning, dels uppåt
som vid vanlig skivbrytning. I de fall, som äro
mig bekanta, sker därvid sprängningen med
hjälp av vanlig stubintråd, och skotten gå i en
viss följd, och endast inom varje skivsektion sker
samtidig sprängning. De undre skivorna ligga
därvid trappstegsformigt före de ovanför
liggande.
Vid den här beskrivna metoden borras hela 40 m
etagen upp och spränges samtidigt uppifrån och
ned med användande av elektriska
momenttänd-hattar. Skillnaden i tillvägagångssättet vid
sprängningen och brytningen må anses vara skäl nog
för att skilja den här metoden från de
närbesläktade brytningsmetoderna och kalla denna
vertikal skivbrytning.
Metodens förutsättningar anser jag vara
följande:
en hängvägg och för all del liggvägg, som
beräknas hålla mot kalvning under brytningstiden,
Fig. 1. lckorrgruvans två malmparalleller. Båda
blodstens-malmer, liggväggsmalmen med ca 0,6 % P och
hängväggs-malmen med ca 0,15 % P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
