Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - Gränsbestämning och äganderättstvist, av Magnus Smedberg - En nyberäkningsmetod för armerad betong, av Gunnar Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
934
TEKNISK TIDSKRIFT
sig till en rent vetenskaplig analys utan något bestämt
ståndspunktstagande i tveksamma fall och utan avgivande
av värdering av vilken rättsregel som bör gälla då flera
olika äro för handen.
Denna utformning av boken dikteras säkerligen av förf:s
stora ambition att driva rent vetenskaplig forskning utan
att ta parti för någon viss åsiktsgrupp. För lekmannen,
som i sin dagliga gärning konfronteras med hithörande
problem, blir verket sålunda ingen uppslagsbok. Trots att
den sålunda är rätt svårläst för en icke-jurist, kan
avhandlingen rekommenderas ingenjörer av facket vilka vilja
sätta sig in i den speciella fastighetsjuridikens premisser
och utvecklingsformer. . Magnus Smedberg
En ny beräkningsmetod för annerad betong, av
Hjalmar Granholm, CTH Handl. 1944 nr 38. Gumperts,
Göteborg 1944, 88 s„ 40 fig. 4,50 kr.
De material, med vilka byggnadsindustrin står och faller,
äro tegel, cement och järn, vilka alla i hög grad äro
beroende av importerat bränsle. Då byggnadsindustrin intar
en nyckelposition för övriga industrier, är det en
livsbetingelse för landet att hålla denna i gång. Svenska
forskare och tekniker ha därför ställts inför uppgiften att
få fram erforderliga mängder material trots knapphet på
bränsle. Man har i de flesta fall arbetat efter linjen att
genom kvalitetsförbättring kunna minska på kvantiteten.
Vad beträffar tegel har man sålunda kommit fram till
en produkt, månghålsteglet, som ej kräver mer bränsle än
förkrigstidens homogena tegelsorter men likväl har större
värmeisoleringsförmåga, större hållfasthet och mindre
vo-lvinvikt. Då det gäller cement, erinrar man sig osökt det
förtjänstfulla arbete, som major Hellström har nedlagt på
betongproportionering. Genom riktigt proportionerad
betong och med vibrering har man lyckats avsevärt redu-
cera tidigare erforderlig cementhalt utan att hållfastheten
försämrats.
Den högvärdiga kvalitetens förespråkare, när det gällt
armeringsjärn, är professor Granholm. Han har lyckats få
landets konservativa granskningsinstitutioner att på
relativt kort tid gå vägen från St 37 över St 44 över St 52 till
SAS 40 med tillåtna påkänningar respektive 1 200, 1 400,
1 800 och 2 000 kg/cm2. Redan 1942 utkom en avhandling
av Granholm om användning av kamjärn SAS 40. Denna
ingår nu i förkortad upplaga i det för övrigt
ämbetsmanna-betonade och otidsenligt tillkrånglade "Tillägg nr 1 av år
1942".
Det har från början stått klart, att nu gällande
betongteori med fastlåst n-värde varit behäftad med svagheter.
För att med betryggande säkerhet kunna tillstyrka sådana
materialbesparande påkänningar som ovan nämnts har ett
omfattande forskningsarbete måst utföras. Därvid ha
teorier framkommit, med vilka man lättare än tidigare kan
bedöma den säkerhetsmarginal man räknar med. Det
är därför med intresse man i denna avhandling tar del
av de undersökningar, som bedrivits, och de resultat, som
erhållits vid CTH. Arbetet har på uppdrag av "De tekniska
ämbetsverkens betongdelegerade av år 1940" letts av
Granholm, varvid högskolans elever utfört delar av
undersökningarna som examensarbete.
I sin avhandling motiverar förf. inledningsvis en
övergång från den med begränsat giltighetsområde och
slentrianmässigt använda n-metoden till en mer allmängiltig.
E j
I våra svenska bestämmelser har ifrågavarande n i= —
tb
fixerats till 15. Hur litet gemensamt detta tal kan ha med
verkligheten framgår av det diagram över Eb:s avsevärda
ändringar vid varierande hållfastheter, som visas i fig. 1.
Provningar på utförda byggnadsverk visa en variation på
Fig. 1. Elasticitetsmodul vid varierande
hållfasthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
